Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

En viktig princip som vårdgivaren ska utgå från är att en person som söker hälso- och sjukvård i Sverige har nödvändiga tillstånd att vistas här. De har visum och/eller arbetstillstånd/tillfälligt uppehållstillstånd men inte är folkbokförd/LMA-kort eller har fått rätt att vistas här medan ansökan om uppehållstillstånd prövas. I dessa fall gäller ordinarie avgiftsregler för personer från andra länder.

Turisthandboken - samlad information

Samlad information om patientavgifter för utlandssvenskar, utländska medborgare, ambassadpersonal och personer som arbetar, studerar och/eller tillfälligt vistas i Sverige.

Vem har nödvändiga tillstånd? 

Om det finns anledning att tro ett en person inte har nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige omfattas personen av följande regelverk.

Saknar tillstånd gör:

  • personer som befunnit sig i Sverige med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som har löpt ut och därefter stannar kvar i landet
  • personer som har sökt uppehållstillstånd här, men som fått avslag på sin ansökan och som därefter håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning
  • personer som kommer till Sverige utan att någon gång ge sig till känna för myndigheterna.

I övrigt avses alla andra personer som inte har rätt att vistas här i Sverige. De saknar nödvändiga tillstånd.

Utan tillstånd är den som:

  • fått avslag på asylansökan och håller sig undan avvisning
  • tidigare blivit avvisad och rest in i Sverige igen
  • arbetar/bor i Sverige utan att ha sökt nödvändiga tillstånd
  • stannat kvar i Sverige efter att visumet gått ut
  • stannar kvar i Sverige efter att ha fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd för anhöriga.

Saknar tillstånd gör inte:

  • EU-medborgare, det gäller även då sjukförsäkringskort saknas
  • personer som tillfälligt vistas i landet, till exempel turister eller affärsresenärer
  • personer som har sökt och väntar på tillstånd och befinner sig i landet, till exempel anhöriginvandring
  • asylsökande.

Förtydligande till punkterna ovan, exempel på självbetalande patienter:

  • turist bosatt i annat EU-land, som saknar EU-kort
  • säsongsarbetare i Sverige, bosatt i annat EU-land, som saknar EU-kort, och/eller saknar intyg från svensk arbetsgivare
  • person på besök i Sverige från land utanför EU med visum
  • person med arbets- och uppehållstillstånd och som inte är folkbokförd i Sverige
  • anhörig som söker uppehållstillstånd och får vistas här medan ansökan prövas
  • studerande från land utanför EU
  • ambassadpersonal från land utanför EU/EES.

Vad menas med tillstånd?

Den som vill besöka Sverige och är medborgare i ett land utanför EU behöver i många fall ett visum. Visum är ett tillstånd som behövs för att resa in och vara i Sverige under en kortare tid. Ett visum är tidsbegränsat och gäller under högst tre månader per halvår.

Den som vill arbeta i Sverige och kommer från ett land utanför EU måste dessutom ha ett arbetstillstånd. Om arbetet varar längre än tre månader behövs ett uppehållstillstånd.

Anhöriga som befinner sig här och har sökt uppehållstillstånd, och som av särskilda skäl har rätt att vistas här i landet medan deras ansökan prövas, vistas här lagligt. De får ett bevis från Migrationsverket om att deras ansökan har mottagits. Dessa personer saknar således inte tillstånd, utan ska själva betala hela vårdkostnaden. Normalt ska uppehållstillstånd sökas utanför Sverige.

Identifiering

Om patienten inte legitimerar sig bör detta noteras i journalen. Av anteckningen i journalen bör framgå om patientens identitet är styrkt på annat sätt än genom legitimationshandling eller om man är osäker om identiteten.

Rutiner om identitetskontroll finns hos respektive vårdgivare.

Sekretess

  • Inom Hälso- och sjukvården gäller stark sekretess och tystnadsplikt för uppgifter om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.
  • De nuvarande reglerna om Hälso- och sjukvårdens sekretess, tystnadsplikt, uppgiftsskyldighet och underrättelseskyldighet, i bland annat offentlighets- och sekretesslagen, patientsäkerhetslagen och utlänningsförordningslagen, gäller fortfarande.
  • Regler för sekretess och integritet gäller oavkortat för alla oavsett om de är utan nödvändiga tillstånd för att vistas i landet, har uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap.
  • Vid misstanke om personen har begått brott ska uppgifter om en enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet. Kravet för att bryta mot sekretessen enligt offentlighets- och sekretesslagen, är att det lägsta föreskrivna straffet för det misstänkta brottet är fängelse i ett år.
  • Att befinna sig i landet utan tillstånd eller ha fått verkställighetsbeslut om utvisning, är visserligen brott mot utlänningslagen, men det högsta möjliga straffet är lägre än fängelse i ett år. Det är inte ett tillräckligt allvarligt brott för att vårdpersonalen ska anses skyldig att rapportera detta till polisen.
  • Vårdpersonalen har skyldighet att på direkt fråga från Polismyndigheten uppge om en person vårdas på sjukhuset för tillfället. Vårdpersonalen får ej svara på frågor av allmän karaktär, även om Polismyndigheten är frågeställare. Sjukvårdspersonalen får inte meddela information om tidigare vårdtillfällen.
  • Om polis (andra) ringer kan vårdpersonalen begära att få ringa tillbaka. Att försöka få betänketid och att vara restriktiv med vilken information man lämnar ut till myndigheterna är inget brott.
  • Att en person söks av polisen innebär inte att polisen omedelbart kan hämta denne, medicinska bedömningar går före. En nyopererad eller av sjukdom på annat sätt svårt medtagen patient kan i princip inte tas om hand av polisen förrän hälsotillståndet medger det.

Läs mer