Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och att minska stillasittandet är grunden för arbetet i Handlingsprogram övervikt och fetma. Det gäller såväl i hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder och vid behandling av fetma. Basen för all viktnedgång är att få i sig mindre kalorier än vad man gör av med. På lång sikt gäller Livsmedelverkets allmänna råd om hälsosamma matvanor, för att må bra, även vid viktnedgång.

Enligt den senaste statistiken från Global Burden of Disease studien (GBD år 2015) bidrar riskfaktorer som ohälsosamma matvanor med 11 %, högt BMI med 6 % och fysisk inaktivitet med 3 % (sammanlagt 20 %) av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Dessa faktorer har också stor betydelse för utvecklingen av övervikt och fetma.

Riskfaktorers bidrag till sjukdomsbördan (% av totala DALYs, uppdelat på YLL och YDL) i Stockholms län år 2015 bland män

Källa: Rapport Sjukdomsbörda och riskfaktorer i Stockholms län 1990 och 2015, GBD- studien/SLL.

Riskfaktorers bidrag till sjukdomsbördan (% av totala DALYs, uppdelat på YLL och YDL) i Stockholms län år 2015 bland kvinnor

Källa: Rapport Sjukdomsbörda och riskfaktorer i Stockholms län 1990 och 2015, GBD- studien/SLL.

Skillnader i länet

Skillnaderna i länet är stora när det gäller levnadsvanor, övervikt och fetma. Med webbverktyget Folkhälsokollen får du snabbt och enkelt en överblick över hur levnadsvanor, hälsa och levnadsförhållanden är fördelade och hur de utvecklas över tid i just din kommun eller stadsdel. Se statistik för andelen i befolkningen avseende:

  • Stillasittande fritid
  • Motion 1 - 2 tim/vecka
  • Går och cyklar dagligen
  • Äter frukt, grönsaker, bär
  • Äter fisk/skaldjur 2 ggr/vecka
  • Läsk/saft högst 1 gång/vecka

Bra mat och rörelse

Som en del i arbetet med hälsosamma matvanor har hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit fram foldern Bra mat och rörelse som kan användas för att inleda samtal kring hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Budskapen bygger på rekommendationer från Livsmedelsverket och FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling).

Fakta mat och matvanor

Enligt GBD-studien är ohälsosamma matvanor den största riskfaktor i Stockholms län, för både kvinnor och män. Folkhälsoenkäten i länet år 2014 visar att kvinnor jämfört med män oftare äter grönsaker, frukt/bär och fisk och mer sällan äter söta och feta livsmedel.

Personer med högre utbildning äter mer hälsosamt än de med lägre utbildningsnivå. Svenskfödda i Stockholms län har överlag bättre matvanor än personer födda i andra länder, men samtidigt ett lägre intag av grönsaker och frukt/bär. Det finns antydan till förbättring av matvanorna sedan år 2010. Potentialen för folkhälsovinster genom förbättrade matvanor i Stockholms län är stor.

Insatser på strukturell nivå såsom ekonomiska styrmedel eller begränsningar i marknadsföring av ohälsosamma livsmedel kommer behövas för att minska social ojämlikhet i hälsa. Balansen mellan individens och samhällets ansvar för att förbättra matvanor och minska övervikt och fetma diskuteras världen över.

Att förebygga övervikt

I Nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012) har man tittat på forskning om hur man kan förebygga övervikt och fetma och om hur man kan behålla vikten efter att man gått ner i vikt. Däremot har inte viktnedgång eller behandling av fetma ingått i arbetet.

Forskning visar att de som äter mycket fiberrika livsmedel som fullkorn, grönsaker, baljväxter, frukt, bär, och nötter har lättare att hålla vikten. Att äta mycket av mat baserat på siktat mjöl som används i vitt bröd och vanlig pasta, sockerrika livsmedel och drycker, och kött var förknippat med viktuppgång.

Hälsosamt matmönster

Bra matvanor är en förutsättning för god hälsa och välbefinnande. Människan behöver en varierad kost som täcker behovet av alla näringsämnen. I Nordiska Näringsrekommendationer ligger fokus på helheten och ett samlat hälsosamt matmönster. Det kännetecknas av mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär, nötter och frön, fullkornsprodukter, fisk och skaldjur, vegetabiliska fetter och magra mejeriprodukter.

Kvaliteten på kolhydrater och fett är viktig. Det är vetenskapligt väl belagt att en balans mellan mättade och omättade fetter är av betydelse ur hälsosynpunkt. Att äta övervägande omättade fetter från växtriket och havet minskar risken för flertalet sjukdomar och riskfaktorer som diabetes typ 2 och bukfetma, samt har en direkt koppling till ateroskleros (åderförfettning) och höga blodfetter. Det är inte bara kvaliteten på fettet som är av vikt för hälsan utan även kvaliteten på de kolhydrater vi äter. De bör komma från fullkornsprodukter. Högt intag av både fullkorn och fibrer är också kopplat till att hålla en hälsosam vikt.

Evidensbaserade råd om hälsosam mat

Hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting arbetar evidensbaserat och de råd om hälsosamma matvanor som ges ska utgå från Livsmedelsverkets rekommendationer, som bygger på nordiska näringsrekommendationer.

