Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

Start övervikt och fetma

Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ. Gäller 2016-2020. Här hittar du information och stöd för ditt arbete.

Fakta funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas en nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Övervikt och fetma är vanligare förekommande vid vissa funktionsnedsättningar och kan lätt hamna i skymundan i vården på grund av den övriga problematiken.

I ditt arbete med personer som har funktionsnedsättning är det flera saker att ta hänsyn till. Personer med funktionsnedsättning riskerar förutom en stillasittande fritid, ofta ett allt för lågt intag av frukt och grönt. Orsaken till viktuppgång i denna grupp är i stor utsträckning kopplad till levnadsvanor och medicinering.

Vanligare att personer med funktionsnedsättning önskar stöd

Folkhälsomyndigheten konstaterar i sin senaste folkhälsoundersökning att stillasittande fritid, fetma och daglig rökning är vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Det är samtidigt betydligt vanligare att personer med funktionsnedsättning uppger att de önskar stöd att ändra dessa levnadsvanor.

Insatser för att främja matvanor och fysisk aktivitet till personer med funktionsnedsättning bör likt generella insatser inkludera såväl informationsinsatser som förändringar i utbud och tillgänglighet.

Prioriterad grupp i Handlingsprogram övervikt och fetma

I Handlingsprogram övervikt och fetma 2016–2020 (HPÖ) fastställs att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. En prioriterad grupp i handlingsprogrammet är personer med funktionsnedsättning som har övervikt eller fetma.

Personcentrerat förhållningssätt

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Ett personcentrerat förhållningssätt är en förutsättning för förändring. Samtalet är ett av de viktigaste redskapen. Läs mer på länken nedan:

Viktiga frågor för dig som möter den funktionsnedsatta är:

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet personen om goda levnadsvanor, vad har personen för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är personens mål?
  • Vilka är mina mål som behandlare/stöd- eller kontaktperson?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och ungdomar att förändra sina levnadsvanor:

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dessa
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/ungdomen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter

Att ta hänsyn till

Åtgärder för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet måste anpassas till personens funktion, möjligheter och svårigheter.

Vid kognitiva funktionsnedsättningar, som förekommer både vid psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk- och intellektuell funktionsnedsättning, behöver hänsyn tas till funktionsnedsättningens inverkan på områden som att planera sin vardag, tidsuppfattning och hejda impulser av sitt beteende. Andra områden som påverkar möjligheten till förändring av levnadsvanor kan vara svårigheten att ta initiativ och behålla en skapad motivation.

Många beroende av sin omgivnings levnadsvanor

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är många gånger helt beroende av sin omgivnings levnadsvanor och beteende i allt från vilken mat som serveras, möjlighet till fysisk aktivitet och missriktad tröst eller belöning i form av kalorier. De allra flesta personer med en intellektuell funktionsnedsättning kan förstå och motiveras till hälsosammare levnadsvanor om skräddarsytt material används och möjligheter till hälsosamma val erbjuds. Såväl anhöriga som du som arbetar som assistent och/eller personal på gruppbostad har en viktig roll i detta arbete.

Stöd i vardagen viktigt

Viktreduktionsarbete bygger i princip helt och hållet på patientens eget arbete mellan vårdbesöken.  För att kunna upprätthålla ett väl fungerande behandlingsarbete är det viktigt att du involverar de som ger stöd i vardagen att delta vid vårdbesök och ta del av behandlingsplanen (t ex anhöriga, boendestödjare, personal från gruppboende). Det finns ett stort behov av samverkan inom och utanför vården. 

Vi behöver tillsammans utveckla bra former för samverkan för vårdgivare med olika huvudmän.  Läs mer om övervikt och fetma vid olika diagnoser i Regionalt vårdprogram övervikt och fetma.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Fysisk funktionsnedsättning

Fetma förekommer oftare hos personer med vissa fysiska funktionsnedsättningar. Vid till exempel ryggmärgsbråck är övervikt förenad med en säkerställd ökad ohälsa. Viktreduktionsbehandling kan vara svår vid grav neurologisk sjukdom eller skada då energibehovet kan vara mycket lågt.

Psykisk funktionsnedsättning

Personer med psykisk sjukdom kan ha kognitiva funktionsnedsättningar som bidrar till en försämrad förmåga att förstå, ta till sig och använda information, men även motivationssvårigheter. Här kan du göra skillnad genom att uppmärksamma detta och hantera det i såväl hälsofrämjande, som sjukdomsförebyggande och behandlande arbete.

Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en stor riskgrupp

I gruppen med psykiska funktionsnedsättningar ingår neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Här kan förekomsten av fetma jämfört med befolkningen generellt vara ännu högre. Både kraftig över- och undervikt är vanligare förekommande. 

Många barn och ungdomar med fetma har en neuropsykiatrisk samsjuklighet, t ex ADD eller ADHD. Barn med dessa diagnoser har problem just med de exekutiva funktioner som är betydelsefulla för viktarbetet, som att tänka långsiktigt, skjuta upp belöningar, planera sitt ätande och sin träning och avstyra impulser. Barn med autism kan ha tydliga matpreferenser och utåtagerande beteenden som försvårar gränssättning kring mat och aktivitet.

Centralstimulantia kan hjälpa i viktarbetet

Normalviktiga barn blir ibland tydligt ointresserade av mat och minskar i vikt när de börjar med centralstimulantia efter diagnos av t ex ADHD. Detta blir ibland inte lika tydligt hos barn som från början har övervikt och fetma. Många barn med fetma får ändå tydlig hjälp i sitt viktarbete av centralstimulantia som hjälper barnet att fokusera, planera och komma ihåg även sitt viktarbete. Läkemedel av denna typ ordineras av barnneurolog eller barnpsykiater.

Medicinering ger ofta biverkningar i form av snabb viktökning

Barn och ungdomar som har svår psykiatrisk sjuklighet som kräver tyngre psykiatrisk medicinering får ofta biverkningar i form av kraftig och snabb viktökning och påverkad blodbild med insulinresistens och försämrade blodfetter. De här barnen behöver ofta specialistfetmavård och samverkan med BUP blir betydelsefull.

Hos vuxna med diagnosen schizofreni eller psykos är övervikt vanligt förekommande liksom konsekvenser av den, som till exempel metabolt syndrom, högt blodtryck och diabetes. Antipsykotiska läkemedel kan öka risken för övervikt. Fysisk aktivitet och träning kan användas för att minska risken att insjukna i depression och som behandling av kliniska depressiva tillstånd.

Sammanfattning - råd till dig som behandlare:

  • Var uppmärksam på om patienten med fetma kan ha en neuropsykiatrisk problematik. Om du misstänker det, utred vidare
  • Uppmärksamma kroppslig hälsa och levnadsvanor hos personer med funktionsnedsättning
  • Kontrollera vikt vid behandling av psykofarmaka som kan ge viktökning och välja viktneutrala läkemedel om möjligt
  • Var extra uppmärksam på snabb viktuppgång tidigt i behandlingen
  • Överväg byte av läkemedel vid begynnande viktuppgång
  • Informera och ge råd om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet till patienten och till personer i patientens nätverk i samband med förskrivning av läkemedel med risk för viktuppgång
  • Erbjud stöd till ökad fysisk aktivitet och där det bedöms lämpligt skriv ut ett FaR (Fysisk aktivitet på Recept)

Intellektuell funktionsnedsättning

Redan i treårsåldern år förekommer fetma oftare hos barn med en utvecklingsförsening jämfört med hos normalbegåvade barn och skillnaden har ökat vid fem års ålder. Hos vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar har förekomst av fetma rapporterats så hög som hos hälften (50 %) av personer boende i gruppbostad i Stockholm och oftare hos kvinnor än män i motsats till i befolkningen i stort i Sverige. Det är en avsevärd skillnad jämfört med förekomsten av fetma i befolkningen i övrigt i Stockholm som är 11 %.

Ungdomar inskrivna i särskolan är i mycket högre grad än jämnåriga fysiskt inaktiva. Studier visar även att ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar trivs sämre med sin fritid än andra elever och att de mer sällan är medlemmar i en förening.

Hälsosamma matvanor

Hälsosamma matråd, samma som för befolkningen generellt, kan vara ännu viktigare att uppmärksamma hos patienter med vissa funktionsnedsättningar.

Förutom en väl balanserad kost enligt tallriksmodellen med tre huvudmål är regelbundna måltider, allsidig kost och begränsning av energirika och näringsfattiga livsmedel grundpelare i hälsosamma matråd.  Exempel på livsmedel som kan behöva begränsas är sötsaker, söta drycker och snacks.

Vid vissa fysiska funktionsnedsättningar där stora muskelgrupper är paralyserade och overksamma är basalmetabolismen nedsatt och kräver insikt och anpassning till det.

Fysisk aktivitet

Myndigheten för delaktighet tar upp hur FN:s konvention kan efterlevas genom att arrangera friskvårdsinsatser som alla kan delta i.

Stöd och verktyg för dig som arbetar med övervikt och fetma och funktionsnedsättning

Kontakt