Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Enligt WHO är 200 miljoner kvinnor i världen könsstympade. Incidensen är 2-3 miljoner per år och 6 000 per dag. Av de som könsstympas dör 10 procent inom ett dygn. I Sverige är uppskattningsvis 38 000 kvinnor könsstympade och 19 000 flickor lever i riskzon för att könsstympas enligt Socialstyrelsens beräkningar.

Könsstympning förekommer på många håll i världen. UNICEF har nationella data från undersökningar i 29 länder, men det är viktigt att påpeka att könstympning av kvinnor och flickor förekommer i många fler länder än dessa. Länder som nämns förutom de afrikanska länderna är Colombia, Iran, Jordanien, Oman, Saudiarabien, Syrien, Indonesien, Malaysia och avgränsade områden i Europa och Nordamerika.

I mötet med kvinnor i riskgrupp är det viktigt att uttryckligen fråga om kvinnan är omskuren. Det finns ingen anledning att avstå från att fråga. För att skydda flickor i riskzonen är det viktigt att informera om svensk lagstiftning gällande könsstympning. Informationen bör ges till båda föräldrarna. Auktoriserad tolk ska användas om paret inte talar svenska, telefontolkning är att föredra vid dessa fall.

Könsstympning kan på olika sätt innebära ökade risker för graviditet och förlossning.

Handläggning hos barnmorska

  • Fråga tidigt i graviditeten om eventuella tidigare graviditets- och förlossningserfarenheter och hör efter om eventuell oro inför den kommande förlossningen.
  • Ge detaljerad information om vad mödrahälsovården och förlossningsvården kan erbjuda och berätta om svensk lagstiftning gällande könsstympning och reinfibulering.
  • Diskutera med kvinnan och hennes partner deras inställning till könsstympning.
  • Erbjud läkartid tidigt i graviditeten för vårdplanering av graviditeten och för bedömning av könsstympningens art och omfattning.
  • Urinodling ska tas tidigt i graviditeten och vid urinvägsbesvär.
  • Skriv i sammanfattningen på MHV3 att patienten är könsstympad och de åtgärder och planeringar som gjorts gällande könsstympningen.
  • Informera med patientens samtycke barnavårdcentralen om den aktuella situationen.
  • Boka gärna tid för efterkontroll redan före förlossningen.

Handläggning hos MVC-läkare

Vid läkarbesöket ska gynekologisk undersökning göras. Slidmynningen bör vara öppen för minst två fingrar. Om öppningen är mindre ska man föreslå öppningsoperation under graviditeten för att kunna övervaka den kommande förlossningen så säkert som möjligt. Om det är osäkert eller svårt att bedöma slidmynningens öppning kan kvinnan remitteras till AMEL-mottagningen på gynmottagningen, Södersjukhuset. Där finns särskild kompetens och där kan även öppningsoperation göras vid behov.

En eventuell öppningsoperation bör göras i graviditetsvecka 14 – 20 för att såret ska hinna läka till förlossningen men kan vid behov även göras senare. Både kvinnan och mannen behöver information om detta så att kvinnan kan få mannens stöd i att gå igenom öppningsoperationen. Informera om de förändringar hon kan känna av efter öppningsoperationen som till exempel upplevelse vid tömning av urinblåsa och tunna, sköra slemhinnor postpartum.

Förlossningsplanering ska göras och dokumenteras i journalen i samråd med den gravida.