Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Bra matvanor är en förutsättning för välbefinnande och god hälsa. Man behöver äta en varierad kost som täcker behovet av alla näringsämnen. Med hälsosamma matvanor minskar risken för sjukdom, lidande och en förtidig död, samtidigt kan samhället göra hälsoekonomiska vinster.

Enligt Global Burden of Disease-studien, GBD, är ohälsosamma matvanor den näst största riskfaktorn i Sverige. Det finns en stor potential för folkhälsovinster i Stockholms län med förbättrade matvanor.

Regionalt vårdprogram för hälsofrämjande levnadsvanor

Det regionala vårdprogrammet om hälsofrämjande levnadsvanor är framtaget som ett stöd för alla som arbetar inom hälso- och sjukvården i Stockholms län. Det vänder sig både till öppen vård och sjukhusansluten vård och alla personalkategorier som möter människor som behöver stöd för att förändra sina levnadsvanor.

KVÅ-koder matvanor

KVÅ är en klassifikation av vårdåtgärder inom hälso- och sjukvården och när koder rapporteras skapas ett underlag för en statistisk beskrivning av vårdens innehåll.

KVÅ-koder för matvanor:

  • DV141 - Enkla råd om matvanor
  • DV142 - Rådgivande samtal om matvanor
  • DV143 - Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 

Det finns stark evidens för att kvalificerat rådgivande samtal för vuxna inom hälso- och sjukvården kan öka frukt- och grönsakskonsumtionen. Sådan rådgivning kan också minska fettintaget enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Frågor och svar om hälsofrämjande arbete

Socialstyrelsen presenterade 2011 nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som ett underlag för landstingens sjukdomsförebyggande arbete. Här finns frågor och svar om riktlinjerna.

Evidensbaserade råd om hälsosam mat

Hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting arbetar evidensbaserat och de råd om hälsosamma matvanor som ges ska utgå från Livsmedelsverkets rekommendationer. Dessa bygger i sin tur på Nordiska näringsrekommendationer, NNR, som är en gemensam bas för råd om hälsosam mat i vården och i det hälsofrämjande arbetet.

Hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting ska anpassa de råd som ges efter individuella behov hos patienterna.

I samband med att de nya rekommendationerna lanserades hösten 2013 tog Stockholms läns landsting fram en folder som beskriver detta och sammanfattar det som står i NNR.

Evidensbaserade råd om hälsosam mat

Stockholms medicinska råd fastställde år 2013 att Hälso- och sjukvården i SLL ska utgå från Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) och anpassa de råd som ges efter individens behov.

Mycket socker i det vi äter och dricker

Som ett led i arbetet med hälsosamma matvanor har Hälso- och sjukvårdförvaltningen tagit fram en så kallad sockerutställning i affischformat. Affischen finns som pdf och kan skrivas ut för att sättas upp i besöksrum och väntrum på MVC och BVC.

Affischen kan användas för att inleda samtal kring hälsosamma matvanor med barn och vuxna. På affischen visas både livsmedlens naturliga innehåll av socker och/eller tillsatt socker med exempel på vanliga livsmedel som innehåller mycket energi, tillsatt socker och/eller fett men som i övrigt bidrar med lite näring.

I fasta livsmedel, till exempel kakor, glass, bullar, visas enbart tillsatt socker då ett högt intag av tillsatt socker bör begränsas enligt Nordiska näringsrekommendationer, 2012. I drycker visas däremot det totala sockerinnehållet, det vill säga inklusive livsmedlets naturliga innehåll av socker.

Söta drycker, även 100 procent naturlig fruktjuice, har i epidemiologiska studier visats ha samband med ökad risk för övervikt/fetma hos barn samt ökad kariesrisk. Experimentella studier har samtidigt visat att sötade drycker kan ge lägre mättnad jämfört med fasta livsmedel som innehåller socker. Okunskap kring detta kan leda till att juice uppfattas som lika nyttigt som att äta hel frukt.

Att äta livsmedel med naturligt innehåll av socker, till exempel hel frukt, har inte visats ha negativa hälsoeffekter utan tvärtom positiva effekter.

