Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Lagen om biobanker i hälso- och sjukvården reglerar hur biologiskt material från människa får samlas in, förvaras och användas för vissa ändamål. Ett krav är att det sker med respekt för den enskildes integritet.

Materialet i en biobank samlas och bevaras tills vidare eller för en bestämd tid. Det kan handla om till exempel blodprov eller vävnadsprov. Provet ska kunna härledas till den eller de människor som materialet kommer ifrån.

Förutom för vård och behandling och andra medicinska ändamål i en vårdgivares verksamhet, får en biobank enbart användas för ändamål som gäller kvalitetssäkring, utbildning, forskning, klinisk prövning, utvecklingsarbete eller annan jämförbar verksamhet ( 2 kap 2 §).

Vävnadsprover får inte samlas in och bevaras i en biobank om inte provgivaren har informerats om detta. Information om hur provet kan komma att användas ska ges innan provgivaren lämnar sitt samtycke. För att prover från en minderårig ska få samlas in och bevaras krävs samtycke från vårdnadshavaren.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är tillsynsmyndighet och ska se till att lagen följs.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har etablerat ett nationellt biobanksråd som stödjer vårdgivarna i deras biobankshantering.