Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Vårdgivare i öppenvården ska stegvis ta över en del av kostnadsansvaret för läkemedel från hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Övergången kallas KÖL, kostnadsansvar öppenvårdsläkemedel. 

Till hjälp finns ett webbaserat uppföljningsstöd för att analysera läkemedelsfaktureringen som du når via Uppföljningsportalen, GUPS.

Kostnadsansvaret finns inskrivet i alla vårdgivares avtal, tilläggsavtal eller förfrågningsunderlag. Ansvaret anpassas till vårdgivarens förutsättningar för att ge bästa möjliga incitament till en patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning.

I landstingets läkemedelsstrategi för 2013–2017 beskrivs kostnadsmedvetenheten som viktig för rationell läkemedelsförskrivning.

Förskrivningsregler

Landstingets chefsläkarkollegium har fastställt förskrivningsregler med anledning av kostnadsansvaret. Syftet med dessa regler är att klargöra kostnadsansvaret mellan vårdgivare så att patienterna får de läkemedel de ska ha.

Utvärderingar

Kostnadsansvaret infördes 2010 och har utvärderats i två steg. Utvärderingarna föreslår bland annat förbättringar av själva överföringsprocessen, systemet för kostnadsfördelningen och kvalitetsuppföljningen. Det finns inga tecken på att patienter drabbas negativt eller att ansvaret missbrukas. De förväntade styrningseffekterna uppnås och det märks inga negativa styrningseffekter av betydelse.

Olika typer av kostnadsansvar

Två olika typer av kostnadsansvarsmodeller används:

  1. Direkt kostnadsansvar, beskrivs som en procentsats. Sjukhusen, geriatriken och psykiatrin har denna modell och för 2014 gäller 50 procent för alla. Det betyder att 50 procent av kostnaden för öppenvårdsförskrivningen faktureras mellan vårdgivaren och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Undantaget är basläkemedel på Kloka Listan där hälso- och sjukvårdsförvaltningen tar hela kostnaden.
  2. Uppföljningsmodell, innebär att man framhåller kostnadsmedvetenheten i vårdgivarens förskrivning och tillämpar en kostnads-kvalitetsmodell. Läkemedelsförskrivningen analyseras och följsamheten till Kloka listan och valda kvalitetsindikatorer följs upp. Arbetet utförs i samarbete mellan vårdgivarna och hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

För läkare som arvoderas enligt den nationella taxan finns dessutom en enklare uppföljningsmodell utan koppling till avtal. Anslutningen är frivillig.

Läkemedelsbudget och bokslut

Kommande budget för öppenvårdsläkemedel förhandlas mellan vårdgivaren och beställare utifrån den årliga officiella läkemedelsprognosen. Denna modell gäller i princip för alla vårdgrenar. Vid bokslut får vårdgivaren ta emot eventuellt överskott respektive ta ansvar för eventuellt underskott, vilket skrivs in i avtalen/förfrågningsunderlagen. 

Utvecklingsarbetet för KÖL fortsätter för att finna skräddarsydda budgeteringsmodeller som passar sjukvårdsstrukturen.

Stöd för läkemedelsuppföljning

Det finns ett webbaserat stöd för läkemedelsuppföljning där du kan följa upp och analysera enskilda verksamheters läkemedelsfakturering i FUL-systemet. Uppföljningsstödet består av ett analysverktyg för att bland annat kunna följa upp kostnader per preparat och trender över tid.  Vill du använda stödet så bör du gå en kurs och få en speciell behörighet.

Du når stödet via Uppföljningsportalen, GUPS, där du klickar på Läkemedel. Stödet kräver inloggning.

Kontakt för vårdgivare

Frågor om läkemedelsuppföljning

lakemedelsstatistik.hsf@sll.se

Relaterat