Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Start övervikt och fetma

Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ. Gäller 2016-2020. Här hittar du information och stöd för ditt arbete.

 

Fakta

Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet och utgår från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Verksamhetens övergripande mål är att medverka till att säkerställa barns hälsa, trygghet och utveckling med utgångspunkt från FN:s konvention om barns rättigheter.

Hälsofrämjande program som kombinerar en rad olika åtgärder på individuell och strukturell nivå är effektiva för att åstadkomma positiva förändringar i barns matvanor och fysiska aktivitet samt i att förebygga övervikt och fetma. Aktuell forskning visar att kunskapshöjande interventioner som riktas till barn i åldern 0–2 år, via föräldrarna, kan ha positiv effekt på barnens matvanor. Grupputbildning av föräldrar från olika etniska minoriteter och socioekonomiskt utsatta grupper kan förbättra matvanorna. Internationella styrdokument pekar på vikten av att främja amning och att tillhandahålla uppdaterat informationsmaterial om spädbarns- och småbarnsnutrition.

Du som arbetar inom barnhälsovården kan vara först med att uppmärksamma övervikt och vara den som ska initiera och motivera för åtgärder och förändring, eller fånga upp familjen efter ett bakslag med återgång till tidigare vanor.

Det är ofta en utmaning för vårdnadshavare att förändra levnadsvanor, både för egen del och för barnet. Samtidigt är vårdnadshavare ofta väldigt motiverade och vill sina barns bästa. Det gäller att försöka mobilisera hela familjen till förändringar i önskad riktning. Det är också viktigt att inge hopp och tilltro samt träna uthållighet i att etablera nya goda vanor. Vuxna kan behöva stöd i att se barnet som en egen individ där vårdnadshavarens eventuellt egna viktproblematik inte försämrar chansen att hjälpa barnet till hälsosam vikt.

BVC-mottagningarna drivs båda av landstinget, SLSO, och privata aktörer. Alla mottagningar är finansierade med landstingsmedel.  BVC ingår i Vårdval Stockholm och de mottagningar som är godkända ska arbeta enligt förfrågningsunderlaget. Det betyder att mottagningarna bland annat ska följa Stockholm läns landstings basprogram för barnhälsovård, de nationella riktlinjer som finns i Rikshandboken och i förekommande fall lokala riktlinjer. Läs mer:

Rikshandbok i barnhälsovård är en webbaserad handbok för barnhälsovården där du finner aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling samt metoder och riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet. Du kan också läsa om tillväxt och hur BMI- och tillväxtkurvor är gjorda för barn. Läs mer:

Nytt nationellt barnhälsovårdsprogram

Socialstyrelsens vägledningen ska bidra till en likvärdig barnhälsovård i hela landet. I vägledningsdokumentet betonas barnhälsovårdens hälsofrämjande förhållningssätt och vikten av att kunna erbjuda riktade förstärkta insatser till barn och föräldrar med särskilda behov.

Hembesök är en viktig och av föräldrar och personal uppskattad form av föräldrastöd och är ofta det första mötet mellan barnet, föräldrarna och BHV-sjuksköterskan. Alla föräldrar ska erbjudas ett hembesök under barnets första levnadsveckor enligt det nationella barnhälsovårdsprogrammet. Besöket i familjens hem ligger till grund för en fortsatt god relation mellan föräldrar och BHV-sjuk­sköterska. BVC ska även kunna erbjuda upprepade hembesök om en familj behöver extra stöd så kallade riktade hembesök. Du kan göra skillnad!

Viktiga frågor för dig som möter barn och vill vara ett stöd för familjen

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet familjen om goda hälsosamma levnadsvanor, vad har de för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är familjens mål?
  • Vilka är mina mål som behandlare/BHV-läkare/-sjuksköterska?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och familjer att förändra sina levnadsvanor:

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dessa
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/familjen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter.

