Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Så mår stockholmarna

Den senaste folkhälsorapporten som presenterades i november 2015  redovisar att folkhälsan förbättras. Det visar sig bland annat i en ökad medellivslängd, framför allt tack vare minskad dödlighet i hjärtkärlsjukdomar. Medellivslängden är nu 85 år för kvinnor och 81 år för män i Stockholms län.

Trots positiva trender på flera områden finns också oroande tendenser. Utmaningar för de kommande åren är framförallt att förbättra de ungas psykiska hälsa, att förebygga övervikt och fetma, att minska andelen rökare särskilt bland de yngre samt att minska ojämlikheten i hälsa.

Rapport kommer vart fjärde år

Olika faktorer som exempelvis miljö, levnadsvanor och relationer har stor betydelse för vår hälsa. Vart fjärde år kartlägger därför landstinget dessa faktorer genom den så kallade folkhälsoenkäten, som går ut till en stor del av befolkningen. Enkätresultaten presenteras i en folkhälsorapport.

Folkhälsorapporten 2015 är den åttonde i en serie av folkhälsorapporter från Stockholms läns landsting som publicerats sedan 1987. Rapporterna ger en nulägesbild av hur befolkningen i Stockholm mår. De är viktiga för att följa utvecklingen av befolkningens hälsa och för att lägga en grund för det hälsofrämjande arbetet.

Hälsofrämjande arbete

Stockholms läns landsting ska verka för en god hälsa i hela befolkningen. För att alla landstingets verksamheter ska ha en gemensam utgångspunkt för detta arbete har folkhälsopolicyn tagits fram. Policyn, som antogs av landstingsfullmäktige 2005, uppdaterades senast 2012. Folkhälsopolicyn utgår från de nationella folkhälsomålen och trender som rör hälsa och ohälsa i Stockholms län.

Det övergripande målet är "en god och jämlik hälsa för alla i länet" och sedan finns fem delmål.

Att arbeta med hälsofrämjande hälso- och sjukvård är en prioriterad strategi i landstinget. Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att vårdpersonal i mötet med patienten utgår från individens aktuella livssituation, att individens egna resurser tillvaratas och stärks, vilket i sin tur har en positiv effekt på hälsan. En annan viktig del i det hälsofrämjande arbetet med individens hälsa och livssituation i fokus är att arbeta för hälsosamma levnadsvanor. Det behöver göras brett för alla invånare men även specifikt för prioriterade målgrupper.

Regionalt vårdprogram om hälsofrämjande levnadsvanor

Ett regionalt vårdprogram för Stockholms län om tillämpning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder finns sedan april 2015. Vårdprogrammet följer Socialstyrelsen rekommendationer och framhåller vikten av att vårdpersonalen erbjuder åtgärder som stödjer förändring av levnadsvanor till patienter:

  • som röker dagligen
  • med riskbruk av alkohol
  • med otillräcklig fysisk aktivitet
  • med ohälsosamma matvanor.

På Viss.nu finns

Så organiseras landstingets folkhälsoarbete

Vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns enheten för hälsoutveckling. Enheten arbetar med att kartlägga, analysera och följa upp landstingets folkhälsoarbete. Syftet är att säkerställa att hälso- och sjukvården erbjuder en god och jämställd vård.

Enheten för hälsoutveckling har ett övergripande strategiskt ansvar för landstingets folkhälsoarbete. Den fungerar också som landstingets samlade beställarfunktion gentemot tre centrumbildningar:

  • Epidemiologi och samhällsmedicin, SLSO
  • Hälsoekonomi, informatik och hälso- och sjukvårdsforskning, SLSO
  • Arbets- och miljömedicin inom Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO.

De tre centrumbildningarna arbetar forskningsinriktat med att ta fram underlag, metoder och material som används i det hälsofrämjande arbetet samt med stöd för implementering.