Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Vad är en remiss?

En remiss är en skriftlig begäran om övertagande av vårdansvar av en patient för bedömning och/eller behandling. Remissen redogör för symtom och tidigare sjukdom och ska vara av sådan kvalitet att mottagande vårdgivare kan bedöma det medicinska behovet.

Remisser kan utfärdas av all legitimerad vårdpersonal och även av patienten själv. Läs mer under rubriken Egenanmälan.

På Viss finns information om vilka uppgifter remissen ska innehålla och till vilken vårdnivå den ska skickas:

Viss

Information om utredning, behandling, remittering, omvårdnad och uppföljning.

Det finns inga formella krav på remiss till specialiserad vård, men de flesta specialister behöver i praktiken en remiss från en vårdgivare för att kunna göra en korrekt medicinsk prioritering av patienten.

Stockholms läns landsting behöver remiss för logopedi, obstetriska ultraljud, medicinsk fotsjukvård, huddiatermi, planerad specialiserad rehabilitering och öron- näsa- halsakuten/Karolinska Universitetssjukhuset Solna (med undantag av vård som inte kan anstå).

Remiss är även nödvändig för medicinsk service som till exempel röntgenundersökningar och laboratorieanalyser.

Specialistvårdsremiss

Specialistvårdsremisser används i speciella fall, exempelvis när en patient remitteras till specialistvård i ett annat landsting på grund av att vården inte finns i det egna landstinget eller för en ny medicinsk bedömning.

Remittering till icke offentligfinansierad vård

En patient kan remitteras till icke offentligfinansierad vård förutsatt att patienten informeras om kostnad för sagda vård, samt att det finns offentligfinansierad vård som alternativ om så är fallet.

Information till patienten när remiss skrivs

I samband med att remissen skrivs ska du informera patienten om:

  • Hur lång väntetid det är till mottagningsbesök och behandling. I de fall väntetiden är längre än vad vårdgarantins tidsgränser tillåter ska du också informera patienten om vårdgarantin och valmöjligheter. Patienten kan välja att avsäga sig vårdgarantin.
  • I samband med information om valfrihet och vårdgaranti ska patienterna informeras om att det ofta går snabbare att få tid hos en annan specialistläkare, än specialistläkare i allmänmedicin, om de har en remiss och att prioritering sker efter medicinska behov.
  • Att patienten ska meddela om åtgärd inte längre är aktuell, till exempel om hon/han har blivit omhändertagen av annan vårdgivare, inte längre är intresserad, eller om hennes/hans hälsotillstånd förbättrats.
  • Förändringar hos remissmottagaren, till exempel om väntetiden blir längre än planerat eller om verksamhetens uppdrag förändras. Patienten ska också då informeras om sina rättigheter och valmöjligheter. Även remittenten ska informeras i dessa fall.
  • Telefonnummer och eventuella telefontider samt andra kontaktvägar dit patienten kan vända sig vid behov:

Vårdgarantikansliet

Telefontid: måndag-fredag 7.30-12

Tidsgränser för remittering

Vid remittering bör du välja en mottagare med rimliga väntetider. Om en remissmottagare inte kan hålla vårdgarantin ska denne skicka tillbaka remissen och/eller meddela dig som remitterat.

Remissen ska enligt vårdgarantin:

  • skickas inom tre dagar efter det att läkaren har beslutat om remiss
  • bedömas inom tre dagar från att den har kommit till remissmottagande mottagning eller klinik
  • göra det möjligt för patienten att träffa en annan specialistläkare, än specialistläkare i allmänmedicin, inom 30 dagar efter att beslut om remiss tagits. När patienten träffat specialist ska behandling påbörjas inom 90 dagar efter att beslut om behandling tagits.

Ta emot remiss

För att tillgängligheten till vård ska vara god är det av största vikt att om du som remissmottagare inte kan hålla vårdgarantin, bedömer att remissen är ofullständig, eller ställd till fel vårdnivå (enligt VISS), kontaktar remittenten eller skickar tillbaka remissen med motivering.

Du ska informera patienten om:

  • Förändringar på din mottagning, till exempel om väntetiden blir längre än planerat eller om verksamhetens uppdrag förändras. Patienten ska också då informeras om sina rättigheter och valmöjligheter. Även remittenten ska informeras i dessa fall.
  • Då vård och behandling så lång som möjligt ska planeras tillsammans med patienten är det viktigt att du samråder med patienten om att denne kommer att vårdas hos en samarbetspartner (underleverantör) till dig.

Tidsgränser för att ta emot remisser

Remissen ska enligt vårdgarantin:

  • bedömas inom tre arbetsdagar från att den har kommit till din mottagning eller klinik
  • göra det möjligt för patienten att träffa en annan specialistläkare inom 30 dagar efter att beslut om remiss tagits. När patienten träffat en annan specialist ska behandling påbörjas inom 90 dagar efter att beslut om behandling tagits.

Egenanmälan

En egenanmälan är ett brev som patienten själv skriver med patientens personuppgifter och en kortfattad information om symtom, tidigare diagnoser och utredningar. Den ska vara av sådan kvalitet att den mottagande vårdgivaren kan bedöma det medicinska behovet.

Planerad slutenvård ska alltid godkännas av hemlandstinget. I Stockholms läns landsting ska patienten kontakta hälso- och sjukvårdsförvaltningens enhet för individuella vårdärenden för godkännande om vård i annat landsting:

En uppdaterad lista på vilka landsting som har remisskrav för öppenvård finns på SKL:s webbplats:

Överföring av patientuppgifter över internet ska göras på ett sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av uppgifterna.

Personnummer får inte skickas via e-post.

Verksamhetschefens ansvar

Verksamhetschefen ansvarar för att:

  • regelverket för remisshantering tillämpas och följs upp
  • all berörd personal vet vilka regler, rutiner och vilken ansvarsfördelning som gäller vid hantering av remisser
  • rutiner för hantering av väntande patienter finns framtagna och tillämpas
  • undvika att patienter väntar längre än vårdgarantins tidsgränser.

Regelverket ska tillämpas i alla sammanhang där remisser sänds och tas emot. Reglerna syftar dels till att förtydliga de lagar och förordningar som finns inom området, dels till att komplettera de delar i vårdavtalen som beskriver remisshantering.

Grunderna till regelverket finns i Hälso- och sjukvårdslagen och i Socialstyrelsens förordningar (SOSFs 2004:11 och SOSFs 2005:12).

Hela remissregelverket med kommentarer

Frågor och svar

Relaterad information