Att förebygga övervikt och fetma hos barn

Övervikt eller fetma är ett folkhälsoproblem som kan leda till fysisk- och psykisk ohälsa. För att följa utvecklingen och utveckla metoder för att förebygga övervikt och fetma hos förskolebarn har barn­hälsovården arbetat aktivt med detta under de sista tio åren. Årligen insamlas uppgifter om vikt och längd på samtliga barn vid fyra års ålder. På grund av osäkra data efter byte av journalsystem saknas dessa data på barn födda 2010 och finns inte redovisat i den senaste barnhälsorapporten för Stockholms län.

Definition av övervikt och fetma

Världshälsoorganisationen WHO definierar övervikt och fetma som en ansamling av överflödigt kroppsfett i en utsträckning som kan påverka hälsan. Övervikt innebär att väga för mycket, och i detta begrepp kan även fetma inkluderas. Den definition av fetma som oftast tillämpas i forskningssammanhang bygger på så kallat BMI eller body mass index.

I internationellt arbete har det tagits fram riktlinjer för BMI och barn. BMI för barn kallas IsoBMI och värdet beräknas på samma sätt som BMI för vuxna. Däremot skiljer sig viktklassificeringen markant och gränserna för övervikt respektive fetma varierar för alla åldrar mellan 2 och 18 år. Läs hur du kan beräkna BMI för barn:

Samverkan med andra verksamheter

Barnhälsovården samverkar med andra verksamheter för att förebygga ohälsa och för att främja barnets hälsa och utveckling. Föräldrarnas fria val av BVC leder till att arbetet med samverkan behöver anpassas. Struktur och samsyn samt förankring på ledningsnivå är viktiga förutsättningar för att samverkan ska fungera effektivt. Barnhälsovården samverkar med mödrahälsovård, för­lossningskliniker, neonatalkliniker, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, socialtjänst och öppen förskola. Samverkan omfattar även barn- och ungdomspsykiatri, vuxen psykiatri, elevhälsa, logopedmottagning, ortoptistmottagning och tandhälsovård. Vilka aktörer finns i ditt nätverk?

Prioriterat arbete i Handlingsprogram övervikt och fetma

I Handlingsprogram övervikt och fetma 2016–2020 (HPÖ) fastställs att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. En prioriterad grupp i handlingsprogrammet är barn.

Ett av tre övergripande utfallsmål är att i slutet av år 2020 ska andelen 4-åriga barn med övervikt vara mindre än 7 procent och andelen 4-åriga barn som har fetma ska vara mindre än 2 procent. I stort sett alla barn i åldern 0-5 år har kontakt med någon av länets barnavårdscentraler, vilket gör barnhälsovården extra viktig för att minska skillnader i länet.

Barnhälsovårdens årsrapport 2016 baseras på 24 681 barn födda 2011, där vikt och längd har registrerats på BVC ± 3 månader från fyra års ålder. År 2015 hade i Stockholms län 8,1 % av fyraåringar övervikt och 1,8 % fetma.
Andel barn med övervikt har sjunkit från 9,4 till 8,1 % på tre år i länet. Huruvida den observerade minskningen speglar en faktisk trend är oklart eftersom det saknas tillförlitliga uppgifter om nivåerna för barn födda 2009 och 2010. En ökad andel flickor jämfört med pojkar hade övervikt och fetma vid fyra års ålder.

Andelen 4-åriga barn med övervikt och fetma år 2001-2008 och 2011 samt mål för år 2020

Källa: Barnhälsovårdens årsrapporter. Målvärden är baserade på Barnhälsovårdens årsrapport 2013.

En del kommuner och stadsdelar har redan uppnått målen, medan andra har en tuff utmaning framför sig. I områden med hög andel barn med fetma behöver tidiga förebyggande insatser prioriteras. Hur ser det ut med barnens vikt där du arbetar?

Andelen 4-åringar födda år 2011 med övervikt och fetma, fördelat på stadsdel/kommun

Källa: Barnhälsovårdens årsrapport 2016.

