Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Kommunen är enligt socialtjänstlagen skyldig att erbjuda olika former av stöd åt närstående som vårdar sina nära. Med närstående menas en person i familjen, en partner eller nära släkting. Närstående kan också vara grannar eller nära vänner.

Det kan skilja mellan olika kommuner vilken typ av stöd närstående kan få. Alla som vårdar en närstående kan ha rätt till någon form av stöd. Det finns olika typer av stöd beroende på vilka behov den närstående har. Eftersom det finns många olika typer av stöd kan det vara bra att prata med kommunen om vad som kan vara lämpligt.

Avlösning

En form av stöd är avlösning. Det innebär att den som behöver hjälp bor på sjukhem under en period så att man som närstående får vila. Avlösningen kan planeras så att den som behöver hjälp växlar mellan att bo hemma och i särskilt boende, så kallad växelvård. Det går också att få hjälp med avlösning utan att det har planerats långt i förväg.

Hjälp en del av dygnet

En annan form av anhörigstöd är att hemtjänsten tar över vårdansvaret under en del av dygnet. Dagverksamheter av olika slag kan vara en annan form av avlösning. På en del håll går det också att få hjälp på natten för att den närstående ska få vila.

Samtal och stödgrupper

Närstående kan få hjälp i form av råd och stöd från socialtjänsten. Det kan ske individuellt genom att den närstående har kontakt med en handläggare inom socialtjänsten, eller i grupp.

I en del kommuner finns en anhörigkonsulent som närstående kan vända sig till för samtal och stöd. På många håll finns också stödgrupper för närstående som vårdar närstående med exempelvis stroke, psykiska sjukdomar, utvecklingsstörning eller demens.

Frivilligorganisationer som Röda Korset och pensionärsföreningar gör ofta betydelsefulla insatser för att stödja närstående.

Vissa kommuner och stadsdelar erbjuder också ett webbaserat nationellt anhörigstöd, där man dygnet runt kan tala med andra anhöriga.

Rätt till fast vårdkontakt

Den som har flera sjukdomar samtidigt och därför många vårdkontakter har enligt hälso- och sjukvårdslagen rätt att få en fast vårdkontakt. Dennes uppgift är att samordna vårdinsatserna och exempelvis sköta kontakter med socialtjänsten och Försäkringskassan.

Antingen kan verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt eller så kan personen som är sjuk eller en närstående själv begära att någon i personalen utses.

Ekonomisk ersättning

Närstående kan under vissa förutsättningar få ekonomisk ersättning för. Om den närstående måste avstå från sitt vanliga arbete finns möjlighet att få ersättning. Ibland kan en närstående bli anställd och få lön av kommunen.

Exempel på ersättningar är bidrag för vård av barn med funktionsnedsättningar, handikappersättning, assistansersättning och närståendepenning. Villkoren för ersättning, nivåer och handläggningsrutiner varierar mellan olika kommuner. I vissa fall är det Försäkringskassan eller landstinget som står för ersättningen.

Vart ska närstående vända sig?

Det är kommunens socialnämnd som ansvarar för stödet till närstående. Kommunen har ofta en äldre- och handikappförvaltning som kan ge information om vilka former av anhörigstöd som finns. I vissa kommuner och landsting finns äldreombud eller en patientombudsman som också kan ge information.

Vanligtvis är det en tjänsteman, som ofta kallas biståndshandläggare eller biståndsbedömare, som utreder vilket behov av stöd som finns och beslutar om olika stödinsatser.

Om en närstående inte är nöjd

Den som inte är nöjd med anhörigstödet kan kontakta ansvarig förvaltning inom kommunen, eller de politiskt ansvariga. En del kommuner har en äldreombudsman

Till förvaltningsrätten går det att överklaga formella biståndsbeslut som gäller om en närstående inte har fått hemtjänst eller särskilt boende.