Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Vaccin och administrering

Primärimmuniseringen omfattar 3 vaccindoser intramuskulärt, den andra dosen ges efter 1 månad och den tredje 6 månader efter den första dosen. Mer än 95 % av immunkompetenta barn och vuxna utvecklar ett skyddande antikroppssvar efter grundimmunisering med 3 doser.

Kontroller före och efter vaccination

Kontroll av hepatit B-markörer före vaccination rekommenderas till personer från riskgrupper ellerländer med intermediär till hög hepatit B prevalens. Omhändertagandet av person med kronisk hepatit B är viktigt ur smittskyddssynpunkt samt för det medicinska omhändertagandet men någon särskild risk med att vaccinera någon med kronisk hepatit B eller som har tecken på genomgången infektion finns inte.

Kontroll av antikroppsnivån efter vaccination görs en månad efter den tredje vaccindosen och rekommenderas till vuxna individer som utsätts för risk att smittas av hepatit B såsom sexualpartners till personer med hepatit B och av dialyspatienter. Generellt rekommenderas inte kontroll av barn och ungdomar.

Antikroppssvaret vid hepatit B-vaccination är sämre vid högre ålder, hos rökare, bland män samt vid vissa kroniska sjukdomar som nedsätter immunförsvaret.

Boosterdos

Behovet av en boosterdos efter genomförd primärimmunisering till i övrigt friska individer är inte helt klarlagt. Hittills publicerade data tyder på ett skydd efter vaccination där man uppnått en skyddande antikroppsnivå som varar i 15 år och sannolikt längre.

Vaccin mot hepatit B i kombination med DTP-Hib-polio, hexavalent vaccin, erbjuds från och med 1 januari 2013 till alla barn i ordinarie barnvaccinationsprogrammet på BVC. Sedan 2005 har detta erbjudits till barn där föräldrar, mor- eller farföräldrar härstammar från land där prevalensen av hepatit B är minst två procent.

Grupper med ökad risk

Grupper med ökad risk för hepatit B-exposition och som erbjuds kostnadsfri hepatit B-vaccination (efter föregående provtagning för hepatit B).

  • Personer som injicerar droger
  • Män som har sex med män
  • Sexualpartner till person med hepatit B
  • Familjemedlemmar till person med hepatit B
  • Barn och personal som vistas i samma grupp inom barnomsorgsverksamheten som småbarn (< 6 år) med hepatit B
  • Barn upp till 18 år (eller 20 år om de går i skolan) från länder med medel till hög prevalens av hepatit B

För personer som injicerar droger samt för män som har sex med män omfattar kostnadsfriheten förutom hepatit B-vaccination även hepatit A-vaccination med kombinationsvaccinet Twinrix®.

Det är viktigt att sjukvården, elevhälsan, barnavårdscentraler och andra vårdgivare vid varje kontakt med någon från dessa riskgrupper verifierar att de har ett skydd mot hepatit B och om så inte är fallet ser till att de får nödvändiga vaccinationer.

Hepatit B vaccinet ska vara kostnadsfritt för personer i dessa grupper. Smittskydd Stockholm betalar vaccinet för samtliga dessa grupper utom den sistnämnda. För beställning av upphandlat hepatit B vaccin med Smittskydd Stockholms kundnummer.

Nyanlända barn från länder med intermediär till hög prevalens av hepatit B, som inte tidigare är hepatit B vaccinerade, bör kompletteringsvaccineras på BVC (barn t.o.m. 6 år) eller på husläkarmottagningar (gäller barn i åldrarna 6-18 år, upp till 20 år om går i skolan). Vårdgivaren betalar vaccinet för barn i skolåldern, Kostnaden för vaccinet bedöms täckas av ersättningen för ett läkarbesök.

Övriga riskgrupper

(rekommenderas vaccination men erbjuds ej kostnadsfri vaccination)

  • Patienter med njursvikt och/eller i aktiv uremivård (njurtransplantation och dialysvård)
  • Personer med hepatit C
  • Personer med hiv
  • Vårdtagare inom omsorgsverksamhet som kommer i kontakt med personer med hepatit B

Yrkesgrupper med ökad risk

(eventuell vaccination bekostas av arbetsgivaren)

  • Hälso- och sjukvårdspersonal med frekvent förekommande blodkontakt där det finns risk för att hepatit B-smitta förekommer bland patienterna
  • Laborerande personal som analyserar blod eller andra kroppsvätskor som kan komma från patienter smittsamma för hepatit B
  • Tandvårdspersonal med frekvent förekommande blodkontakt där det finns en risk för att hepatit B-smitta förekommer bland patienterna
  • Personal inom omsorgsverksamheten vid enheter där det finns en risk för att hepatit B-smitta förekommer
  • Kriminalvårdspersonal och poliser med särskilt hög risk att komma i kontakt med blod från smittsamma personer
  • Vårdpersonal vid behandlingshem för narkotikamissbrukare
  • Ambulanspersonal

När det gäller grupper som utsätts för risk inom sitt arbete ska varje arbetsgivare göra en bedömning av vilka risker som finns på arbetsplatsen. Om bedömningen visar att medicinska förebyggande åtgärder – t ex vaccination – behövs, ska arbetsgivaren erbjuda och bekosta sådana enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1). Enligt föreskrifterna om skydd mot blodsmitta (AFS 1986:23) ska det också finnas instruktioner för vaccinationsprofylax vid arbeten som är särskilt utsatta för risker.

Fördjupning

Hepatit B

Smittskydd Stockholms information om hepatit B.