Läs mer:

Orsaken till den höga förekomsten av övervikt och fetma i vårt land, och globalt, måste sökas i moderna levnadsvanefaktorer: Ökat intag av kalorier, kanske särskilt söta drycker, och otillräcklig fysisk aktivitet. Sannolikt bidrar också levnadsvanor med stress där snabbmat eller oregelbunden måltidsordning och där hälsosamma beteenden, som att promenera i stället för att åka bil till förskolan, inte hinns med. Många barn tillbringar många timmar varje dygn med datorer, läsplattor, TV och mobiltelefoner.

Akademiskt primärvårdscentrum, APC, stödjer vårdaktörer i länet i arbetet med att förebygga övervikt och fetma. Se intervju:

Barnhälsovården kan remittera till BUMM för teambaserad fetmabehandling. Se intervju:

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Fetma har stark ärftlighet och barn med övervikt och fetma har ofta en eller två föräldrar med samma problematik, även om föräldrarna ofta kan berätta att deras övervikt kom senare i livet. För de allra flesta barn och ungdomar beror övervikt och fetma på en kombination av ärftlig benägenhet reglerad av många olika gener och levnadsvanor där intaget av kalorier överstiger behovet. Vårdprogrammet beskriver hälso- och sjukvårdens arbete med behandling av fetma.

Barnhälsovård

Barnhälsovården och elevhälsan har kontakt med alla barn och bedömer barnets tillväxt. Det är oftast där som ett barns övervikt eller fetma först noteras. Barnhälsovården är därför oerhört betydelsefull i det hälsofrämjande, preventiva och identifierande arbetet vid övervikt och fetma, även om barnhälsovården inte har i uppdrag att behandla fetma.

Vid 3, 4 och 5 års ålder bjuder BVC familjen till strukturerade hälsosamtal som berör tillväxt, kost, matordning, fysisk aktivitet och andra frågor rörande levnadsvanor. Vid identifierad övervikt (övervikt eller fetma) hos barnet vid 4 års ålder erbjuds samtal och vägledning hos BVC-sjuksköterska kring barnets hälsa, tillväxt och utveckling. Läkarundersökning erbjuds vid avvikelser och efter behov.

Rekommendation: BVC-läkare bör remittera barnet till BUMM om barnet har fetma (iso-BMI >30) vid 4 års ålder. Remiss kan ske tidigare vid mycket snabb viktökning, misstanke om viktökning som del i syndrom eller monogen fetma.

Elevhälsan i skolan tar över efter barnhälsovården och fortsätter arbetet med tillväxtkontroller av alla barn.

Remittera vidare

Patientgrupper som bör erbjudas behandling i hälso- och sjukvården

Patientgrupp

BMI

Rekommenderad vårdkedja

4-18 år

Övervikt (iso-BMI 25 – 30) vid fetmaassocierade syndrom eller samsjuklighet med ökad sårbarhet för utveckling av fetma (t ex tumörsjukdom, psykisk ohälsa, behandling med potentiellt vikthöjande läkemedel, funktionshinder)

Identifieras ofta i barnhälsovård, elevhälsa, barnsjukvård, vårdcentral, habilitering eller barnpsykiatrin.

Utreds och behandlas på BUMM.

Ev. remiss till fetmaspecialistvård Rikscentrum Barnobesitas .

4-18 år

Övervikt (iso-BMI 25 – 30) och fetmarelaterad följdsjukdom som påverkas gynnsamt av viktnedgång (t ex typ 2- diabetes, polycystiskt ovariesyndrom, leverförfettning, ländryggsbesvär, intrakraniell hypertension)

Identifieras ofta i barnhälsovård, elevhälsa, barnsjukvård, vårdcentral eller på ungdomsmottagning.

Utreds och behandlas på BUMM.

Ev. remiss till fetmaspecialistvård Rikscentrum Barnobesitas.

4-18 år

Fetma (iso-BMI >30)

Identifieras ofta I barnhälsovård, elevhälsa eller vårdcentral. Utreds och behandlas på BUMM.

