Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Definitioner

När man möter nyanlända familjer är det ibland nödvändigt att veta hur familjen definieras av svensk lag för att veta vilka rättigheter som familjen har:

  • Asylsökande är en person som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl och som väntar på att få besked från svenska myndigheter.
  • Flykting definieras av FN:s flyktingkonvention som en person som känner välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland på grund av ras, nationalitet, tillhörighet till samhällsgrupp, religiös eller politisk övertygelse.
  • Kvotflyktingarär personer som tagits ut av svenska staten, i samarbete med till exempel UNHCR, i flyktingläger runt om i världen. De har uppehållstillstånd och boende i Sverige från ankomstdagen.
  • Anhöriginvandrad är nära anhörig till person som fått uppehållstillstånd och som från sitt hemland söker uppehållstillstånd i Sverige av anknytningsskäl.
  • EU-medborgare har via EES avtalet* rätt att röra sig och söka arbete fritt inom Europeiska unionens gränser i tre månader.
  • Gömda flyktingar är personer som sökt asyl i Sverige, fått avslag på sin begäran om uppehållstillstånd, men ändå stannar kvar i Sverige utan tillstånd och håller sig undan migrationsverk och polismyndighet.
  • Odokumenterade personer är en grupp människor som har mycket varierande bakgrund. De kan ha utgångna turistvisum, arbeta illegalt med mera. Många har inte som avsikt att söka uppehållstillstånd eller asyl.
  • Övriga invandrare är alla som flyttar till Sverige och får uppehållstillstånd, till exempel för att de har gift sig med en svensk, är adoptivbarn, är gäststuderande eller har en särskild yrkeskompetens, så kallad arbetsmarknadsinvandring.

* EES-avtalet innebär att de tre associerade EFTA-länderna (Island, Norge och Lichtenstein) samt EU:s alla länder omfattas av den inre marknadens lagstiftning med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital.

Adoptivbarn

För information om omhändertagandet av adoptivbarn hänvisar vi till Rikshandboken:

EU medborgare med flera

Barn inom denna grupp har mycket varierande bakgrund. Alla barn som bor i SLL ska dock erbjudas BVC kontakt enligt det svenska programmet utifrån ålder och behov. Barn som är EU-medborgare, barn till gäststuderande eller barn till personer som kommit till Sverige genom arbetskraftsinvandring omfattas inte om erbjudandet för hälsoundersökning som beskrivs nedan. För nyanlända barn inom dessa grupper bör man dock individuellt bedöma behovet av eventuell remiss för läkarundersökning och provtagning på barnmottagning eller vårdcentral.

OBS! Det finns olika ersättningsregler för EU-medborgare, gäststuderande och arbetsmarknadsinvandring. Kontakta din verksamhetschef för närmare information.

Asylsökande, kvotflyktingar, anhöriginvandrade och tillståndslösa barn

Alla asylsökande, anhöriginvandrade och tillståndslösa barn har samma rätt till hälso- och sjukvård inklusive tandvård och habilitering som andra barn i det svenska samhället.

Många barn som kommer till Sverige har ett uppdämt behov av hälso- och sjukvård som man inte haft möjlighet att söka hjälp för i hemlandet eller under flykten. En stor del av barnen lider även av psykisk ohälsa.

Alla dessa barn kan därför sägas tillhöra en utsatt grupp för vilken kontakten med barnavårdscentralen, BVC, är särskilt viktig. När en familj kommer till migrationsverkets mottagningsenhet informeras de om sina rättigheter till hälso- och sjukvård.

För barn 0–18 år kan hälsosamtalet inklusive hälsoundersökningen genomföras på nedanstående vårdcentraler. För barn 0-6 år kan man även remittera till Barnläkarmottagning för hälsoundersökning/hälsosamtal. Hälsosamtal inklusive hälsoundersökning är gratis.

Hälsoundersökningen har tre syften:

  • att uppmärksamma vårdbehov, till exempel psykisk ohälsa
  • att hänvisa till rätt vårdnivå och ge vägledande information om svensk hälso- och sjukvård
  • att uppmärksamma smittsamma sjukdomar, Smittskyddets rekommendationer gäller och provtagningen omfattar hepatit B och C, syfilis, tarmparasiter, TB och hiv. Mer information finns hos Smittskydd Stockholm:

Smittskydd Stockholm

Riktlinjer och rutiner för att förebygga och minska spridningen av smittsamma sjukdomar till och mellan människor. Kontaktinfo till myndigheten och enheten Smittskydd Stockholm.

