Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Elkonvertering

  1. Patienten skall vara fastande (6 timmar), kontrollera s-kalium, s-kreatinin, PK-INR.
  2. Om persisterande, bör INR varit ≥ 2 i minst 3 v vid warfarinbehandling alternativt välfungerande behandling med NOAK under minst 4 v.
  3. Narkos (propofol).
  4. Bifasisk synkroniserad elkonvertering med anterolateral eller anteroposterior placering av plattorna, starta med max energi.
  5. Om ej omslag (ca 10 %), prova anteroposterior placering, eller överväg ibutilid (Corvert) och försök igen efter ca 10 min.
  6. Pacemaker eller ICD behandlad patient, elkonvertera alltid med anteroposterior placering av plattorna. Kontrollera pacemakerns tröskelvärde före utskrivning (om pacemakerberoende). Pacemakerprogrammerare/EGM kan underlätta för att se omslag till sinus ffa vid kammarpacad rytm.
  7. Ställningstagande till fortsatt profylax (antiarytmika, antikoagulantia) och uppföljning före utskrivning.

Farmakologisk konvertering

Antiarytmika med kända konverterande egenskaper är amiodaron (Cordarone), propafenon (Rytmonorm), flekainid (Tambocor), ibutilid (Cor vert) samt vernakalant (Brinavess). Dessa läkemedel ökar också omslagsfrekvensen vid elkonvertering och minskar risken för mycket tidiga (timmar-dagar) flimmeråterfall.

Bifasisk elkonvertering ger omslag till sinusrytm i över 90 %. Farmakologisk konvertering ger omslag hos ca 50 % vid flimmerduration <7 dygn. Tromboembolirisken är lika oavsett konverteringsmetod. En fördel med farmakologisk konvertering är att den görs på vaken patient. På grund av risk för proarytmi med ibutilid och vernakalant, skall hjärtrytm och blodtryck monitoreras noggrant under och efter administrering (vernakalant 2h och ibutilid minst 4h).

Konvertering med flekainid (Tambocor) 200-300 mg po, kan försökas och ger konvertering hos >50% inom 6h. Telemetriövervakning. Vid god effekt och inga biverkningar, kan det därefter användas polikliniskt som ”pill-in-the-pocket” för utvalda patienter.