Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

–Vi arbetar intensivt med att utveckla sjukvården för stockholmarna genom att flytta vårdens tyngdpunkt närmare patienten där husläkarmottagningarna och närakuterna kommer få en allt viktigare roll. Men också genom att effektivisera vår egen förvaltning, så att resurser frigörs för vår kärnverksamhet. En ekonomi i balans är en förutsättning för att klara våra omfattande investeringar så stort fokus kommer ligga på att fortsatt sänka kostnadsutvecklingstakten, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Barbro Naroskyin.

Det första av tre mer omfattande bokslut för länets hälso- och sjukvård har nu lagts fram för hälso- och sjukvårdsnämnden. Fokus ligger på ekonomiskt utfall, vårdprestationer och väntetidsstatistik. Dessutom redovisas utfallet för de särskilda målindikatorer som landstingsfullmäktige beslutat om.

Totalt omsluter hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2017 cirka 58,4 miljarder kronor. Sammantaget visar bokslutet för det första tertialet ett bättre resultat än budgeterat och en relativt låg kostnadsökningstakt. Utsikterna anses goda för att klara ett nollresultat i nivå med budget för helåret 2017.

Prognosen förutsätter att de kostnadsminskningar som beslutades i budget 2017 genomförs enligt plan, bland annat när det gäller vårdvalsområden och besparingar inom den egna förvaltningen.

Omfattande investeringar i akutsjukhus och mindre sjukhus

En budget i balans är viktig eftersom Stockholms län fortsätter att växa kraftigt, vilket kräver investeringar. Regionen är en av de starkast växande i Europa och det senaste året ökade takten ytterligare på grund av inflyttning från andra delar av landet. För att klara stockholmarnas framtida vårdbehov gör landstinget omfattande investeringar i akutsjukhus och mindre sjukhus, som samordnas i en strategisk 10-årig investeringsplan.

De ekonomiska ramarna för hälso- och sjukvården kan inte förväntas öka i samma takt som den medicinska utvecklingen och efterfrågan på vård. Det ställer stora krav på verksamhetsutveckling, effektiviseringar och införande av nya arbetssätt inom länets sjukvård.

Allt fler kan boka tid via webben

Ett viktigt utvecklingsområde är e-hälsa och arbetet med att ge invånarna tillgång till sin egen journal på nätet har fortsatt enligt plan. I nuläget är cirka 500 av länets sjukvårdsenheter anslutna till tjänsten. Möjligheten att boka tider via webben införs också hos allt fler vårdgivare.

Mer om vården under årets första fyra månader:

  • Möjligheten att få ett nybesök inom 30 dagar hos specialistläkare har förbättrats med nio procentenheter i jämförelse med motsvarande period 2016, från 67 till årets 76 procent.
  • Tillgängligheten till behandling inom 90 dagar har sjunkit marginellt och ligger på 87 procent.
  • Antalet läkarbesök i öppenvården har minskat med 3,9 procent jämfört med april 2016.
  • Antalet övriga besök, till exempel inom fysioterapi, arbetsterapi, logopedi och fotvård, har ökat med 2,3 procent.
  • Antalet vårdtillfällen inom sluten vård har minskat med 2,1 procent.
  • De akuta besöken på länets akutmottagningar har minskat med knappt fyra procent.
  • Den prehospitala verksamheten har förstärkts med tre permanenta sjuktransporter.
  • Arbetet med att öka antalet besök i hemmet av jourläkarbilstjänsten fortsätter och den psykiatrisk akuta mobilenheten (PAM) är i permanent drift sedan januari 2017.
  • Antalet uthämtade antibiotikarecept fortsätter att minska. I april 2017 noterades 337 uthämtade recept per 1000 invånare, vilket är den lägsta nivån hittills.  Målet för 2017 är 330 uthämtade recept per 1000 invånare, men det är ännu för tidigt på året för att säkerhet kunna säga att målet nås.
  • Ytterligare tio standardiserade vårdförlopp har startats, för att stärka kvaliteten och jämlikheten i vården.

Med Framtidsplanen tar landstinget ett samlat grepp om utvecklingen av hälso- och sjukvårdenmot en mer patientcentrerad, effektiv och jämlik vård. Vården ska i högre grad bedrivas närmare invånarna. Därför har arbetet med att utreda förutsättningarna för att integrera hela eller delar av olika vårdval inom husläkarverksamheten nu inletts. Syftet är att stärka husläkarverksamhetens helhetsansvar och samtidigt öka patientens inflytande över sin vård.