Mycket socker i det vi äter och dricker

Hälso- och sjukvårdförvaltningen har tagit fram en affisch om socker i maten som finns som pdf och kan skrivas ut för att sättas upp i besöksrum och väntrum på MVC och BVC.

Nordiska näringsrekommendationer

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR, har en tung vetenskaplig förankring som ger ett gott stöd för hur man bör äta hälsosamt. Att äta enligt dessa näringsrekommendationer leder till ett hälsosamt liv med mindre risk för övervikt och fetma.

I NNR ligger fokus på helheten och ett samlat hälsosamt matmönster. Det kännetecknas av mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, bär, nötter och från, fullkornsprodukter, fiskoch skaldjur, vegetabiliska fetter och magra mejeriprodukter.

Kvaliteten på kolhydrater och fett är viktig. Det är vetenskapligt väl belagt att en balans mellan mättade och omättade fetter är viktig ur hälsosynpunkt. Att äta övervägande omättade fetter från växtriket och havet minskar risken för flera sjukdomar och riskfaktorer, till exempel diabetes typ 2 och bukfetma. Det har också en direkt koppling till ateroskleros och höga blodfetter.

Det är inte enbart kvaliteten på fettet som är av vikt för hälsan utan även kvaliteten på de kolhydrater vi äter. De bör komma från fullkornsprodukter.

Högt intag av både fullkorn och fibrer kan bidra till en minskad risk för kardiovaskulär sjukdom, diabetes typ 2 och förstoppning. Det är också kopplat till att hålla en hälsosam vikt.

Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020

I handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ, delas åtgärder in i de tre strategierna hälsofrämjande, förebyggande och behandling. Arbete med att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet tillsammans med att minska stillasittande är grundläggande i HPÖ.

Folkhälsorapport 2015

Folkhälsoenkäten som gjordes 2014 visar att kvinnor jämfört med män oftare äter grönsaker, frukt, bär och fisk och mer sällan söta och feta livsmedel.

Personer med högre utbildning äter mer hälsosamt än de med lägre utbildningsnivå. Svenskfödda i Stockholms län har överlag bättre kostvanor än personer födda i andra länder, men samtidigt äter de mindre grönsaker, frukt och bär.

Matguiden - Folkhälsoguiden

Folkhälsoguiden är en webbplats för dig som arbetar med folkhälsofrågor i Stockholms län. Den drivs av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin inom Stockholms läns landsting, CES, och kan ge stöd i arbetet med hälsosam mat och goda levnadsvanor.

Matguiden - Folkhälsoguiden

Ett omfattande material med exempel på hur mat och måltider kan byggas upp för olika målgrupper och energinivåer, för att uppnå näringsrekommendationerna (NNR 2012).

Akademiskt primärvårdscentrum

Akademiskt primärvårdscentrum, APC, stödjer implementeringen av HPÖ inom Stockholms läns landsting och erbjuder utbildning i hälsosamma matvanor för vårdgivare.

APC erbjuder också skräddarsydd utbildning för olika verksamheter. I uppdraget ingår även att nätverksarbeta och övergripande arbeta med HPÖ i Stockholms län.

Rådgivning vid ohälsosamma matvanor

Den här utbildningen är till för dig som i ditt arbete ger råd kring mat. Du får aktuell kunskap om vilka råd som kan ges vid problem med övervikt och verktyg att använda vid rådgivning och behandling.

Du blir också insatt i Socialstyrelsens riktlinjer på området och behörig i samtal på rådgivningsnivå.

Kontakt för utbildningar

Kontakt för vårdgivare

Patientinformation

Folder om bra mat och rörelse

Sammanfattande råd om bra mat och fysisk aktivitet med tabeller för ”öka–byt ut–minska” i färgerna grönt–gult–rött. Kan användas från gymnasieålder.

Goda levnadsvanor gör skillnad - broschyr

Egentester, olika tips och råd om tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat. Broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), här med SLL-logga på framsidan.