Helst bör alla asylsökande barn ha gjort denna undersökning innan de kommer till BVC. Om det inte skett bör man remittera barnet till BUMM eller till vårdcentraler som genomför hälsoundersökningar för asylsökande, se nedan. 

Remiss från barnhälsovården till barnläkarmottagning/vårdcentral

Mer information om hälsoundersökningar

Förmedling av kontaktuppgifter till nyanlända barn och deras familjer

Barnavårdscentralerna i SLL får information om nyinflyttade asylsökande barnfamiljer via Transkulturellt centrum som i sin tur fått denna information från Migrationsverket. När BVC fått faxen med personuppgifter från Transkulturellt centrum bör barnet kallas för ett hälsosamtal så snart det är möjligt.

Information om nyinflyttande kvotflyktingar eller anhöriginvandrade förmedlas ej via Transkulturellt Centrum. Då dessa barn är folkbokförda hittas istället i folkbokföringslistorna via Liston.

Inbjudan/välkomstbrev till BVC finns översatt till språken: arabiska, bosniska, engelska, farsi/persiska (Iran), franska, kroatiska, ryska, serbiska, somaliska, spanska, svenska, sorani (sydkurdiska), och turkiska.

BVC-omhändertagande av alla barn som flyttat till Sverige från annat land

Hälsosamtal på BVC

Det första besöket är utgångspunkten för det fortsatta stödet till den nyinvandrade familjen. Därför behövs det rikligt med tid till detta besök. Nästan alltid blir det aktuellt med snar uppföljning varför all information inte behöver inhämtas vid första besöket.

Känsligare uppgifter är ofta lättare att beröra när man redan har träffats en gång. Man ska komma ihåg att flyktingföräldrar ofta har fått liknande frågor under asylutredning, varför det är viktigt att förmedla att det inte är fråga om något förhör utan uppgifter som är meningsfulla i BVC:s arbete med att hjälpa familjen.

Vid hälsosamtalet framkommer ofta problem kring barnet som föräldrarna inte har haft möjlighet att söka hjälp för i hemlandet. Ibland kan dessa problem redas ut på BVC, vid behov remitteras barnet/familjen.

Under det första samtalet bör man informera kortfattat om de resurser som finns i Sverige för både friska och sjuka barn och om innehållet i BVC:s verksamhet.

Grundprogram för nyanlända barn på BVC

1. Anamnes

  • Komplettera journalen med de uppgifter som skulle ha funnits i journalen om barnet fötts i Sverige
  • Förlossning, födelsevikt, psykomotorisk utveckling - anges med M, meddelad färdighet, syn/hörsel, infektioner/barnsjukdomar inklusive tuberkulosanamnes, andra tidigare/nuvarande sjukdomar, ärftliga sjukdomar. Här anges även förälderns ursprung, utbildning, yrke och språk i hemlandet.

2. Tillväxtbedömning

  • Längd och vikt kontrolleras och gamla tillväxtkurvor efterfrågas.

3. Somatisk undersökning

  • Allmäntillstånd, nutritionellt status, psykomotorisk utvecklingsbedömning, hud, tandstatus (remiss folktandvården vid behov). Syn, hörsel (för barn under 4 år skriv remiss till hörselklinik), tal kontrolleras.

4.  BVC-läkarbesök med somatiskt status och allmän bedömning av hälsa och utveckling

5. PKU-provet

  • PKU ska erbjudas alla barn. Detta ingår i hälsoundersökningen på BUMM/asylmottagning. Om barnet inte ingår i en grupp som får gratis hälsoundersökning skall remiss skrivas till BUMM eller vårdcentral för läkarundersökning och ställningstagande till provtagning inklusive PKU prov.