Ev. remiss till fetmaspecialistvård Rikscentrum Barnobesitas/ Överviktscentrum

Läs mer:

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Hälsosamma matvanor

Barn behöver näring för att växa och utvecklas. Eftersom små barn inte äter lika mycket som vuxna behöver de mat som är rik på vitaminer och mineraler. Samtidigt är det inte vad barnet äter vid enskilda måltider eller dagar som är det viktiga, utan vad det äter under en längre tid. Målet är alltså inte att försöka få varje måltid perfekt utan att i det stora hela erbjuda bra mat.

Det som är bra mat för barn är också bra mat för övriga familjen. För barn, precis som för vuxna, är det bra att äta varierat, det vill säga att äta många olika sorters mat. Då får barnet i sig den näring det behöver – protein, kolhydrater, fett, olika vitaminer och mineraler.

Genom att servera olika sorters mat kan barnet att vänja sig vid många smaker. Många barn är skeptiska till ny mat och kan behöva pröva ett nytt livsmedel många gånger för att vänja sig vid den nya smaken. Det kan vara lättare att ta till sig en ny smak om den serveras tillsammans med mat som barnet redan tycker om. Läs mer om rekommendationer för olika åldrar:

Vad ska barn äta för att ändra sin vikt

För att ändra ett barns vikt måste matvanorna ändras. Det finns många sätt att ändra vanor. Olika saker fungerar för olika barn. Om inte en sak fungerar går det att prova med något annat. De viktigaste kostråden för barn är att:

  • Äta regelbundna måltider
  • Äta mycket frukt och grönsaker
  • Äta grovt bröd, potatis, pasta och ris
  • Äta mindre mättat fett, som smör, grädde och ost
  • Äta mindre socker, glass och godis
  • Dricka mindre av söta drycker
  • Äta lagom stora portioner.

Barn bör helst äta mat tre gånger om dagen på ganska bestämda tider. Ett sätt att få bättre koll på maten är att äta enligt tallriksmodellen. Läs mer:

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet hos barn leder till betydelsefulla hälsovinster för både den nuvarande och långsiktiga hälsan. Fysisk aktivitet ökar i relation till tiden för aktiv lek, tiden utomhus, förskolegårdens utseende samt förekomst av växtlighet och redskap. Det är vanligare att barn, vars vårdnadshavare har hög utbildning/inkomst, deltar i någon form av organiserad idrott.

Hos barn i förskoleåldern finns det positiva samband mellan fysisk aktivitet och psykosocial utveckling (självkänsla, interaktion med andra barn, frånvaro av aggressivitet), kognition, grovmotorik, skeletthälsa, kroppssammansättning och den framtida hjärt-kärlhälsan. Vistelsen i förskolan är samtidigt den tid på dygnet när svenska förskolebarn har störst möjlighet att, under vinterhalvåret, vistas utomhus i dagsljus. Det beror på att majoriteten av barnen tillbringar fler vakna timmar på förskolan än i hemmet under veckodagarna.

Fysisk aktivitet i tidig ålder ger många hälsovinster

Barn upp till 5 års ålder kan få hälsoeffekter genom varierad aktiv lek, vilket också utvecklar grovmotoriken. Skelettet blir starkare ju mer det belastas, så aktiviteter där barnen belastar skelettet med kroppsvikten är positivt för hälsan, t ex genom att hoppa och springa. Enligt den nationella rekommendationen bör barn ägna sig åt minst 60 minuter medel- till högintensiv fysisk aktivitet varje dag. Här kan du som förskolepersonal uppmuntra barnen till fysisk aktivitet som får upp pulsen varje dag, genom att till exempel att leka, springa och cykla.

Idag finns många stillasittande aktiviteter som konkurrerar med barns, ofta naturligt aktiva, rörelsemönster. I de nu aktuella rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn anges inte någon rekommendation om att begränsa stillasittande för barn.

Stöd och verktyg för dig som arbetar på barnavårdscentral

Kontakt