Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Av Sveriges kvinnliga befolkning är drygt 800 000 personer (17 procent) födda utomlands. Invandrade kvinnor är inte någon homogen grupp, de kommer från olika länder, kulturer och socioekonomiska förhållanden med olika utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet och livsåskådningar. Tillgången och erfarenheten av hälso- och sjukvård ser också olika ut dels mellan olika länder men även inom samma land.

Att vara född utomlands är i sig inte en obstetrisk risk men studier visar att kvinnor från låginkomstländer löper en avsevärd ökad risk för såväl perinatal som maternell morbiditet även efter att de flyttat till Sverige. Därtill avstår utrikes födda i större utsträckning från att söka vård trots att behov av vård finns.

I mötet med invandrarkvinnor kan i större utsträckning hälso- och sjukvårdens kliniska och teoretiska kunskaper och möjlighet till individuell riskbedömning sättas på prov. Det kan därför krävas större engagemang från professionens sida för att hitta medicinska, psykiska och sociala riskfaktorer och försöka åtgärda dem.

Handläggning

Använd auktoriserad tolk (gärna via telefon) vid minsta misstanke om brister i kommunikationen. Informera om att tolken lyder under sekretess. Ställ följdfrågor och upprepa vad du hört under samtalet för att säkerställa att kommunikationen fungerar.

Ta medicinsk, psykisk och social anamnes enligt rutin och fråga om sjukdomar i familjen.

Ta reda på tillgång på hälso- och sjukvård, genomgångna hälsokontroller och vaccinationer. Vissa kvinnor känner inte till om de bär på sjukdomar, anlag eller brister på grund av avsaknad av förebyggande hälsovård såsom BHV, skolhälsovård och MHV i deras ursprungsländer. Därför är det viktigt att ställa riktade frågor om exempelvis kroppsliga besvär, symtom, blödningsmängd vid förlossning och andra följdfrågor.

Fråga nyanlända om hälsoundersökning för nyinflyttade gjorts. Informera och hänvisa gärna patienten och även familjen till rätt instans för detta om det inte gjorts. Mer information:

Asyl - migration - hälsoundersökning

Smittskyddsläkarens rekommendationer för provtagning vid hälsoundersökning och handläggning vid positiva provsvar. Informationsmaterial för vården och personal på boenden för asylsökande.

För kvinnor som är gravida för första gången i Sverige (gäller även omföderskor) och där man kan misstänka tidigare bristfällig hälsovård skall tidigt läkarbesök rekommenderas för ytterligare bedömning av anamnes samt för att lyssna på hjärta och lungor.

Gynekologisk undersökning ska erbjudas om den gravida aldrig varit undersökt förut. Motivera med att det kan vara bra att ha gjort en vaginal undersökning i lugn miljö inför kommande förlossning samt för att hitta eventuella avvikelser och för eventuell cellprovtagning.

Om tiden passerat för fosterdiagnostik ska nyanlända erbjudas ultraljud för kontroll av antal foster, placentaläge och organscreening oavsett graviditetslängd.

Informera om

  • de olika aktörernas uppdrag i vårdkedjan för gravida samt om vårdsystemet i övrigt och förmedla telefonnummer till aktuella vårdkontakter (viktigt med BVC).
  • sekretess inom hälso- och sjukvården samt att ingen koppling finns till migrationsverk.
  • vikten av att ringa för rådgivning och bokning av tid samt vikten av att komma på bokade besök och hålla tider.
  • att förlossningen ska kontaktas vid akuta graviditetsrelaterade besvär och vid förlossningsstart.
  • möjlighet till reseersättning för färd till förlossningen och att ambulans endast skall tillkallas i akuta fall och inte användas som transportmedel.

Individuell vårdplan behövs i de flesta fall med extra tider för kontroll och information samt för att skapa förtroende och trygghet.

