Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Barnets längd och viktutveckling utgör en viktig indikator på hur ett barn mår. Tillväxtkurvan är ett verktyg som bidrar till att man på ett enkelt sätt kan följa barnets hälsotillstånd och tidigt upptäcka eventuella avvikelser i tillväxten.

För kompletterande information om barns tillväxt samt anvisningar för användandet av tillväxtkurvorna i barnhälsovårdsjournalen, se Rikshandboken:

Metod vid mätning av vikt, längd och huvudomfång, se Rikshandboken. Mätutrustningen bör kontrolleras regelbundet:

Kroppsvikt

En försämrad tillväxthastighet i vikt är ett känsligt tecken vid ett flertal tillstånd. Uppgifter om vikt och längd kan även användas som referens vid framtida medicinska bedömningar.

  • Viktmätningen ska göras i lokal som garanterar barnets integritet.
  • Väg barnet utan kläder och blöja. Större barn kan vägas med trosa eller kalsong.
  • Spädbarnsvågen kan utnyttjas till cirka 15 kg, sedan vägs barnet stående på personvåg.
  • Ange vikt i kilo och med två decimalers noggrannhet vid vikt mindre än 10 kilo och en decimal vid vikt över 10 kilo.

Hur ofta bör man väga barnet?

Under spädbarnsåret:

  • 0–1 månader: väg barnet varje eller varannan vecka
  • 1–4 månader: vägning en gång per månad
  • 4–12 månader: vägning en gång var annan månad

Över ett års ålder

  • Vägning vid 18 månader samt vid två, tre, fyra och fem års ålder.

Väg oftare om barnet har mag-tarmsymtom, ofta är sjukt eller om föräldrarna är oroliga för matintaget vid matningssvårigheter.

Bedömning av avvikelse

Långsam viktuppgång

Viktutvecklingen är ett känsligt mått på såväl fysisk som psykisk hälsa, särskilt under spädbarnsåret. De flesta barn växer parallellt med linjerna i tillväxtdiagrammet. Vikten ska alltid bedömas i förhållande till aktuell längd.

En orsak till avvikelser i tillväxten hos små barn kan vara psykosociala svårigheter i familjen. Andra orsaker till långsam viktökning kan vara för lite mat, intolerans mot gluten, mag-tarminfektion eller annan långvarig infektion.

Snabb viktuppgång

Snabb viktuppgång hos barn under 18 månaders ålder är sällan uttryck för bakomliggande sjukdom. Hos barn uppfödda enbart på bröstmjölk är den normala tillväxten ofta snabb under de första månaderna för att sedan avta. Man bör inte försöka minska amningen även om viktkurvan stiger brant. Barn födda "för tidigt eller lätta för tiden" har ofta en accelererad viktutveckling under de första sex månaderna.

Längdmätning

Avsikten är att tidigt spåra avvikande tillväxthastighet i längd. Uppgifter om längd kan även användas som referens vid framtida medicinska bedömningar. Före två års ålder mäts längden med barnet liggande, efter två år stående.

Ändring från mätning i liggande till stående är förklaringen till det "hack" normal-kurvan gör vid två års ålder och barnets egen längdkurva ska ritas med motsvarande hack. När man mäter längden med barnet stående blir det 1-2 cm kortare än när det mäts liggande.

Hur ofta ska längdmätningen göras?

Under de första två levnadsmånaderna 1-2 gånger, 2- 6 månaders ålder var annan månad. Från sex månaders ålder kan en längdmätning vid 6, 10, 12 och 18 månader samt vid tre, fyra och fem år vara lämplig.

Bedömning av avvikelse

De flesta barn växer parallellt med linjerna i diagrammet. Under det första levnadsåret kan dock en viss förflyttning mellan kanalerna ske, uppåt om barnet från början är kort och nedåt om barnet från början är långt.

Observera om den försämrade tillväxthastigheten i längd uppträder samtidigt eller efter försämrad tillväxthastighet i vikt.

Längd och vikt bör bedömas tillsammans. Om barnet är lättare i förhållande till sin längd är det oftast orsakat av gastrointestinala problem. Om barnet är kortare än det är lätt är det oftare en endokrinologisk orsak. Hypotyreos kan leda till avplanande längdtillväxt i alla åldrar.

Avvikelse från normal tillväxt ses även vid syndrom, skelettsjukdomar och systemsjukdomar.

Svåra psykosociala uppväxtförhållanden kan också vara orsak till avplanande längdtillväxt och viktavvikelser.

Medelföräldralängd

Ett barns längdtillväxt är relaterad till dess medelföräldralängd. Normalt kan stora variationer finnas i en syskonskara.

Man kan acceptera en avvikelse på ± 1½ SD omkring den placering på kurvan som motsvarar medelföräldralängden.

Nomogrammet i BHV-journalen är ett hjälpmedel för att bedöma ett barns längd i förhållande till sina föräldrars längder. Med nomogrammet skattar man medelföräldralängden och jämför den med barnets längd. Punkten där linjen skär mittlinjen motsvarar barnets genetiska längdbakgrund (= medel-föräldralängd) uttryckt i standarddeviation (SD). Stora avvikelser mellan barnets längd i SD och medelföräldralängden bör utredas.

Huvudomfång

Avsikten med huvudomfångsmätning är främst att tidigt påvisa hydrocephalus. Andra avvikelser kan även påvisas.

Hur ofta ska man mäta huvudomfånget?

  • 0-2 mån ålder: mät barnet två-tre gånger
  • 2-6 mån ålder: två-tre gånger
  • mät vid 8, 12 och 18 månaders ålder
  • därefter endast av särskilda skäl.

Bedömning av avvikelse

Normalt sker tillväxten utefter samma kanal. Under de första levnadsmånaderna kan tillväxten öka jämförelsevis hastigt beroende på att skallen komprimerats under förlossningen.

Barnets huvudomfång bör bedömas i förhållande till föräldrars och syskons relativa huvudomfång. Huvudomfångstillväxten regleras inte av de mekanismer som styr övriga kroppens tillväxt. Huvudomfånget är därför ofta normalt vid tillväxtstörningar som ger litenhet i övrigt.

Vid all snabb skalltillväxt måste man vara observant på trycksymtom (fontanellspänning, suturdiastas, utspända skallvener, solnedgångsblick, allmänsymtom som slöhet, kräkningar, irritabilitet, plötsligt uppkommen skelning). Det kan vara hydrocephalus, subduralhematom eller missbildning. Snabb remiss till barnläkare.

Vid för långsam eller nästan avstannad tillväxt måste microcephali eller för tidig suturslutning misstänkas. Remiss till barnläkare.

OBS: Prematurers skalltillväxt kan vara mycket svårbedömd då de "normalt" har en catch-up-period de första sex månaderna och skär genom tillväxtkanalerna.