Cookies

På Vårdgivarguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Läs mer om cookies

I direktivet för projektet Hemsjukvård 2015 ingick att planera för en överföring av huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Med den nya inriktning som projektet fått, kvarstår Stockholms läns landsting som huvudman för hemsjukvården.

Uppdraget är nu att undersöka förutsättningarna för en sammanhållen vård och omsorg i hemmet - utan den kommunalisering som tidigare föreslagits. Målsättningen som togs fram 2011 gäller fortsättningsvis: En god, trygg och säker vård med patienten i fokus samt en effektiv användning av samhällets resurser.

Erfarenheterna från Hemsjukvård 2015 är grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet. I Kunskapsbanken kan du ta del av erfarenheter och arbeten som genomförts under åren 2011-2013. Rapporter från delprojekten, de utredningar som gjorts inom ramen för projektet, samt styrdokument och annan bakgrundsinformation, finns nu samlat på den här sidan.

Kunskapsbank med rapporter, underlag och resumé

1992: frågan om en mer sammanhållen hemsjukvård aktualiserades första gången i samband med Ädelreformen. Ädelreformen innebar bland annat att kommunerna fick ansvar för särskilda boendeformer för äldre – inklusive ansvar för hälso- och sjukvården i dessa särskilda boenden.

1994: efter en uppgörelse i maj mellan Kommunförbundet Stockholms Län, KSL och Stockholms läns landsting, SLL, – Principöverenskommelsen § 11 – övergick 1 januari 1995 ansvaret för omsorgerna om utvecklingsstörda från landstinget till kommunerna i Stockholms län. Paragraf 11 innebär att landstinget (utan ersättning från kommunerna) utför hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och daglig verksamhet för LSS personkrets 1 och 2. Landstinget utför hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabiliteringsinsatser som Hemsjukvård.

2008: Socialstyrelsen konstaterar i sin utvärdering Hemsjukvård i förändring att patienterna dygnet runt får en bättre och mer kontinuerlig tillgång till undersökningar, behandlingar och andra hälso- och sjukvårdsinsatser när kommunen ansvarar för hemsjukvården.

2010: regeringen tillsätter en nationell samordnare med uppdraget att stödja landsting och kommuner i processen att föra över ansvaret för hemsjukvården från landsting till kommuner. Syftet är att på frivillig väg få ett kommunalt huvudmannaskap för hemsjukvården i landet.

2010: i Stockholms län startar Hemsjukvård 2015, ett gemensamt projekt mellan landstinget och Kommunförbundet Stockholms Län. Syftet är att följa regeringens viljeriktning, att via skatteväxling överföra delar av hemsjukvården till kommunerna.

2011: betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) presenteras. Betänkandet innehåller förslag om fortsatt frivillig ansvarsöverföring i de län som ännu inte genomfört kommunaliseringen.

1 januari 2013 har 17 län genomfört eller beslutat om att kommunalisera hemsjukvården.

Läs mer om bakgrunden till projektet:

Vad är hemsjukvård och vilka behov fyller den?

Enligt Socialstyrelsens termbank definieras hemsjukvård "hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden". Hemsjukvård ges både i ordinärt och särskilt boende, liksom i daglig verksamhet och dagverksamhet. Hemsjukvårdsinsatser föregås alltid av vård- och omsorgsplanering.

Basal hemsjukvård

I Stockholms län används idag begreppet basal hemsjukvård. För att få basal hemsjukvård krävs medicinska skäl eller funktionsnedsättning. Behovet av hälso- och sjukvårdsinsatserna i hemmet ska beräknas kvarstå under minst 14 dagar. Patienten ska behöva minst två insatser i hemmet under en kalendermånad. Om insatserna är färre betraktas åtgärden som "hembesök". Den basala hemsjukvården är en del av husläkarverksamheten. Hemsjukvårdspatienter med rehabiliteringsbehov tas om hand inom primärvårdsrehabiliteringen.

Kvinnor i majoritet

I Stockholms län finns drygt 16 000 hemsjukvårdspatienter i alla åldrar. 65 procent är kvinnor. Hälften av kvinnorna är över 85 år. Sju av tio bor ensamma. 75 procent har även hemtjänst. Antal besök varierar, från två gånger i månaden till flera per dag. De vanligaste insatserna är medicindelning, blodtryckskontroll och provtagning. Alla siffror från 2010.

Vård i hemmet

Hälso- och sjukvård i hemmet utförs på flera vårdnivåer och av en mängd utförare – på uppdrag av Stockholms läns landsting.

