Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Det är viktigt att skapa en positiv attityd och att möta varje person med respekt och utgå från dennes behov och livssituation. Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Mycket handlar om hur god kommunikation och bra dialog kan underlätta. Utgångspunkten är att samtalet är ett av de viktigaste redskapen när man ska stödja en person att förändra sina levnadsvanor och därmed förbättra hälsan och höja livskvaliteten.

Hälsolitteracitet

Förmåga att ta till sig information och kunskap om vad som skapar hälsa kallas hälsolitteracitet. Många personer har av olika skäl begränsad hälsolitteracitet, det vill säga svårigheter att uppfatta vad som kommer upp i ett samtal. Det kan bero på att man kommer från en annan kultur, talar ett annat språk eller har en funktionsnedsättning.  Men det kan också bero på att man som patient upplever situationen stressfylld och som ett slags underläge. Att på olika sätt efterhöra hur personen tänker och har uppfattat det som har sagts är därför av stor vikt. Det ligger till grund för respektfulla möten mellan den professionella experten och patienten, som är expert på sitt eget liv.

Hälsofrämjande förhållningssätt

Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att i mötet stärka individens tilltro till den egna förmågan och ta till vara personens egna resurser. Detta är viktigt för alla patienter, men särskilt viktigt när man har en kronisk sjukdom, som fetma.

Det betyder att du som arbetar inom vården aktivt behöver bereda möjlighet till delaktighet i de beslut individen behöver fatta i sin egen vårdprocess. Vid ohälsa relaterad till levnadsvanor är det inte ovanligt att hälso- och sjukvården identifierar ett problem som personen inte är medveten om, väljer att bortse från, eller inte tror är möjligt att påverka. I personens vardag är kanske till exempel vikten inte det största bekymret.

Personcentrerat rådgivande samtal behövs

Begreppet personcentrerad vård används för att synliggöra att patienten alltid är en person med en unik livssituation med närstående och vardagsliv. I en personcentrerad vård erbjuds patienten att aktivt delta i sin vårdprocess. Genom dialog, respekt, partnerskap och överenskommelse mellan patient och vårdpersonal fattas beslut om bästa vård.

Att stödja personer med övervikt eller fetma kräver lyhörd och engagerad vårdpersonal. Att förändring av levnadsvanor är en process som tar tid måste vara en utgångspunkt i det dagliga arbetet. Individen är expert på sig själv och ett motiverande samtal ska utgå från ett personcentrerat förhållningssätt.

Aktivt lyssnande, öppna frågor och sammanfattningar används för att ta reda på vilka kunskaper en person har och hur individen kan använda sina egna resurser. Det gemensamma arbetet bör vara målfokuserat. Väl förankrade, gemensamma mål som är tydligt formulerade och nedbrutna i delmål är grunden för ett positivt förändringsarbete.

För att utföra ett meningsfullt rådgivande samtal förutsätts att behandlaren förutom ämneskunskap också är utbildad i någon specifik metod som används i samtal och behandling.

Viktiga frågor för dig som möter personer med ohälsosamma levnadsvanor, övervikt eller fetma

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet personen om goda levnadsvanor, vad har personen för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är personens mål?
  • Vilka är mina mål som sköterska/läkare/psykolog/ dietist/fysioterapeut/barnmorska?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och ungdomar att förändra sina levnadsvanor

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dessa
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/ungdomen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter.

Olika samtalsnivåer

I Socialstyrelsen nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor är utgångspunkten i arbetet olika samtalsnivåer. Oavsett levnadsvana består rekommendationerna av rådgivning i form av rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal. Enkla råd bör kunna ges på alla nivåer inom hälso- och sjukvården och beskrivs som en grund för fortsatt behandling.

Utöver de åtgärder som finns inom hälso- och sjukvården finns också ett ansvar att stödja individen med adekvat och anpassad information och kunskap i personens dagliga egenvård.

Prioriterat arbete i HPÖ

I handlingsprogrammet fastställs att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. Samtalet är grunden för arbetet i handlingsprogrammets tre strategier: hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och behandling.