Evidensbaserade råd om hälsosam mat

Stockholms medicinska råd fastställde år 2013 att Hälso- och sjukvården i SLL ska utgå från Nordiska näringsrekommendationer (NNR) och anpassa de råd som ges efter individens behov.

Dieter och viktnedgång

Många med övervikt och fetma har svårt för att gå ner i vikt. Det är svårt att bryta mönster och ändra vanor. Olika personer har också olika förutsättningar för att gå ner i vikt. Det finns ingen metod som passar för alla som vill gå ner i vikt utan var och en måste hitta sitt sätt.

För att kunna gå ner i vikt och hålla kvar vikten, måste man hitta en kost som man kan leva med för resten av livet. Genom att äta varierat får man också i sig den näring man behöver för att må bra på lång sikt.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma - kost

Vårdprogrammet är skrivet för hälso- och sjukvårdspersonal. Huvudinriktningen är behandling av fetma. Under avsnittet Kost kan du läsa mer om:

  • Allmänt om kostbehandling
  • Måltidsrutiner
  • Söta drycker och alkohol
  • Utrymmesmat
  • Matvanor i ett mångkulturellt samhälle
  • Vårdgivartips: Var nyfiken

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Läs mer om hälsofrämjande arbete, hälsosamma matvanor, KVÅ-koder m.m.

Fakta fysisk aktivitet

Resultaten från länets folkhälsoenkät visar att det är fler män än kvinnor som rapporterar att de motionerar två gånger eller mer i veckan. Det är också en högre andel män än kvinnor som rapporterar att de är stillasittande. Personer med högre utbildning motionerar mer än de med lägre utbildning.

För att minska den sociala ojämlikheten i motion/fysisk aktivitet samt förebygga en utveckling mot längre perioder av stillasittande och brist på fysisk aktivitet krävs insatser av aktörer på alla nivåer och sektorer i samhället. Till exempel om fler ska börja gå eller cykla till skolan och arbetet, behöver gång och cykling göras till de enkla, bästa och säkraste transportalternativen.

Fysisk aktivitet påverkar på flera olika sätt kroppens organsystem. Fysisk aktivitet definieras, rent fysiologiskt, som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den energiförbrukning vi har i vila. Fysisk aktivitet kan ske i hemmet, på arbetet, under transporter, på fritiden och under organiserad fysisk träning. Fysisk inaktivitet är således avsaknad av kroppsrörelse, det vill säga nära den energiförbrukning vi har i vila.

Fysisk aktivitet ger hälsovinster

Hälsoeffekterna av att vara regelbundet fysiskt aktiv är väl belagda. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för övervikt och överviktsrelaterade sjukdomar liksom de flesta av våra stora folkhälsoproblem hos såväl vuxna som barn och ungdomar. Ökad fysisk aktivitet har en rad hälsoeffekter även utan viktnedgång.

Vid övervikt har fysisk aktivitet uttalade effekter på kroppssammansättning, fettdistribution och metabolism. Energiförbrukningen och muskelmassan ökar vid fysisk aktivitet. Detta leder i sin tur till en ökad basalmetabolism och en ökad fettförbränning. Fysisk aktivitet har därför en viktig roll vad gäller reglering av kroppsvikt.

 

Evidensbaserade råd om fysisk aktivitet vid övervikt och fetma

FYSS 2017 (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) är sjukvårdens evidensbaserade handbok inom området fysisk aktivitet. FYSS beskriver hur fysisk aktivitet har en naturlig plats vid såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande arbete, övervikt och fetma. Utgångspunkten vid primärprevention är att förhindra och skjuta upp insjuknande hos friska individer, det vill säga här att behålla vikten.

Den största riskfaktorn för att gå upp i vikt, är att man nyligen gått ner i vikt. Att hålla vikten efter viktnedgång är ofta en större utmaning än att gå ner i vikt. Flera metaanalyser har visat att fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna för att bibehålla den lägre vikten på lång sikt.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma – fysisk aktivitet

Vårdpersonal har en viktig, men inte helt enkel uppgift att ge korrekt information och vägledning till patienter när det gäller fysisk aktivitet. Vid vissa tillstånd har fysisk aktivitet en ännu viktigare roll i behandlingen, det gäller: för vidmakthållande av viktminskning, för barn och ungdomar, för gravida och för äldre.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Läs mer på Vårdgivarguiden om hälsofrämjande arbete, fysisk aktivitet, KVÅ-koder m.m.

Läs mer

Rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013.

Anpassad information för olika aktörer

Specifik information och anpassade stöd och verktyg finns för olika aktörer med viktiga roller i arbetet med att minska övervikt och fetma. Gå till startsidan för handlingsprogrammet till rullistan ”Stöd för aktörer”, välj område utifrån ditt arbete.

FaR är den framkomliga vägen

Cecilia Berg, vårdutvecklare och Ingbritt Ekman Projektledare Stockholms FaR-ledarnätverk skriver om Fysisk aktivitet på recept (FaR) och deras arbetet med att ge stöd till vårdpersonal och till patienter.

Kontakt