Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

EPDS,  Edingburgh postnatal depression scale, är ett självskattningsformulär som består av tio påståenden om mammans stämningsläge de senaste sju dagarna. Mamman fyller själv i formuläret vid ett besök på BVC när barnet är 6-8 veckor gammalt. För barn som vårdats på neonatalklinik sker EPDS- samtalet lämpligen fyra veckor efter utskrivning. Varje påstående poängsätts från 0-3 i enlighet med kodningsschemat. Skalan mäter intensiteten i de depressiva symtomen under veckan som gått.

Riktlinjer för användning av EPDS screening inom barnhälsovården

  • EPDS ska bara användas av BVC-sjuksköterskor som är särskilt utbildade i att använda EPDS.
  • I EPDS-samtal ingår både ett självskattningsformulär samt uppföljningssamtal.
  • Alla nyförlösta kvinnor ska erbjudas EPDS–samtal på BVC, förutom kvinnor som redan behandlas för depression eller någon annan psykisk sjukdom, om de inte själva ber att få fylla i skalan.
  • BVC-sjuksköterskan ska ha kännedom om tillgång och möjlighet till behandlingsinsatser i vårdkedjan.
  • BVC-sjuksköterskan ska också ha tillgång till konsultation av psykolog från BUP kring enskilda mödrar.

Praktiska anvisningar

  • EPDS kan introduceras första gången du presenterar barnhälsovårdens program. Inbjud till ett kommande besök som handlar om hur mamman mår, och berätta att mamman i samband med besöket kommer att få fylla i ett kort frågeformulär. Broschyren "Depression i samband med förlossningen" delas ut.
  • Inbjud mamman till ett bokat besök när barnet är 6-8 veckor. Mamman uppmuntras att om möjligt ordna barnvakt.
  • Mamman bör sitta i lugn och ro och fylla i skalan själv. Hon bör inte diskutera svaren med någon medan hon fyller i dem.
  • Be mamman att kryssa i det svar i självskattningsformuläret som bäst stämmer överens med hur hon har känt sig under de senaste sju dagarna. Kontrollera att alla tio frågorna är ifyllda och gör ett överslag av det totala poängantalet för dig själv.
  • I anslutning till att mamman fyllt i EPDS skalan ges feedback i ett s.k. uppföljningssamtal. Uppföljningssamtalet ligger till grund för en bedömning om mamman behöver någon form av stöd.
  • Det är viktigt att alla får uppföljningssamtal, även de som har "låga" poäng. Tala inte poäng med henne – det är vad som kommer fram i samtalet med kvinnan, snarare än poängsumman, som avgör hur man ska gå vidare. Säg till exempel "Jag ser att du mår bra, men att du oroar dig en hel del". Be henne att berätta om vad hon oroar sig för, hur ofta, när, i vilka situationer, vad hon gör då, och så vidare. Fråga vidare kring de områden där kvinnans svar gett två eller tre poäng.
  • De mammor som har en total poängsumma på 12 eller högre och/eller 6 poäng eller högre på frågorna 3, 4, 5 bör så snart som möjligt erbjudas en ny tid för ett mer utförligt samtal om hur hon mår och för att komma överens om hur hon ska gå vidare.

EPDS-poäng kan aldrig ersätta en klinisk bedömning. Är du osäker bör en BHV-psykolog eller läkare konsulteras.

Uppföljningssamtalet enligt EPDS resulterar i någon av följande tre grupper:

  1. Träffar enligt BHV:s ordinarie basprogram
  2. Stödsamtal på BVC mor-sjuksköterska
  3. Hänvisning till BHV-psykolog, distriktsläkare eller vuxenpsykiatrisk klinik

Dokumentation av EPDS-screening

Dokumentation i barnets journal

  • I BVC-journalen dokumenteras på löpande textsida att EPDS erbjudits och genomförts. Notera även om föräldern avböjt.
  • Om EPDS screening inte leder till någon åtgärd, noterar sjuksköterskan "EPDS-samtal med mor". "Ingen åtgärd".
  • Om BVC-sjuksköterskan erbjuder stödsamtal noteras detta i BVC-journalen i löpande text med "Stödsamtal 1", "Stödsamtal 2" etc.
  • De uppgifter som har relevans för barnets hälsa ska dokumenteras i barnets journal. De åtgärder som vidtagits efter den sammanlagda bedömningen av EPDS och samtal, bör dokumenteras i journalen med följande text;
    • "Hänvisar mor till distriktsläkaren för ställningstagande till behandling"
    • "Kontakt förmedlad/remiss till MHV/BHV-psykolog, allmänläkare eller psykiater" 
    • "Hjälper mor att kontakta Öppenvårdspsykiatrin".
  • Huvudregel är att det som rör mamman, t.ex. utfallet av screening med EPDS och uppföljande stödsamtal, ska dokumenteras i anteckningar om modern.

Observera att EPDS-poäng aldrig ska stå i barnets journal, då den endast indikerar att en bedömning bör göras.

Anteckningar om modern

Anteckningar om modern görs endast för de mödrar som har stödsamtal med BVC- sjuksköterskan.
Syftet med anteckningarna är att utgöra ett stöd för BVC-sjuksköterskans minne och därmed också vara en säkerhet för kvinnan.

  • Åtgärder : exempel "kommer överens med mor om att ha stödsamtal"
  • Fortsatt planering : exempel "3+3 samtal inbokade."
  • Anteckningar med fokus på samtalet.

Hantering av EPDS-formulär

  • Ingen åtgärd: De EPDS-formulär som inte ger anledning till samtal gallras direkt efter anteckning i barnets journal
  • Vid åtgärd: EPDS-formuläret förvaras tillsammans med anteckningar om modern tills barnet går över till annan BVC eller till skolan då de gallras (tuggas och kastas).

Hantering av anteckningar om modern

Enligt beslutet för arbetsmaterial och underlag, i Landstingsarkivets föreskrift nr 11, Bevarande- och gallringsplan för vårdhandlingar.

  • Lägg anteckningarna om modern i en mapp (aktomslag) med moderns personuppgifter tillsammans med EPDS-formuläret. Förvaras tillfälligt i barnets journal.
  • I de fall det saknas pappersjournal på barnet ska man skriva barnets namn och personnummer på mappen med moderns anteckningar. Till exempel NN född xx mor till NN född xx . Förvaras tillförlitligt.
  • Handlingarna ligger kvar på den BVC där de upprättats och gallras om barnet går över till annan BVC eller till skolan.