Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Start digitalt HPÖ

Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ. Gäller 2016-2020. Här hittar du information och stöd för ditt arbete.

Stockholms läns landsting ska erbjuda länets invånare en god och jämlik vård och ge tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård. Inom ramen för detta arbete är Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ, ett prioriterat område. Handlingsprogrammet utgår från hälsoläget i befolkningen, förekomsten av övervikt och fetma samt vilka levnadsvanor länets invånare har kring mat och fysisk aktivitet. HPÖ omfattar landstingsfinansierad verksamhet och den samverkan som sker mellan landstinget och det omgivande samhället.

Bredd på aktörer som berörs

Flera mål i handlingsprogrammet berör bara hälso- och sjukvården. Andra mål bygger på samverkan och utfallet mäter då andra aktörers verksamhet. Därför ska HPÖ kommuniceras till hälso- och sjukvården, politiker, viktiga samverkansaktörer och befolkningen i länet.

Övervikt och fetma har konsekvenser för både individer, sjukvård och samhälle. Tillstånden leder till många medicinska komplikationer, en del på kortare sikt och andra på längre sikt. Unga drabbas idag av sjukdomar som tidigare förknippades med äldre, exempelvis diabetes typ 2.

Det krävs förändrade levnadsvanor med mer fysisk aktivitet, mindre stillasittande och mindre energi i maten för att övervikt och fetma, liksom följdsjukdomar, ska minska i befolkningen. Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem som angår oss alla. Du kan göra skillnad i arbetet med att minska övervikt och fetma!

Definition av övervikt och fetma

Världshälsoorganisationen WHO definierar övervikt och fetma som en ansamling av överflödigt kroppsfett i en utsträckning som kan påverka hälsan. Övervikt innebär att väga för mycket, och i detta begrepp kan även fetma inkluderas. Den definition av fetma som oftast tillämpas i forskningssammanhang bygger på så kallat BMI eller body mass index.

Vad är BMI?

Övervikt definieras som BMI 25-29,9 och fetma som BMI 30 eller mer. Måttet baseras på en kombination av längd och vikt. I Stockholm har män genomgående högre BMI än kvinnor.

I internationellt arbete har det tagits fram riktlinjer för BMI och barn. BMI för barn kallas IsoBMI och värdet beräknas på samma sätt som BMI för vuxna. Däremot skiljer sig viktklassificeringen markant och gränserna för övervikt respektive fetma varierar för alla åldrar mellan 2 och 18 år.

Läs mer om hur du räknar ut BMI:

Arv och miljö i samverkan bidrar till övervikt och fetma

Ärftlighet har betydelse för risken att utveckla övervikt och fetma. Sociala, ekonomiska och kulturella faktorer spelar också stor roll för hur grupper i befolkningen utvecklar övervikt och fetma.  Den främsta orsaken till ökningen är de förändrade levnadsvanor som följer med samhällets utveckling, där för högt energiintag i förhållande till fysisk aktivitet snarare är regel än undantag.

Levnadsvanor är avhängiga individuella val, som i sin tur styrs av de möjligheter som skapas i samhället individen lever i. Boende, förskola och skola, arbete, transportsystem, fritid, livsmedelsutbud och media har alla betydelse för våra levnadsvanor.

Den negativa trenden ska vändas!

Handlingsprogram övervikt och fetma påbörjades år 2004, och har förnyats regelbundet med särskilda anslag för arbetet. I den här tredje reviderade upplagan av HPÖ är den övergripande visionen ”Trenden har vänt – övervikt och fetma minskar i länet”.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. HPÖ visar de grundläggande utgångspunkterna för hur landstingets egna verksamheter kan arbeta och exempel på hur samverkan med det omgivande samhället kan ske − för att uppnå visionen. Här kan du bidra såväl genom arbete inom ditt eget område som i samverkan med andra.

Övergripande utfallsmål

För att arbeta i visionens anda har tre konkreta utfallsmål definierats. En del kommuner och stadsdelar har redan uppnått målen, medan andra har en tuff utmaning framför sig.

Andelen vuxna med övervikt ska vara mindre än 25 procent och andelen med fetma ska vara mindre än 7 procent, i länets kommuner och stadsdelar i slutet av år 2020

Övervikt och fetma vuxna 2001-2014 + mål 2020

Källa: Målvärdena baserade på information i Stockholms folkhälsoenkät 2014.

Andelen 4-åriga barn med övervikt ska vara mindre än 7 procent och andelen med fetma ska vara mindre än 2 procent, i länets kommuner och stadsdelar i slutet av år 2020

 

Källa: Barnhälsovårdens årsrapporter. Målvärden är baserade på Barnhälsovårdens årsrapport 2013.

Andelen gravida förstföderskor med övervikt ska vara mindre än 15 procent och andelen med fetma ska vara mindre än 5 procent, i länets kommuner och stadsdelar i slutet av år 2020

Förstfödelskor med övervikt + mål 2020

Källa: Målvärdena baserade på information i Nationella graviditetsregistrets årsrapport 2014.

Hur ser det ut där du är verksam?