6. Vaccinationsstatus

  • Det är viktigt att ta en noggrann anamnes på hur barnet har levt, tillgång till hälsovård, friskt vatten, har barnet fått de vaccinationer "som barn skall ha fått", när gavs sista vaccinationen, finns BCG-ärr, har barnet fått oralt vaccin (det vill säga troligen oralt polio vaccin) eller ej, och så vidare. Bedöm om PPD behöver sättas.
  • Tidigare vaccinationer bör helst verifieras med skriftliga vaccinationsdokument från hemlandet. Saknas sådana får man göra en rimlighetsbedömning utifrån de uppgifter föräldrarna lämnat. Olika länders vaccinationsprogram och täckningsgrad kan inhämtas från WHO:s databas via länk under det här stycket eller genom appen Immunization summary. 
  • Internationella vaccinationsprogram för olika länder kan inhämtas från WHO:s vaccinationsprogram och täckning i olika länder.
  • För asylsökande barn är ett gott vaccinationsskydd särskilt viktigt då många inom en snar framtid kommer att tvingas återvända till hemländer där svåra infektionssjukdomar är vanliga och har en betydligt sämre prognos än i Sverige.
  • Vaccinationer är frivilliga oberoende av ursprungsland och vaccinationsstatus.

Information om förebyggande åtgärder

Det är viktigt att komma ihåg att de förebyggande åtgärder som känns som självklara för övriga medborgare kan vara nytt och främmande för de nyanlända familjerna. Den information om våra hälsofrämjande åtgärder gällande olycksfall, kost, tandhälsa och föräldrastöd som ges enligt BHV programmet från nyföddhetsperioden får anpassas och ges under de besök som planeras med den nya familjen.

Psykosocialt arbete med flyktingfamiljer

En rad intervjustudier har visat att nyanlända flyktingfamiljer har ett stort behov av psykosocialt stöd under den första tiden i Sverige. Traumatiska upplevelser i hemlandet hos barn och föräldrar i hemlandet, migrationskris, familjekonflikter och ett svagt socialt nätverk i Sverige är några viktiga orsaker till detta.

BVC:s roll i det psykosociala arbetet kan utgöras av att man har regelbunden kontakt med familjen vilket syftar till att skapa tillit för verksamheten och att uppmärksamma barnets behov.

Familjerna kan behöva krisstöd men först och främst behövs interventioner som syftar till att stabilisera familjernas sociala situation där god kommunal barnomsorg för förskolebarnen ofta är en viktig del.

Föräldragrupper i BVC:s regi eller i samverkan med andra instanser kan anpassas till den invandrade förälderns behov av samtal i grupp om de svårigheter som möter invandrarföräldrar i Sverige. Här kan man använda sig av hälsokommunikatörer som finns på Transkulturellt centrum.

Omhändertagande av psykiskt trauma

Barn och föräldrar som flytt krig eller politisk förföljelse i hemlandet plågas ofta av inre minnesbilder av sina upplevelser. Dessa minnesbilder kan ge långvariga besvär av sömnsvårigheter med mardrömmar, nedstämdhet och irritabilitet hos vuxna och ungdomar. Även förskolebarn kan drömma mardrömmar och uppvisa tecken på separationskänslighet och kan ha fobiska rädslor kopplade till sina upplevelser under de första åren i Sverige.

För behandling av föräldrar med särskilt svåra traumatiska upplevelser bakom sig i hemlandet, som till exempel tortyr, finns möjlighet att remittera till specialinstitutioner (Röda korsets Center för torterade flyktingar samt Kris- och Traumacentrum AB, Folksam Hälsa), men för många är det stöd som kan ges i nära samarbete mellan BVC, BVC-psykologer, socialtjänsten och vårdcentralsläkare väl så bra.

I de fall barnen behöver individuell behandling vänder man sig till den lokala barn- och ungdomspsykiatriska enheten. Det finns även specialiserade enheter inom barnspsykiatrin.

BUP traumaenhet och BUP asylpsykiatriska enhet är länsövergripande enheter som tar emot remisser från lokala barnpsykiatriska mottagningar.

BUP asylpsykiatriska enhet är en mellanvårdsenhet inom barnpsykiatrin.

Att använda tolk

Enligt förvaltningslagen har alla som behöver det, rätt till tolk vid möten med samhällets institutioner inklusive barnavårdscentraler. Vägledande ska vara föräldrarnas egen uppfattning om tolkbehov.

Tolkförmedlingarna i Stockholms län försöker att anlita auktoriserade tolkar med medicinsk vidareutbildning. Dessa har verifierade goda kunskaper i medicinskt språkbruk på såväl svenska som sitt tolkspråk. Alla tolkar har tystnadsplikt och ska enligt tolketiken inta en neutral position och uppträda lugnt även i pressade situationer.

Viktiga länkar

 

Reviderad 161207 av Johanna Rubin och Sahar Nejat, Barnhälsovården Stockholms län