Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Stockholms läns invånare blir allt fler och äldre. För att möta detta ökade vårdbehov pågår just nu en omfattande utbyggnad och utveckling av vården i Stockholm under namnet Framtidsplanen för hälso- och sjukvård (FHS). I FHS har den prehospitala vården en nyckelroll. Prehospital vård omfattar bland annat ambulanssjukvård, sjuktransporter, akutläkarverksamhet, jourläkarverksamhet och prioritering- och dirigering av ambulansresurser.

I höst tar Nya Karolinska Solna emot sina första patienter. Sjukhuset kommer att bli det akutsjukhus som tar hand om de svårast sjuka eller skadade patienterna. Även övriga akutsjukhus kommer successivt att få mer renodlade uppdrag och den vård som inte behöver akutsjukhusens resurser ska bedrivas av andra vårdgivare, närmare patienterna. Det innebär till exempel att närakuternas och husläkarnas uppdrag ska stärkas. Genom detta kommer de i högre utsträckning kunna ta emot ambulanspatienter, avlasta akutsjukhusen och bidra till kortare väntetider.

– När andra aktörer än akutsjukhusen kan erbjuda mer avancerad vård innebär det fler transporter mellan olika vårdgivare och också fler möjliga vårdgivare där vår ambulanspersonal kan lämna av sjuka och skadade patienter. Det här är bra för patienterna men det kommer att ställa ökade krav på verksamheten, säger Patrik Söderberg, chefläkare, enheten för prehospital vård och medicinsk service vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Fyra grundläggande områden

För att anpassa den prehospitala organisationen till FHS fick hälso- och sjukvårdsförvaltningen i fjol i uppdrag att göra en förstudie som tar sikte på åren 2017-2025. Hela den prehospitala vården har nu genomlysts och en rad förslag har tagits fram. Fyra fokusområden anses särskilt viktiga:

Tydligare mål och länsgemensamma arbetssätt

Den prehospitala vården bör bli mer målstyrd och standardiserad. Idag saknas tidsmål för hur lång tid det bör ta för en ambulans på ett prio 1-uppdrag (den mest akuta uppdragsnivån) att vara framme hos patienten efter att larmoperatören tagit emot samtal från en larmande person. 2014 var mediantiden för detta 13.7 minuter i Stockholm. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslår nu ett medianmål på 12 minuter samt att 90 procent av prio 1-uppdragen ska vara framme hos patienten inom 20 minuter. Stockholms län är stort och det tar liksom i alla stora län och regioner generellt lite längre tid att nå fram till invånare som bor i mindre centrala delar.

Större flexibilitet när det gäller uppdrag och kompetens

En permanent sjuktransportorganisation bör inrättas. Det innebär att de uppdrag som inte är akuta, till exempel en transport av en patient mellan två vårdgivare, och som idag utförs av ambulanser i högre utsträckning bör utföras av sjuktransporter som inte kräver personal med specialistkompetens. Det här bedöms frigöra resurser till de mer akuta uppdragen. Försök med sjuktransportresurser har använts två somrar i rad och har visat goda resultat.

Stärkt och samordnat läkarstöd

Läkare föreslås få en större roll i den prehospitala vården. Därför rekommenderas att samtliga läkare i prioritering- och dirigeringstjänsten, akutläkaruppdraget och jourläkaruppdraget samordnas i en gemensam funktion. Akutläkarbilen bör vidare vara i tjänst dygnet runt och jourläkarbilarna kunna hjälpa ambulanspersonal med fler patientbedömningar än idag. På så sätt kan fler patienter som inte behöver akutsjukhusens resurser köras till andra vårdgivare.

Stärkt huvudmannastyrning

Huvudmannaansvaret för den prehospitala vården bör stärkas. Större utrymme behöver ges till planering, riskbedömningar, övningar och utbildning. Detta för att skapa en verksamhet med god kapacitet att hantera det oförutsedda. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bör i högre utsträckning samverka med andra aktörer som är involverade i den prehospitala verksamheten och ha bättre system för uppföljning av den prehospitala vårdens kvalitet.

Målbild 2025

År 2025 har den prehospitala vården formats till en transportmedicinsk organisation som består av olika kompetenser för att möta patienten och vårdens behov av vård och transport på bästa sätt. Specialiseringen inom sjukvården har också resulterat i ökat behov av en verksamhet med hög grad av logistik. Patienterna känner trygghet i att de får rätt vård, i rätt tid och att den prehospitala vården leder dem rätt i vårdkedjan.

Förstudie om framtida prehospital vård SLL lades fram inför hälso- och sjukvårdsnämnden den 19 april.