Akuta besök som kvinnan gjort på andra vårdenheter och/eller uteblivna besök bör följas upp då nyinvandrade kan vara ovana vid det svenska sjukvårdssystemet och kan ha svårigheter att hitta rätt vårdnivå. Det är också vanligare att det blir missförstånd mellan vårdgivare och patient jämfört med patienter uppvuxna i Sverige.

Dokumentera i journalen (sammanfattningen) och rapportera gärna över till mottagande BVC (enligt riktlinje för överrapportering) om förhållanden hos den gravida eller familjen som behöver tas i beaktande gällande barnets vård, till exempel smittsamma sjukdomar som kan föranleda vaccination med mera.

Beakta att kvinnorna kan komma från länder med annat sjukdomspanorama, till exempel sjukdomar som TBC, HIV, malaria, syfilis och thalassemi. Kvinnlig könsstympning är vanligt i flera av de länder våra nyanlända kommer ifrån. Bäckenträngsel kan vara mer förekommande i låginkomstländer till exempel på grund av rakit eller polio samt att kusingifte med ökad risk för genetiska sjukdomar är vanligare i vissa länder. En av de vanligaste diagnoserna bland kvinnor i världen är också posttraumatisk stressyndrom till följd av tortyr, fysisk våld och/eller våldtäkt.

På beslöjade kvinnor samt kvinnor med mörk hudfärg, täta förlossningar och långa amningsperioder kan en diskussion om D-vitamin behövas. Se separata riktlinjer.

Övrigt om asylsökande och tillståndslösa

Inom Stockholms läns landsting ska alla barnmorskemottagningar ta emot asylsökande och tillståndslösa personer enligt uppdragsbeskrivningen. Vården på barnmorskemottagningen är avgiftsfri och ska ges på samma villkor som till övriga gravida, dels för att undvika att den gravida söker akutvård på förlossningen för vanliga graviditetsåkommor och dels för att undvika okontrollerade/oförberedda/oväntade förlossningar och undvikbara komplikationer. Oklarheter angående betalningsansvar får inte hindra att patient ges akut och/eller nödvändig vård. Betalning kan lösas i efterhand.

Journalföring görs med reservnummer. Fråga patienten  och kontrollera i PU, Personuppgiftsregistret, att reservnummer finns för att undvika flera reservnummer på samma patient. Om det inte finns skapa ett nytt. Det är viktigt att alla namn stavas exakt som på LMA-kortet om sådant finns. Skriv in LMA-kortnummer och giltighet i journalen under notering. Informera patienten om vikten av att alltid ha med sig LMA-kortet vid besök och även att spara och visa upp reservnumret i kontakt med sjukvården. Registrera telefonnummer och skriv in adress där patienten befinner sig.

Personuppgiftsregistret, PU

Register över boende i Stockholms län och Gotland som kan integreras med journalsystemet eller nås genom en webbtjänst.

Asylsökande ska efter varje vårdtillfälle få med sig utskrivna journalanteckningar och provsvar eftersom boendet är tillfälligt och de med kort varsel kan flyttas till annan ort. Informera om att de måste uppvisa pappersjournalen vid kontakt med sjukvård.

Vid receptutfärdande används reservnumret. Vid utskrivning av E-recept med reservnummer måste det styras till specifikt apotek och inte till generella receptbrevlådan.

Vid läkemedelsförskrivning till personer utan tillstånd (papperslösa) gäller att receptet märks med skrivning UTill/Tillståndslös betalas av Stockholms läns landsting i doseringsfältet. Detta krävs för att patienten ska få kostnadsnedsättning som innebär att egenkostnaden blir högst 50 SEK vid varje expeditionstillfälle för läkemedel utskrivet vid samma tillfälle och samma förskrivare. Smittskyddsläkemedel lämnas ut utan avgift.

Om asylsökande kvinna flyttat till annan ort kan hon vid behov spåras via Migrationsverket.

Registrering i kvalitetsregistret görs med reservnummer enligt rutin. Då kvinnan fått sina sista siffror går man in manuellt och ändrar reservnumret till det svenska personnumret.

Utfärdat: 2013-03-08
Reviderad: 2016-10-13
Gäller tills vidare