Några exempel:

Kommunalisering en viljeinriktning för projektet 2012

Utgångspunkten för projektet Hemsjukvård 2015 är regeringens viljeriktning att på frivillig väg föra över ansvaret för delar av hemsjukvården från landsting/regioner till Sveriges kommuner. Målet är en god, trygg och säker vård i hemmet.

Projektförslag

Hemsjukvård 2015 innebär att ansvaret för den basala hemsjukvården övergår till de 26 kommunerna i Stockholms län. Detta gäller även rehabilitering som utförs av arbetsterapeut eller sjukgymnast. Hemsjukvård ska ges alla dagar, dygnet runt, och innefattar både planerade och oplanerade besök.

Landstinget kommer fortsätta att vara huvudman för alla läkare, liksom ansvara för hemsjukvård/hembesök för barn och ungdom (upp till 18 år). Landstinget har också ansvar för alla specialiserade insatser som inte ingår i hemsjukvården.

Paragraf 11 förändras

Vid en kommunalisering – som innebär att kommunerna själva får organisera hälso- och sjukvårdsinsatserna, inklusive habilitering och rehabilitering – kommer § 11 i principöverenskommelsen mellan KSL och landstinget att förändras.

Gemensamt projektarbete av SLL och KSL 2011-2013

Hemsjukvård 2015 leds av Gunilla Hjelm-Wahlberg (KSL) och Elisabeth Höglund (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, HSF, inom SLL) på uppdrag av HSF:s presidium och KSL:s sociala välfärdsberedning. Syftet är att utreda förutsättningarna för att föra över hemsjukvården från landstinget till länets kommuner.

Ledningsgrupper

Projektstrukturen består av Styrgrupp (tjänstemän), med representanter från SLL/HSF och kommuner, Referensgrupp (politiker) samt Presidiegrupp. Presidiegruppen är ett strategiskt forum för samverkan som ger de slutliga rekommendationerna kring de förslag som SLL och länets kommuner ska ta ställning till.

Presidiegruppen

Filippa Reinfeldt, SLL (m)
Birgitta Rydberg, SLL (fp)
Dag Larsson, SLL (s)
Anna König Jerlmyr, KSL (m)
Liselott Vahermägi, KSL (s)

Referensgrupp utsedd av KSL

Marie Ljungberg Schött (m), Stockholms stad
Ann-Katrin Åslund (fp), Stockholms stad
Maria Fäldt (kd), Upplands Väsby kommun
Tage Gripenstam (c), Södertälje kommun
Christina Enocson (s) tf, Solna stad
Susanne Nordling (mp), Solna stad
Kerstin Pettersson (v), Södertälje kommun

Referensgrupp utsedd av SLL

Olle Reichenberg (m)
Jessica Ericsson (fp)
Stig Nyman (kd)
Catrin Mattson (c)
Juan Carlos Cebrian (s)
Helene Öberg (mp)
Håkan Jörnehed (v)

Styrgrupp

Catarina Andersson Forsman, SLL
Marie-Louise Kain, SLL
Britt Stålhandske, SLL/TioHundra
Vakant, SLL
Gunnar Björkman, KSL/Stockholms stad
Lisbeth Sämå, KSL/Täby kommun
Birgitta Fahlgren-Sylvén, KSL/Sundbyberg stad
Britt-Marie Karlén, KSL/Huddinge kommun

Utredningar och underlag till Hemsjukvård 2015

För att fastställa vad som ska ingå i det kommunala ansvaret för hemsjukvård 2015 har ett antal utredningar genomförts.

Här kan du läsa mer om fyra utredningar: rehabilitering, enstaka hembesök, hjälpmedel samt hur en person blir hemsjukvårdspatient.

Rehabilitering

Hemsjukvård 2015 föreslår att ansvaret för rehabilitering – som utförs av arbetsterapeut eller sjukgymnast – ska gå över till kommunerna. Hemsjukvårdspatienternas vård- och omsorgsplan bör således omfatta rehabilitering och hjälpmedel. På så sätt kan kommunerna erbjuda en mer sammanhållen hemsjukvård. Samarbetet mellan olika yrkeskategorier bidrar till en ökad helhetssyn på patienten samt generellt en högre kvalitet i hemsjukvården.

SLL ska däremot fortsatt vara huvudman för specialiserad och profilerad rehabilitering samt habiliteringsinsatser. Hjälpmedelsområdet utreds separat.

