Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Till BVC kommer alla barn – även de barn som lever under svåra förhållanden. Att se och förstå barns utsatthet kan vara svårt men är en av barnhälsovårdens viktigaste uppgifter.

Enligt barnkonventionen har barn rätt till bästa möjliga uppväxtvillkor och hälsa och att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld, mot vanvård och utnyttjande.

Alla som möter och/eller arbetar med barn i offentlig verksamhet har en personlig skyldighet att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa, Socialtjänstlagen kap 14.

Vad menas med att ett barn far illa?

Barn som utsätts för psykiskt eller fysiskt våld, sexuella övergrepp och/eller försummelse, far illa. Barn som upplever/bevittnar våld i hemmet far illa. Barn som lever i hem där det förekommer våld mellan familjemedlemmarna, särskilt mellan de vuxna, löper större risk att drabbas av allvarliga psykiska och sociala problem både omedelbart och senare i livet. Dessutom finns en ökad risk att dessa barn själva blir utsatta för misshandel och övergrepp, både som barn och som vuxna.

Fysiskt våld innebär att ett barn tillfogas kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätts i vanmakt eller liknande tillstånd av annan person. Varje form av kroppslig bestraffning, oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar eller orsakar fysisk smärta räknas som fysiskt våld. Med psykiskt våld menas att utsätta barn för kränkande behandling till exempel att förringa, nedsätta, hota, skrämma, diskriminera, förlöjliga, strikt kontrollera eller isolera barnet. Försummelse innebär att barnets fysiska och/eller psykiska behov inte blir tillgodosedda.

Frågor till dig själv eller till en kollega, som stöd för att förstå sin egen oro:

  • Har barnet symtom, till exempel viktutveckling, kontakt, mat och sömnsvårigheter, hud, utvecklingsavvikelser?
  • Grundar sig din oro på vad du själv sett och/eller hört?
  • Grundar sig din oro på vad andra sett och/eller hört?
  • Hur uppfattar du relationen och samspelet mellan föräldrar och barn?
  • Finns det faktorer i familjens sociala situation som kan påverka barnets livsvillkor negativt?
  • Finns det faktorer i föräldrarnas hälsotillstånd som kan påverka barnet negativt?
  • Hur länge har du varit orolig?
  • Vad är din största oro kring barnet?

Hur går du vidare?

  • Diskutera så fort som möjligt med kollegor, BVC-läkare och psykolog från BUP
  • Är ett gemensamt möte mellan dig, föräldrar och socialtjänsten en möjlighet? Här kan exempelvis familjens situation och eventuellt behov av stöd diskuteras.
  • Om du känner osäkerhet inför en anmälan kan du kontakta socialtjänsten för att diskutera barnet och föräldern anonymt.

När du bestämt dig för att anmäla

  • Ska du anmäla ensam eller tillsammans med ansvarig läkare eller chef?
  • En anmälan till socialtjänsten kan vara muntlig, men bör kompletteras med en skriftlig anmälan (se länk under det här stycket). Detta för att undanröja missförstånd och osäkerhet om vad som sagts.
  • Föräldrarna ska så gott som alltid informeras.
    Obs! När det gäller misstanke om att barnet utsatts för sexuella övergrepp eller misshandel i hemmet eller av vårdnadshavare, ska kontakt med socialtjänsten tas innan barnets vårdnadshavare kontaktas.
    Diskutera med socialtjänsten om ni kan ha ett möte tillsammans med föräldrarna.
  • Be föräldrarna om tillstånd att få samtala med socialtjänsten framöver.
  • Om möjligt boka gärna en ny tid med föräldern om ett par veckor för uppföljning.

Blankett: Anmälan om oro för barn

Anmälan om oro för barn skickas/ faxas till individ- och familjeomsorgen, Socialförvaltningen i stadsdel/kommun där barnet bor. Ring gärna Socialtjänsten, även om det inte är akut och meddela att en anmälan kommer.

Vad händer efter en anmälan till socialtjänsten?

Det är naturligt att vilja veta vad som händer med en anmälan. Du kanske undrar om socialtjänsten kommer att agera, vad du som anmälare har för ansvar och vad som händer med barnet efter att anmälan är gjord.

Socialtjänstens verksamhet styrs av stark sekretess och de måste alltid bedöma om de kan lämna ut information om en person eller inte. Du kan normalt få veta att din anmälan har tagits emot och av vem. Normalt kan du också få reda på om socialtjänsten har eller inte har inlett en utredning, alternativt om en utredning redan pågår. Om socialtjänsten bedömer att det är lämpligt utifrån barnets bästa kan de bjuda in dig till ett möte med de som anmälan berör.

Om din oro för barnet och familjen kvarstår efter en anmälan till socialtjänsten – gör en ny anmälan!

Mer information