Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Graviditetsrelaterad ländryggssmärta och graviditetsrelaterad bäckensmärta, är ett vanligt problem och drabbar 20-35 procent av de gravida kvinnorna. Orsakerna är inte helt klarlagda men hormonella förändringar och ändrade biomekaniska förhållande som sker i samband med graviditeten anses bidra till besvären.

Ligamenten runt SI-leden har en betydande roll för stabiliteten i bäckenet och den något ökade rörligheten som hormonförändringen medför, kan orsaka smärta om detta inte kompenseras med en ökad muskelfunktion och styrka. Riskfaktorer är bland annat tidigare ländryggs- eller bäckensmärtor och tungt fysiskt arbete. Problemen uppstår oftast från vecka 18 men kan debutera tidigare, riskfaktor för svår symfyseolys senare i graviditeten. Det är viktigt att understyrka vikten av träning redan tidigt i graviditeten för att förebygga besvär.

Bäckenrelaterad smärta

Bäckenrelaterad smärta sitter djupt i sacrala/gluteala regionen, runt symfysen och smärtan kan stråla ut till baksida lår och kan beskrivas som molande eller huggande. Smärtan förvärras vanligtvis av att gå i trappor, gång på ojämnt underlag, långvarig ytterlägesbelastningar i ryggen, vändning från rygg till sidan.

Ländryggssmärta

Ländryggssmärta är ofta ej graviditetsrelaterad, utan ofta del av besvär som funnits innan graviditeten.

Smärtintensitet, smärtincidens och sjukskrivningsgrad kan påverkas med rätt omhändertagande och problemen ska inte ignoreras då detta kan ge förvärrade och kvarstående besvär. Det är även viktigt att barnmorskor och läkare på mödravårdscentraler har ett nära samarbete med sjukgymnaster med specialkompetens i smärtproblematiken hos gravida.

Om den gravida får ont bör det i första hand bedömas av en sjukgymnast och eventuell behandling, bälte, vattengymnastik, stabiliseringsträning, bör sedan påbörjas snarast. Medbedömning av läkare kan bli aktuell vid utebliven effekt av sjukgymnastik.

Sjukskrivning kan vara motiverad vid uttalade eller svåra bäckensmärtor, i synnerhet om de förvärras av arbetet och om behandlingen inte resulterat i en påtaglig förbättring av smärtan och därmed arbetsförmågan.

  • Halv sjukskrivning är normen – dock rekommenderas hel sjukskrivning om belastningssmärtorna är uttalade. Bedömningen görs utifrån besvären i relation  till patientens arbetssituation, fysisk arbete. Fö vg se Socialstyrelsens riktlinjer.
  • Gör en ny bedömning efter 4–6 veckors behandling för att undersöka behandlingseffekten och det fortsatta behovet av sjukskrivning.

 

Reviderat: 2015-01-15
Gäller tills vidare