Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Enligt Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, har landstingen skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Lagen gäller från och med den 1 juli 2013.

Landstingen ska erbjuda vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd samma subventionerade hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande, det vill säga vård som inte kan anstå (vänta) inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort samt en hälsoundersökning. Hälsoundersökningen och vård som sker med stöd av smittskyddslagen ska vara avgiftsfri. Patientavgifterna för denna grupp är detsamma som för asylsökande.

Barn under 18 år som vistas i landet utan tillstånd har rätt till samma vård som bosatta och asylsökande barn, det vill säga subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård.

Begreppet vård som inte kan anstå omfattar mer än bara akut/omedelbar vård. Bedömning avgörs i det enskilda fallet av behandlande läkare eller annan vårdansvarig personal. Se Socialstyrelsen för mer information

Vad menas med tillstånd?

Den som vill besöka Sverige och är medborgare i ett land utanför EU behöver i många fall ett visum. Visum är ett tillstånd som behövs för att resa in och vara i Sverige under en kortare tid. Ett visum är tidsbegränsat och gäller under högst tre månader per halvår.

Den som vill arbeta i Sverige och kommer från ett land utanför EU måste dessutom ha ett arbetstillstånd. Om arbetet varar längre än tre månader behövs ett uppehållstillstånd.

Anhöriga som befinner sig här och har sökt uppehållstillstånd, och som av särskilda skäl har rätt att vistas här i landet medan deras ansökan prövas, vistas här lagligt. De får ett bevis från Migrationsverket om att deras ansökan har mottagits. Dessa personer saknar således inte tillstånd, utan ska själva betala hela vårdkostnaden. Normalt ska uppehållstillstånd sökas utanför Sverige. För att ha rätt till subventionerad hälso- och sjukvård ska man vara folkbokförd. Att ha tillstånd är inte detsamma som att vara folkbokförd.

Vem är utan tillstånd?

Personer som tillhör gruppen som saknar nödvändiga tillstånd kan till exempel vara:

  • Personer som befunnit sig i Sverige med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eller visum som har löpt ut och därefter stannar kvar i landet
  • Personer som har sökt uppehållstillstånd eller ansökt om asyl här, men som fått avslag på sin ansökan och som därefter håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning
  • Personer som kommer till Sverige utan att någon gång ge sig till känna för myndigheterna.

Personer som inte tillhör gruppen som saknar nödvändiga tillstånd kan till exempel vara:

  • Personer som tillfälligt vistas i landet, till exempel turister eller affärsresenärer, från land utanför EU med visum
  • Ambassadpersonal
  • Personer som har sökt och väntar på tillstånd och befinner sig i landet, till exempel anhöriginvandrare
  • Asylsökande
  • Person med uppehållhållstillstånd, arbetstillstånd, tillstånd att studera
  • EU-medborgare

Turisthandboken

Samlad information om patientavgifter för utlandssvenskar, utländska medborgare, ambassadpersonal och personer som arbetar, studerar och/eller tillfälligt vistas i Sverige.

Identifiering

Av patientsäkerhetsskäl bör alla patienter kunna styrka sin identitet med identitetshandling. Om patienten inte kan legitimera sig ska detta noteras i journalen. Av anteckningen i journalen bör framgå om patientens identitet är styrkt på annat sätt än genom legitimationshandling eller om man är osäker om identiteten.
Rutiner om identitetskontroll ska finnas hos respektive vårdgivare.

ID-kontroll

Här är en vägledning för vårdgivare om hur identitetskontroll ska göras.

Sekretess

Inom Hälso- och sjukvården gäller stark sekretess och tystnadsplikt för uppgifter om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.

De nuvarande reglerna om Hälso- och sjukvårdens sekretess, tystnadsplikt, uppgiftsskyldighet och underrättelseskyldighet, i bland annat offentlighets- och sekretesslagen, patientsäkerhetslagen och utlänningsförordningslagen, gäller fortfarande. Regler för sekretess och integritet gäller oavkortat för alla oavsett om de är utan nödvändiga tillstånd för att vistas i landet, har uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap.

Vårdpersonalens skyldigheter

Vid misstanke om personen har begått brott ska uppgifter om en enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet. Kravet för att bryta mot sekretessen enligt offentlighets- och sekretesslagen, är att det lägsta föreskrivna straffet för det misstänkta brottet är fängelse i ett år.

Att befinna sig i landet utan tillstånd eller ha fått verkställighetsbeslut om utvisning, är visserligen brott mot utlänningslagen, men det högsta möjliga straffet är lägre än fängelse i ett år. Det är inte ett tillräckligt allvarligt brott för att vårdpersonalen ska anses skyldig att rapportera detta till polisen.
Vårdpersonalen har skyldighet att på direkt fråga från Polismyndigheten uppge om en person vårdas på sjukhuset för tillfället.

Frågor från myndigheter

Vårdpersonalen får inte svara på frågor av allmän karaktär, även om Polismyndigheten är frågeställare. Sjukvårdspersonalen får inte meddela information om tidigare vårdtillfällen.

Om polis (andra) ringer kan vårdpersonalen begära att få ringa tillbaka. Att försöka få betänketid och att vara restriktiv med vilken information man lämnar ut till myndigheterna är inget brott.

Att en person söks av polisen innebär inte att polisen omedelbart kan hämta denne, medicinska bedömningar går före. En nyopererad eller av sjukdom på annat sätt svårt medtagen patient kan i princip inte tas om hand av polisen förrän hälsotillståndet medger det.

Mer information om vård till personer utan tillstånd

Ladda ned en kortversion av handboken:

Film - Vård för papperslösa

I samarbete med Röda Korset har SKL - Uppdrag psykisk hälsa tagit fram en kort film som ger konkret vägledning för alla som möter målgruppen tillståndslösa.
Sandra Dolietis, leg. sjuksköterska vid Röda Korsets vårdförmedling i Stockholm, berättar i filmen om rättigheter till vård och hur man tolkar begreppet vård som inte kan anstå.

Informationsmaterial: