Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

BVC-sjuksköterskorna har regelbunden konsultation med psykologerna i BUP:s småbarnsteam kring psykologiska frågeställningar och sina kontakter med barn och föräldrar. Familjer som önskar direkt kontakt med psykolog ska remitteras skriftligt från BVC till BUP-mottagningen och/eller uppmanas att själva kontakta BUP. Detta ger god patientsäkerhet och möjlighet för BVC-personalen att använda konsultationen till handledning och kompetensutveckling.

Remiss till BUP-mottagning kan skrivas av BVC-sjuksköterska, BVC-läkare eller barnläkarkonsult på BVC. Ibland krävs en bedömning av både sjuksköterska och läkare innan remiss till BUP initieras.

Förutsättningar för skriftlig remittering är att familjen själva är motiverade till BUP-kontakt och att remissinnehållet är förankrat hos föräldrarna. De ska vara medvetna om frågeställningen och problembeskrivningen i remissen, till exempel samspelsproblem eller utvecklingsavvikelse hos barnet. Om det finns oro för att familjen har svårt att ta emot hjälp kan ett första besök med BUP-psykologen ske tillsammans med BVC-sjuksköterskan.

Tveksamma situationer

Vid tveksamhet bör familjen tas upp i konsultationen innan eller i samband med att remiss skickas.

Exempel:

  • Spädbarnsfamiljer. Under barnets första halvår bör familjen alltid tas i konsultation även om den också remitteras.
  • Då det är osäkert om föräldrarna är motiverade till psykologkontakt och ett motivationsarbete kan behövas.
  • Då initiativet till BUP-kontakten kommer från någon annan än familjen själv, som till exempel då förskolan påtalar oro som inte samstämmer med föräldrarnas.
  • Då det finns oro för barnets situation och man överväger anmälan till Socialtjänsten.
  • Då sjuksköterskans/läkarens och föräldrarnas egen oro eller motivation inte samstämmer.

Övriga situationer

Exempel då konsultation kan vara aktuell innan eventuell remiss skickas:

  • Då sjuksköterskan har pågående stödsamtal med nedstämda mammor. I konsultationen kan psykologen varskos om familjen eventuellt kommer att remitteras framöver.
  • Problem med mat, bajs och sömn ska i regel inte remitteras till BUP utan är lämpliga konsultationsärenden.
  • Problem med trots, utagerande beteende eller ängslighet hos barnet ska i första hand tas upp i konsultation för att diskutera om problematiken ryms inom normalutvecklingen. Vid trots och utagerande beteende bör metoden med dagliga lekstunder, dvs att föräldrarna fokuserar på fin samvaro med barnet under en stund varje dag, prövas i familjen innan den remitteras. För ängsliga barn behöver föräldrars förhållningssätt och förmåga att stödja barnets utforskande undersökas.

Riktlinjer för remiss till BUP-psykolog

I remissen till BUPs småbarnsteam behöver tillräcklig information förmedlas för bedömning och adekvat prioritering. Ange om barnet tagits upp i konsultation och i så fall med vilken psykolog.

Personuppgifter

  • namn (markera tilltalsnamn)
  • adress
  • telefon
  • personnummer
  • ange båda föräldrarnas namn och mobil-/arbetstelefon
  • gemensam/enskild vårdnad (vid gemensam vårdnad ska remissen vara förankrad hos båda föräldrar och båda vårdnadshavarnas namn, adress och telefon anges men vid enskild vårdnad endast vårdnadshavarens)

Frågeställning/remissorsak

Beskriv det centrala i barnets eller förälderns problem och sammanfatta problematiken i en kortfattad, aktuell frågeställning. Ange om du själv observerat problemen eller om de beskrivs av föräldern. Ange gärna hur länge problemen varat, när de uppträder och vilka konsekvenser de får för vardagslivet.

Exempel på frågeställningar

  • stark ängslighet hos barnet
  • samspelssvårigheter mellan förälder och barn
  • utfall vid utvecklingsbedömning där BUP är remissinstans
  • svåra regleringssvårigheter eller psykisk ohälsa hos föräldrar som påverkar samspelet med barnet

Särskilda faktorer av betydelse

(ange det som är relevant för remissens frågeställning)

  • tidigare oro/ frågeställning kring barnets utveckling och hälsa
  • vilken typ av kontakt förväntar sig familjen/är motiverade för
  • familjesituation – syskon, separerade föräldrar (tidpunkt, barnets boende och umgänge med respektive förälder)
  • barnets situation i förskolan (information inhämtad från förälder eller förskola) – trivs, antal timmar/v, lekkamrater, uttrycks barnets problem också i förskolan
  • förändringar/omständigheter som påverkar barnet – ny förskola, dödsfall, social utsatthet, föräldrars missbruk, sjukdom, trauma hos föräldrar eller barn

Utvecklingsbedömning

Ange tecken på utvecklingsavvikelse/utvecklingsförsening, information om tidigare utvecklingsbedömningar på BVC och kontakta förskolan (vid samtycke från föräldrarna) för att inhämta information om barnets situation där.

Andra vårdkontakter

  • remisser till fler vårdgivare
  • andra pågående kontakter inom exempelvis hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten

Övrigt

  • behov av tolk - vilket/vilka språk
  • hereditet
  • andra aktuella/planerade åtgärder
  • annan relevant information såsom tillväxt och psykomotorisk utveckling hos spädbarn