I handlingsprogrammet finns ytterligare process-, intentions- och utfallsmål som på olika sätt bidrar till att de övergripande målen uppnås, se uppföljningstabell på länken nedan:

Tre strategier för åtgärder

Handlingsprogrammet delar in åtgärder i de tre strategierna: hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. De tre överlappar i viss mån varandra. En förebyggande åtgärd kan ha ett hälsofrämjande inslag när den stärker en person att ta ansvar för sin egen hälsa och den kan samtidigt bidra till att insjuknande i exempelvis diabetes typ 2 hindras. Förebyggande åtgärder kan också vara del i en behandling av övervikt och fetma, som när hälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet främjas. De åtgärder som beskrivs i detta program vänder sig till alla, inklusive de äldre i befolkningen.

3 strategier för hpö

Hälsofrämjande åtgärder

Hälsofrämjande åtgärder som sätts in tidigt i livet kan påverka hela livscykeln för en individ. Du som arbetar i primärvården har en central roll i det hälsofrämjande arbetet. En stor del av befolkningen har kontakt med primärvården och där ges många möjligheter att informera om och ge stöd till goda levnadsvanor.

Mödra- och barnhälsovården riktar sig till alla gravida och familjer med yngre barn, och har en särskilt viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Tandvården arbetar aktivt med kostråd och har en styrka i att den når ut till alla barn och ungdomar. Tandvården är därför en viktig medaktör i arbetet med övervikt och fetma. Kommunerna har också en mycket viktig roll för de hälsofrämjande åtgärderna, inte minst i förskola, skola, särskola, äldrevård och samhällsplanering. I handlingsprogrammet prioriteras:

  • Kunskapsspridning om vad som främjar hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet samt påverkbara riskfaktorer, till hälso- och sjukvårdens aktörer, medarbetare, tjänstemän och politiker i landstinget och till andra relevanta verksamheter samt till länets invånare
  • Samverkan mellan landstinget och förskolor, skolor och särskolor gällande näringsriktiga skolmåltider och främjande av fysisk aktivitet samt elevhälsans hälsofrämjande arbete och förebyggande av övervikt och fetma
  • Kunskapsspridning om det hälsofrämjande perspektivet och patientens ställning i hälso- och sjukvården. Risk för stigmatisering gällande övervikt och fetma bör framhållas

Förebyggande åtgärder

Många vårdaktörer bidrar i arbetet med att förebygga och behandla övervikt och fetma. En sammanhållande vårdkedja är viktig för att uppnå önskad effekt av en behandling och det krävs god kunskap om vilka åtgärder som kan och förväntas erbjudas på nästa vårdnivå. Tidiga åtgärder har stor betydelse för hälsan och risken att utveckla följdsjukdomar.

Bland viktiga aktörer i det sjukdomsförebyggande arbetet kan förutom mödra- och barnhälsovården samt primärvården generellt, särskilt nämnas elevhälsan, ungdomsmottagningar, tandvården, rehab, psykiatrin samt äldreomsorgen och gruppboenden. Privata vård- och omsorgsgivare är lika viktiga som de offentliga. I handlingsprogrammet prioriteras:

  • Stöd till vårdpersonal i arbetet med ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet i hälso- och sjukvården och elevhälsan. Det är av stor vikt att landstinget och elevhälsan samverkar
  • Kompetensutveckling i motiverande samtalsmetoder
  • Kunskapsspridning och stöd för att främja fysisk aktivitet genom metoden FaR
  • Utveckling av målgruppsanpassat stöd för riskgrupper utifrån behov, kultur och språk

Behandlande åtgärder

Behandlande åtgärder ska leda till viktreduktion och därigenom till förbättrad hälsa och livskvalitet. Även om inte vikten förändras kan hälsan förbättras med bättre mat- och rörelsevanor. Förutom somatiska och psykiatriska tillstånd som medför nedsatt funktionsförmåga och risk för viktökning, har kunskapen om psykosociala riskfaktorer för fetma ökat på senare år.

Vårdcentraler, primärvårdsrehabilitering, barn- och ungdomsmedicinska enheter, barnmorskemottagningar, specialistmottagningar, Överviktscentrum och Rikscentrum Barnobesitas på Karolinska sjukhuset, psykiatrimottagningar samt kirurgiska mottagningar ger behandling utifrån landstingets riktlinjer och rekommendationer. Regionalt vårdprogram övervikt och fetma finns som stöd för arbetet.

Överviktiga och feta personer riskerar att bli utsatta för diskriminerande särbehandling. Därför är det särskilt viktigt att uppmärksamma att de får samma omhändertagande och bemötande i vården som normalviktiga personer. Viktreduktion kräver beteendeförändringar, vilket kan vara svårt att få till samtidigt som ansträngningar att reducera vikten inte alltid lyckas. I handlingsprogrammet prioriteras:

  • Stöd för arbetet utifrån regionalt vårdprogram övervikt och fetma, med en sammanhållen vårdkedja
  • Utveckling av nya behandlingsmetoder för tonåringar med fetma
  • Utveckling av postoperativt stödprogram till tonåringar och vuxna som främjar goda levnadsvanor och förebygger senare viktökning
  • Förbättring av stöd för grupper med övervikt och fetma och särskilda behov

Kontakt