I Handlingsprogram övervikt och fetma prioriteras:

  • Stöd till vårdpersonal i arbetet med ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet i hälso- och sjukvården och elevhälsan, det är av stor vikt att landstinget och elevhälsan samverkar
  • Kompetensutveckling i motiverande samtalsmetoder

Brännpunkten utbildar skolsköterskor i samtalsmetodiken MittBpSamtal. Se intervju:

Akademiskt primärvårdscentrum, APC, utbildar, handleder och stödjer hälso- och sjukvården. Se intervju:

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

I vårdprogrammet ges uppmaningen att göra de enklaste förändringarna först. Stärk patientens egenmakt och hjälp patienten att se ett syfte med att arbeta med vikten och att sätta individanpassade och realistiska mål. Olika människor har olika benägenhet att öka i vikt, och därför kommer också olika insatser krävas för att gå ner i vikt.

Det praktiska tillvägagångssättet för dig som behandlare blir därför ofta att hjälpa patienten att själv identifiera och göra förändringar, och sedan tillsammans utvärdera effekten efter en bestämd tid. Arbeta med struktur, bokade tider och överenskommelser för att motverka den höga förekomst av drop-outs som utmärker många fetmabehandlingar.

Arbeta långsiktigt med hållbara förändringar som blir nya vanor – vad fungerar för din patient? Hjälp patienten att se framgångar och vinster med det hon eller han har åstadkommit, ”framgång föder framgång”. Samarbeta i ett ”förändringshjul”: Förändra – Utvärdera – Följ upp! Utnyttja patientcentrerad modern teknik med exempelvis appar och stegräknare i arbetet.

Med ett personcentrerat arbetssätt blir det behandlarens uppgift att försöka förstå hur patienten ser på sin övervikt eller fetma och vad den har för betydelse i personens vardag och egen analys av sin situation och hälsa. Vårdpersonalens uppgift är att öka och förstärka personens förmåga och önskan om förändring. Användbara redskap kan vara att be om lov, att inte skuldbelägga, att använda skattningsskalor och ställa öppna frågor.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.

Fyra vårdgivartips för samtalet

Den som vill minska i vikt måste förändra sina levnadsvanor. Genom att utgå från personen och visa intresse för patientens tankar och situation, ökar chanserna till förändring. Viktigt är att använda en dialog och ett förhållningssätt där personen får beskriva sina problem med egna ord. I Regionalt vårdprogram övervikt och fetma finns fyra vårdgivartips, som stöd för ditt arbete. De fyra vårdgivartipsen finns att ladda ner:

Samtalet är viktigt - vårdgivartips

Samtalet med patienten är ett viktigt redskap i att stödja någon att förändra sina levnadsvanor. Här finns fyra tips hur man kan ställa frågor till patienten som ökar chanserna till förändring.

Utbildningar

Akademiskt primärvårdscentrum (APC) har i uppdrag att stödja implementeringen av HPÖ inom Stockholms läns landsting och erbjuder utbildningar om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Centrum för Epidemologi och samhällsmedicin (CES) utbildar olika aktörer. Till exempel inom vård, skola och intresseorganisationer, eller som politiker eller tjänsteman inom landsting, kommun och stat.

Webbutbildningar

Kurs om hur du uppmärksammar ohälsosamma levnadsvanor hos patienter, hur du kan ge stöd till förändring och vilka verktyg som finns för ditt arbete.

Utbildning på Lärtorget om hälsosamma matvanor vid graviditet.

Kursen vänder sig till dig som arbetar med andras hälsa och till dig som vill förändra din egen livsstil. En ny version av kursen lanserades 15 september 2016.

Läs mer

Stockholms läns landsting är medlem i det nationella nätverket ”Hälsofrämjande hälso- och sjukvård". Läs mer om hälsofrämjande förhållningssätt och ta del av verktyg som tagits fram i olika landsting och regioner:

Stockholms läns landsting kan efter behovsbedömning tillhandahålla hjälpmedel för kommunikation. Läs mer:

Specialisten har ordet

Fråga gärna

Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar, skriver om vikten av att våga prata med barn om övervikt och fetma.

Anpassad information för olika aktörer

Specifik information och anpassade stöd och verktyg finns för olika aktörer med viktiga roller i arbetet med att minska övervikt och fetma. Gå till startsidan för handlingsprogrammet till rullistan "Stöd för aktörer", välj område utifrån ditt arbete.

Kontakt