Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Med fysisk aktivitet menas all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Motion och fysisk rörelse är fysisk aktivitet med en viss avsikt, till exempel att ta trapporna i stället för hissen eller att arbeta i trädgården. 

Träning är en aktivitet med den klara målsättningen att behålla eller öka prestationsförmågan. För att något ska kallas tränning ska det vara ansträngande. Den största delen av vår fysiska aktivitet är alltså inte träning. Den stora utmaningen är att öka den totala fysiska aktiviteten och minska stillasittandet, inte bara att få människor att träna.

Om vi är tillräckligt fysiskt aktiva minskar risken för att dö i förtid samtidigt som många sjukdomar och besvär förebyggs.

Fysiskt aktiva personer har lägre risk för till exempel hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes, vissa cancerformer, fetma och depression.

Många av effekterna på kroppen är väl kända, till exempel förbättrad hjärtfunktion, starkare muskler, sänkta blodfetter, sänkt blodtryck och förbättrad blodsockerreglering. Mindre känt är att hjärnans funktioner påverkas bland annat med ökad stresstolerans, större välbefinnande och en sänkt ångesnivå.

Riskerna med fysisk aktivitet är få och kan i de flesta fall undvikas genom att aktiviteten anpassas till individen.

För att förebygga och behandla sjukdom är det viktigt att komma till en viss nivå av fysisk aktivitet. Att vid otillräcklig fysisk aktivitet ge stöd att öka nivån av rörelse är en behandlande åtgärd vid många olika sjukdomstillstånd. Rörelse kan främjas på många olika sätt och fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod, att använda stegmätare en annan.

Alla vuxna från 18 år och uppåt rekommenderas att vara fysiskt aktiva sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensitetsnivån bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan kombineras. Den bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst tio minuter.

FYSS

Handboken Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS, är ett stödverktyg för sjukvårdspersonal som ska rekommendera fysisk aktivitet. FYSS håller på att uppdateras och kommer att ges ut i bokform under 2017. Tills vidare finns uppdaterade kapitel fritt tillgängliga. Rekommendationer finns för exempelvis gravida, barn och ungdomar samt för personer med olika diagnoser.

Regionalt vårdprogram för hälsofrämjande levnadsvanor

Det regionala vårdprogrammet om hälsofrämjande levnadsvanor är framtaget som ett stöd för alla som arbetar i hälso- och sjukvården i Stockholms län. Det vänder sig både till öppen vård och sjukhusansluten vård och alla personalkategorier som möter människor som behöver stöd att förändra sina levnadsvanor.

KVÅ-koder fysisk aktivitet

KVÅ är en klassifikation av vårdåtgärder inom hälso- och sjukvården och när koder rapporteras skapas en statistisk beskrivning av vårdens innehåll.

KVÅ-koder för fysisk aktivitet:

  • DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet
  • DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet
  • DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet
  • DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 

Rådgivande samtal är grunden för att stödja personer som vill förändra ohälsosamma vanor. Av de tre nivåer för samtal om fysisk aktivitet som beskrivs ges det rådgivande samtalet, med tillägg och uppföljning, högsta prioritet.

Ett enkelt råd kan däremot vara det första steget i en rådgivning som leder vidare till ett rådgivande samtal.

Frågor och svar om hälsofrämjande arbete

Socialstyrelsen presenterade 2011 nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som ett underlag för landstingens sjukdomsförebyggande arbete. Här finns frågor och svar om riktlinjerna.

Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020

I Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ, delas åtgärder in i de tre strategierna hälsofrämjande, förebyggande och behandling. Arbete med att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande är tillsammans med hälsosamma matvanor grundläggande i HPÖ.

Folkhälsorapport 2015

Resultaten från Stockholms folkhälsoenkät 2014 visar att det är fler män än kvinnor som uppger att de motionerar två gånger eller mera i veckan. Det är också en högra andel män än kvinnor som uppger att de är stillasittande. Personer med längre utbildning motionerar mer än de med kortare utbildning.

Folkhälsoguiden

Folkhälsoguiden är en webbplats för dig som arbetar med folkhälsofrågor i Stockholms län. Den drivs av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin inom Stockholms läns landsting och kan ge stöd i arbetet med goda levnadsvanor.

Patientinformation

Goda levnadsvanor gör skillnad - broschyr

Egentester, olika tips och råd om tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat. Broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), här med SLL-logga på framsidan.

Folder om bra mat och rörelse

Sammanfattande råd om bra mat och fysisk aktivitet med tabeller för ”öka–byt ut–minska” i färgerna grönt–gult–rött. Kan användas från gymnasieålder.

Kontakt