Enstaka hembesök

Personer som behöver vård i hemmet, men inte är registrerade hemsjukvårdspatienter, ges istället öppen hälso- och sjukvård i form av "hembesök". I Stockholm handlar det om drygt 72 000 hembesök (dagtid) under ett år. Kvällar och nätter går 88 procent av de 376 000 besöken till registrerade hemsjukvårdspatienter. Med andra ord får många patienter – under en och samma månad – både "hembesök" och besök från hemsjukvården. Alla siffror från 2011.

Utredningens förslag i korthet:

  • Ansvaret för planerade och oplanerade hembesök (dygnet runt) till personer över 18 år förs över till kommunerna. Planerade hembesök definieras som "planerade minst dagen innan". Oplanerade definieras som "inte planerade minst dagen innan, och inte av akut karaktär".
  • SLL bör ge länets närakuter "mottagningsuppdrag" mellan kl 08.00 och 17.00 på helger. Idag finns inga krav på landstinget att ta emot patienter under dagtid på helger. Eventuell vård ges istället i hemmet.

Hjälpmedel

Hjälpmedelsverksamheten administreras idag via Beställningsportalen och styrs via avtal och funktionspriser – det vill säga att alla kostnader för varor och tjänster ingår i det pris SLL betalar när hjälpmedlet levererats till patienten. Merparten av de förskrivna hjälpmedlen finansieras centralt inom SLL. Tekniska hjälpmedel tillhandahålls via ett antal hjälpmedelscentraler runt om i länet.

Utredningens förslag i korthet:

  • Förbrukningsartiklar förskrivs av den enhet/verksamhet som har hälso- och sjukvårdsansvaret. Kostnaderna följer förskrivaren.
  • Bashjälpmedel förskrivs av den enhet/verksamhet som har hälso- och sjukvårdsansvaret. Kostnaden följer förskrivaren.
  • För Hyrhjälpmedel definieras ansvaret på funktionsnivå (med funktion avses produkten och alla tjänster som förknippas med produkten). Förtroendeförskrivning från båda parters sida.

De tekniska hjälpmedlen ska administreras av Beställningsportalen och hanteras praktiskt av Hjälpmedelscentralerna. Gemensamma former för styrning, upphandling och uppföljning/utveckling kommer att fastställas i ett gemensamt regelverk i form av en överenskommelse mellan parterna.

Patientsäkerhet och effektivitet ska vara vägledande. Andra kriterier är tydlighet och robusthet för framtida utveckling.

Hur bli hemsjukvårdspatient

Utredningen handlar om hur en individ, vid behov, blir hemsjukvårdspatient – samt hur informationsöverföring och ansvarsfördelning ska säkerställas vid en kommunalisering av hemsjukvården.

Idag identifieras eventuella behov av hemsjukvård av till exempel distriktssköterska, husläkare och/eller hemtjänstpersonal. Även patienten själv, liksom patientens anhöriga/närstående kan initiera behov. Beslut om hemsjukvård tas av distriktssköterska och husläkare i samråd med den enskilde.

Vid en kommunalisering av hemsjukvården behöver ansvarsgränserna mellan huvudmännen tydliggöras. Vägledande i denna process bör vara god och säker vård för patienten. Vid behov av hemsjukvård ska vårdplanering ske. Denna kan aktualiseras av både kommunens som landstingets utförare.

Varje hemsjukvårdspatient ska ha en vårdplan där även behovet av rehabilitering och hjälpmedel bedömts. Individen ska vara registrerad som mottagare av hemsjukvård hos båda huvudmännen. Varje hemsjukvårdspatient ska ha namngiven distriktssköterska, namngiven arbetsterapeut, namngiven sjukgymnast samt namngiven läkare.

Utredningen rekommenderar:

  • Att Hemsjukvård 2015 tar fram tillämpningsanvisningar avseende exempelvis registrering till/från hemsjukvård, förändring av vårdbehov, övergångar mellan olika vårdformer i hemmet som mellan hemsjukvård och specialiserad sjukvård i hemmet.
  • Att överenskommelser tas fram för samverkan på lokal nivå.

Fortsatt fokus på effektiv vård med hög kvalitet

En sammanhållen vård och omsorg i hemmet är fortsatt ett gemensamt ansvar för landstinget och kommunerna i Stockholms län. Det utvecklingsarbete som parterna bedrivit sedan 2011 har gett många värdefulla erfarenheter, menar projektledarna, Gunilla Hjelm-Wahlberg och Elisabeth Höglund.

SLL och SKL informerar om den nya inriktningen