Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos kvinnor i fertil ålder. Under graviditeten visar minst 10-15 procent symtom. Kvinnor med psykisk sjukdom i anamnesen bör alltid betraktas som riskpatienter.

Mödrahälsovårdens roll vid graviditet och inför förlossning

Det är viktigt att upptäcka kvinnor med psykisk sjukdom eller hög risk för psykisk sjukdom genom att ta upp en noggrann anamnes inklusive frågor om hereditet och frågor om symtom på psykisk ohälsa och sjukdom. 

Lämpliga frågor att ställa är:

  • Hur mår du nu just nu i graviditeten?
  • Har du under den senaste månaden ofta saknat intresse för att göra saker eller inte kunnat glädja dig åt saker och ting?
  • Har du haft psykiska besvär i samband med tidigare barns födelse eller graviditet?
  • Har du tidigare haft psykiska besvär som till exempel nedstämdhet, ångest eller panikkänslor? Vilken behandling fick du?
  • Har du eller har du haft någon form av missbruk?
  • Har du någon form av psykisk funktionsnedsättning, exempelvis ADHD?
  • Har din partner någon form av psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller missbruk?

Om patienten svarar ja;

  • Hur tedde sig besvären och hur påverkades du? Vilken behandling fick du?
  • Har du eller din partner någon form av extra stöd eller anpassning på grund av eventuell funktionsnedsättning?
  • Har någon av dina föräldrar eller syskon allvarlig psykisk sjukdom och i så fall vilken?
  • Har du eller har du tidigare haft tankar på att skada dig själv eller gjort suicidförsök?

Kvinnor som behandlas för psykisk sjukdom uppmanas att ta kontakt med sin behandlingsansvariga läkare, psykolog/kurator om hon har en sådan kontakt. I samråd med patienten planeras besöken på MHV för att stödja kvinnan och tidigt kunna ge extra stöd vid tecken dålig anknytning till barnet, nedstämdhet mm. Minst ett extra besök inplaneras, utöver basprogrammet, vid graviditetsvecka 16.

Barnmorska kan använda sig av tvärprofessionell samverkansteam samt BUP-kontakt för konsultation och handledning. Överföringssamtal med BVC bör göras med patienten närvarande i slutet av graviditeten. Länka till riktlinje? Om detta inte är möjligt ska barnmorska med patientens samtycke informerar BVC om patienten. Vid behov ska även nätverksträffar/planeringsmöten med andra aktuella vårdgivare initieras.

Läkarbesök

Om kvinnan tidigare har haft eller har pågående allvarlig psykisk sjukdom ska hon erbjudas läkarbesök för bedömning, graviditetsplanering och ev. remittering. Behövs extra kontroller till läkare, eventuella extra ultraljud? MHV-läkaren ansvarar tillsammans med barnmorskan för att vårdplaneringsmöte kommer till stånd tillsammans med kvinnan och partnern. Det kan också vara aktuellt att kvinnan följs via det lokala ”Tvärprofessionella samverkansteamet”.

Psykofarmaka

Behandling med SSRI under graviditet har inte visats ge ökad risk för missbildningar och är inte kontraindicerat under graviditet eller amning. Till denna grupp räknas idag substanserna citalopram, (Cipramil), escitalopram (Cipralex), fluoxetin (Fontex, Seroscand), fluvoxamin (Fevarin) och sertralin (Zoloft). En dosökning under graviditeten kan bli nödvändig. Övergående neonatala biverkningar kan förekomma och en individuell nytta/riskbedömning för SSRI behandling bör göras. Behandling med Litium och antipsykotisk farmaka under graviditet och nyföddhetsperiod ska alltid skötas av specialist i psykiatri.

Se också:

Janusinfo

Icke-kommersiell läkemedelsinformation och informationskanal för Stockholms läns läkemedelskommitté.

Konsultation

Utifrån kvinnans och/eller barnmorskans oro för eventuell omsorgssvikt kan kvinnan, efter konsultation med BUP, erbjudas samtal om föräldrablivande med psykolog.

Tecken på psykisk ohälsa

Inskrivningssamtalet ger barnmorskan möjlighet att tidigt identifiera riskfaktorer, aktuell psykisk sjukdom och eventuell behandling som kvinnan står på. Använd det psykosociala basprogrammet.

Riskfaktorer för depression pre- och postpartum

  • Aktuella symtom på depression och ångest.
  • Tidigare depression efter förlossning eller under annat skede i livet.
  • Saknar socialt stöd och möjlighet till praktisk avlastning.
  • Saknar känslomässigt stöd.
  • Aktuell stressande livshändelse till exempel nära anhörigs död, skilsmässa, svårt sjukt eller handikappat barn.
  • Svår tidigare förlossningsupplevelse.

Riskfaktorer för utveckling av postpartum-psykos

  • Tidigare anamnes på allvarlig psykisk sjukdom som till exempel bipolär sjukdom, schizofreni.
  • Kvinnan har någon nära familjemedlem med bipolär sjukdom eller psykos i samband med förlossning.

Vårdplanering

Skriftlig individuell vårdplanering ska göras på alla gravida med anamnes på psykiskt sjukdom. Om patientärendet tagits upp i tvärprofessionell samverkansteam  eller annan form av nätverksträff eller vid handledning med BUP ska rekommendationer och beslut därifrån också skrivas i vårdplanen.

Vårdplanen ska skrivas i MHV3 i Obstetrix.

Vårdplanen ska innehålla följande uppgifter:

  • Diagnos och historik - psykiatrisk diagnos till exempel depression, panikångest, hur långvariga problemen varit och hur det varit under graviditeten. Är mannen informerad och införstådd med behovet av extra stöd hemma? Om barnafadern inte kan vara med finns det någon annan? Till exempel syster, väninna.
  • Aktuell medicin – till exempel SSRI- preparat, ångestdämpande och eventuell sömnmedicin.
  • Aktuell behandlare - psykiater, husläkare, psykologkontakt eller kurator.
  • Förlossning - patientens och partners funderingar och önskemål inför förlossningen. Har patient stor oro inför förlossningen? Varit i kontakt med samtalsmottagning ? Har patienten varit utsatt övergrepp?
  • BB-vistelse – behövs särskild planering för BB-vård? Vårdtid, sömnbehov, medicinering, eventuell sjukskrivning postpartum?
  • Amning - Är patienten i behov av extra stöd? Skäl till att inte amma?
  • Kontakter före hemgång – Vilket stöd och vilken vård tar vid när familjen lämnar BB. Extra stöd från BVC, socialtjänst.

Vårdprogram

Utfärdat: 2015-02-09
Gäller tills vidare