Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Varje svensk medborgare ska enligt offentlighetsprincipen äga fri tillgång till allmänna handlingar, 2 kapitel 1 § tryckfrihetsförordningen, TF. Det är dock nödvändigt att göra vissa inskränkningar i denna rätt, till exempel för att skydda enskilda personers integritet. Detta regleras i Offentlighets‐ och sekretesslagen 2009:400, OSL. Grundläggande bestämmelser finns i kapitel 7.

Sekretess innebär förbud att lämna ut sekretessbelagd uppgift vare sig det sker muntligen, tystnadsplikt, eller genom utlämnande av allmän handling eller genom att uppgift röjes på annat sätt. Handling som är inkommen till BVC eller som upprättas och förvaras där är en allmän handling.

Vilka uppgifter skyddas?

Sekretessen inom hälso‐ och sjukvården är mycket sträng. Huvudbestämmelserna som finns i 25 kapitel i OSL, innebär att sekretess gäller för uppgifter om enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, även adressuppgifter. Man får dock lämna uppgifter för forskning och statistik mellan myndigheter om det står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon som står denne nära lider men blir "kränkt", kapitel 24.

Det är viktigt att observera att det är den enskildes tolkning av vad som är "men" som gäller.

För vem gäller sekretessen?

Sekretessen gäller all personal inklusive praktikanter som är verksamma inom hälso‐ och sjukvården. De sekretessregler som gäller för hälso‐ och sjukvårdspersonal inom privat verksam het finns i Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659, vilka i stort refererar till OSL 2009:400.

Sekretessbrytande regler

I Patientsäkerhetslagen finns regler om när sekretessen får brytas, som gäller för all hälso‐ och sjukvårdspersonal oavsett om det gäller offentlig eller privat vård. Den här typen av frågor bör i första hand hanteras av den som är verksamhetsansvarig, bland annat:

  • Hälso‐ och sjukvårdspersonal är skyldig att lämna ut uppgifter som gäller om någon vistas på en sjukvårdsinrättning om detta i särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet behövs för en rättsmedicinsk undersökning
  • Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor behöver för sin Verksamhet
  • Man får också lämna uppgifter om enskild som inte fyllt 18 år och som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel om uppgiften lämnas till myndighet inom hälso‐ och sjukvården och socialtjänsten och om det behövs för att den enskilde ska få nödvändig vård
  • Anmälningsplikt vid misstanke att barn far illa; Socialtjänstlagen tar över. 

Allmänna riktlinjer för information mellan BVC och andra myndigheter

  • Det är ingen skillnad mellan muntlig och skriftlig information ur sekretessynpunkt.
  • Vårdnadshavares samtycke ska alltid eftersträvas. Samtycke är oftast en förutsättning för att problem ska lösas.
  • Muntligt samtycke räcker, men ska dokumenteras i journal.
  • Gör alltid så kallad "menprövning". Menprövning kallas det när man prövar om personuppgifter kan röjas utan att det är till men för en person eller dennes närstående. Huvudregeln är att en menprövning ska göras innan uppgifter om en patient får lämnas ut.
  • Vid vissa tillfällen har hälso‐ och sjukvårdspersonal anmälningsplikt som medför att sekretessen inte gäller för just den uppgiften i det sammanhanget. Det gäller exempelvis  anmälningsskyldighet till de sociala myndigheterna när barn far illa. Läs mer i kapitel 12, Rikshandboken.
  •  I vissa fall är också personalen skyldig att besvara frågor från polis och åklagarmyndigheter. OSL 6 kapitel 5§, 10 kapitel 21‐23§.

Exempel på säkert förfarande ur sekretessynpunkt

  • Försäkringskassan, FK/Pensionsmyndigheten, PM, ringer och vill veta om barnet är inskrivet på BVC. Orsaken kan vara att de utreder ett bidragsbedrägeri.
  • Om du inte känner den som ringer upp, be att få namn och telefonnummer så du kan motringa.
  • Om du är osäker fråga efter vilken paragraf de stöder sig på för begärd handling
  • FK/PM behöver i princip bara datum för när barnet senast var på BVC – inte varför.
  • Vid vårdnadsbidragsutredningar kan journalanteckningar vara aktuella, men oftast får FK/PM dessa från utredande läkare vid BUP, habilitering etc.
  • Gör en journalanteckning om att uppgift är utlämnad och till vem

Skyddade personuppgifter

Personuppgifterna i folkbokföringsregistret är allmän handling. Ibland kan det finnas skäl till att enskild person inte vill att dessa uppgifter lämnas ut eller att personuppgifter av annan orsak inte bör/ska lämnas ut. Se information från Skatteverket

Skattemyndigheten kan i dessa fall med stöd av sekretesslagen besluta att inte lämna ut dessa uppgifter. I personregistret införs då en spärrmarkering och man ser endast personnummer samt uppgiften sekretessbelagd. Det innebär att uppgifter om namn, adress och telefonnummer ej får finnas i in‐ och utskrivningslistor eller i journaler. Endast den det berör kan ge sitt tillstånd att vi får notera dessa uppgifter.

Tänk också på att barn med skyddade personuppgifter inte kan journalföras i datoriserat journalsystem med sammanhållen journalföring. Säkerheten i system med sammanhållen journalföring håller idag inte tillräckligt hög säkerhetsnivå för personer med skyddade personuppgifter. Använd pappersjournal för dessa barn tills vidare.

Var särskilt observant på att inte lämna ut några uppgifter om dessa personer vare sig till anhöriga eller till andra myndigheter.

Om BVC får tillgång till adressen ska den förvaras inlåst. Kom överens med vårdnadshavaren om hur kontakten för kallelse eller remittering ska ske. Om adressuppgift ska skrivas någonstans bör man ha skriftligt tillstånd av vårdnadshavaren. Dessa uppgifter måste hanteras ytterst varsamt om man som sjuksköterska får tillgång till dem.

Rutin för förmedling av post till personer med sekretessmarkering

Skatteverket förmedlar vid behov post till personer med markering för särskild sekretessprövning.

Den som önskar få post förmedlad ska:

  • Lägga det man önskar få förmedlat i ett slutet kuvert som förses med uppgift om mottagarens personnummer eller, om detta inte är känt, med uppgift om namn, helst fullständigt och om möjligt, födelsetid.
  • Förse kuvertet med uppgift om avsändare så att Skatteverket kan återsända kuvertet om adressaten inte kan nås. Använd inte lösa lappar, post‐itlappar och liknande.
  • Lägga kuvertet i ett ytterkuvert som sänds till närmaste skattekontor inom Skatteverket.

Flera försändelser kan läggas i samma ytterkuvert om närmaste skattekontor ligger i Stockholmsregionen. Innerkuverten ska vara försedda med uppgift om avsändare!