Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Av Sveriges kvinnliga befolkning är 13 procent utrikes födda och fyra procent är inrikes födda med båda föräldrarna födda utrikes.

Våra invandrade kvinnor kommer från världens alla hörn och är ingen homogen grupp. De kommer från olika kulturer och samhällsklasser. De har olika socioekonomiska erfarenheter, utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet samt bär på olika livsåskådningsfrågor. Tillgången och erfarenheten av hälso- och sjukvård ser också olika ut dels mellan olika länder men även inom samma land.

Att vara född utomlands är i sig inte en obstetrisk risk men idag har vi studier som visar att kvinnor från låginkomstländer löper avsevärd ökad risk för såväl perinatal som maternell morbiditet även efter att de flyttat till Sverige. 

Mödrahälsovårdens uppgift är att aktivt arbeta för upptäckt av medicinska, psykiska och sociala riskfaktorer. I mötet med invandrarkvinnor är det sannolikt så att professionens kliniska och teoretiska kunskaper och förmåga till individuell riskbedömning kan sättas på prov i större utsträckning, och det kan krävas större engagemang från professionens sida för att hitta dessa riskfaktorer och försöka åtgärda dem.

Handlingsprogram

  • Bristande kommunikation är indirekt orsak till såväl perinatal som maternell dödlighet. Auktoriserad tolk, gärna via telefontolkning ska alltid användas vid minsta misstanke om brister i kommunikationen. Ställ följdfrågor för att bekräfta att kvinnan uppfattat det du har informerat om. Upprepa vad du har hört för att få bekräftat att du uppfattat det hon sagt rätt.
  • Ta noggrann anamnes! Fråga om genomgångna hälsokontroller, vaccinationer och sjukdomar. Ta reda på vilken tillgång på hälso- sjukvård hon haft och få uppgifter om eventuell tidigare sjukdomar/förlossningskomplikationer och besvär hos henne själv eller i familjen. Kom ihåg att en del kvinnor inte känner till eventuella sjukdomar, anlag eller brister som de bär på på grund av brist på förebyggande hälsovård såsom BHV, skolhälsovård och MHV i deras ursprungsländer.  Ställ riktade frågor om till exempel symtom, blödningsmängd vid förlossning och andra följdfrågor för att få fakta.
  • Om kvinnan är nyinflyttad i Sverige, fråga om hon gjort hälsoundersökning för nyinflyttade. Har hon ej gjort det informera om möjligheten och gärna se till att hon och även andra familjemedlemmar kommer på hälsoundersökning. Mer info finns på Smittskydd Stockholm.
  • Om detta är kvinnans första graviditet i Sverige, och misstanke finns om tidigare bristfällig hälsovård ska tidigt läkarbesök bokas för ytterligare penetrering och bedömning av anamnes samt för att lyssna på hjärta och lungor.
  • Erbjud gynekologisk undersökning om hon aldrig varit undersökt förut. Motivera med att det kan vara bra att ha gjort en vaginal undersökning i lugn miljö inför kommande förlossningen samt för att hitta eventuella avvikelser och för eventuell cellprovtagning.
  • Följ upp eventuella akutbesök som kvinnan gjort på andra vårdenheter samt följ upp uteblivna besök på mottagningen. En del nyinflyttade patienter kan ha svårigheter med att hitta rätt vårdnivå på grund av att de inte är vana vid det sjukvårdssystem vi har med planerade besökstider utan söker sjukvård akut när de är sjuka. Dessutom finns en ökad risk för missförstånd mellan patient och vårdgivare jämfört med patienter uppvuxna i Sverige

Individuell vårdplan kan behövas med extra tider för kontroll och information samt för att skapa förtroende och trygghet.

Övrigt att beakta

En del kvinnor kan komma från länder med annat sjukdomspanorama, till exempel sjukdomar som TBC, HIV, malaria och thalassemi. Observera att bäckenträngsel kan vara mer förekommande i låginkomstländer till exempel på grund av rakit eller polio, samt att kusingifte med ökad risk för genetiska sjukdomar är vanligare i vissa andra länder. En av de vanligaste diagnoserna bland kvinnor i världen är också posttraumatisk stressyndrom till följd av tortyr, fysisk våld och/eller våldtäkt.

På beslöjade kvinnor samt kvinnor med mörk hudfärg, täta förlossningar och långa amningsperioder kan en diskussion om D-vitamin behövas, se separat pm.

 

Utfärdat: 2013-03-08
Reviderad: 2015-01-15
Gäller tills vidare