Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Start övervikt och fetma

Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ. Gäller 2016-2020. Här hittar du information och stöd för ditt arbete.

Barnhälsovården utgör en viktig del i arbetet med övervikt och fetma. Kombinationen av insatser på individuell och strukturell nivå är effektiva för att förbättra barns matvanor och öka barns fysiska aktivitet, och för att förebygga övervikt och fetma. Att prata om goda matvanor och fysisk aktivitet med föräldrar till barn i åldern 0–5 år, både individuellt och i grupp är betydelsefullt.

Kunskapshöjande interventioner som riktas till barn i åldern 0–2 år, via föräldrarna, kan ha positiv effekt på barnens matvanor. Grupputbildning för föräldrar av olika etnicitet och socioekonomiskt utsatta grupper kan förbättra familjens matvanor.

Samverkan i barnets nätverk en framgångsfaktor

Barnhälsovården kan samverka med andra verksamheter för att förebygga ohälsa och för att främja barnets hälsa och utveckling. Att sätta barnet och familjen i centrum och samverka med olika instanser som finns i nätverket kring ett barn med svår övervikt eller fetma (till exempel förskola, socialtjänst och BUP) är ofta nyckeln till framgång. Samverkan kan också genomföras på gruppnivå med en annan verksamhet, som exempelvis öppna förskolan.

Definition av övervikt och fetma

Världshälsoorganisationen WHO definierar övervikt och fetma som en ansamling av överflödigt kroppsfett i en utsträckning som kan påverka hälsan. Övervikt innebär att väga för mycket, och i detta begrepp kan även fetma inkluderas. Den definition av fetma som oftast tillämpas i forskningssammanhang bygger på så kallat BMI eller body mass index.

BMI för barn kallas IsoBMI och värdet beräknas på samma sätt som BMI för vuxna. Däremot skiljer sig viktklassificeringen markant och gränserna för övervikt respektive fetma varierar för alla åldrar mellan 2 och 18 år.

BVC har en viktig roll

Du som arbetar inom barnhälsovården kan vara först med att uppmärksamma övervikt och vara den som ska initiera och motivera för åtgärder och förändring, eller fånga upp familjen efter ett bakslag med återgång till tidigare vanor.

Det är ofta en utmaning för vårdnadshavare att förändra levnadsvanor, både för egen del och för barnet. Samtidigt är vårdnadshavare ofta väldigt motiverade och vill sina barns bästa. Det gäller att försöka mobilisera hela familjen till förändringar i önskad riktning. Det är också viktigt att inge hopp och tilltro samt träna uthållighet i att etablera nya goda vanor. Vuxna kan behöva stöd i att se barnet som en egen individ där vårdnadshavarens eventuellt egna viktproblematik inte försämrar chansen att hjälpa barnet till hälsosam vikt.

Viktiga frågor för dig som möter barn och vill vara ett stöd för familjen

  • Hur ser jag på personer med övervikt/fetma och vilka förutfattade meningar har jag? Påverkar det mitt bemötande?
  • Vad vet familjen om goda hälsosamma levnadsvanor, vad har de för erfarenheter?
  • Vilka behov finns av stöd och information?
  • Vad är familjens mål?
  • Vilka är mina mål som behandlare/BHV-läkare/-sjuksköterska?
  • Vad har vi för kompetens på vår enhet?
  • Vilken kompetens skulle vi behöva komplettera med?

Rekommendationer för att stödja barn och familjer att förändra sina levnadsvanor

  • Anta ett person- och familjecentrerat förhållningssätt
  • Ansträng dig för att möta familjen där den befinner sig
  • Lyssna aktivt och ställ öppna utforskande frågor
  • Undvik att skuldbelägga eller ifrågasätta, lyssna istället efter uttalanden från familjen som leder i rätt riktning och tydliggör dessa
  • Bekräfta varje framgång och styrka och ge barnet/familjen konkreta personliga råd, på ett sätt som gör familjen delaktig, exempelvis genom att aktivt efterfråga och bekräfta kunskap som familjen redan har
  • Beakta Barnkonventionen i praktiken och arbeta för att stärka barnets rättigheter.

Prioriterat arbete i HPÖ

Barn är en prioriterad grupp i Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ. Hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska stärkas och skillnaderna i övervikt och fetma mellan olika grupper ska minska. I stort sett alla barn i åldern 0–5 år har kontakt med någon av länets BVC, vilket gör barnhälsovården extra viktig för att minska skillnader i länet.

Mål

Ett övergripande mål är att år 2020 ska andelen 4-åriga barn med övervikt vara mindre än 7 procent och andelen 4-åriga barn som har fetma ska vara mindre än 2 procent. Målvärdet är baserat på Barnhälsovårdens årsrapport 2017.

Vänder vi trenden?

Uppgifter till Barnhälsovårdens årsrapport 2017 baseras på 24 738 barn födda 2012, där vikt och längd har registrerats på BVC vid fyra års ålder (± 3 månader). I Stockholms län hade 8,8 % av fyraåringarna övervikt (2 186 barn) och 1,8 % fetma (440 barn). För övervikt sågs en liten tendens till minskning för barn födda 2011 och 2012 jämfört med barn födda 2002–2008 (tillförlitliga uppgifter saknas för barn födda 2009 och 2010).

Andelen 4-åriga barn med övervikt och fetma år 2001-2008 och 2011-2012

Källa: Barnhälsovårdens årsrapport 2017.

En del kommuner och stadsdelar har redan uppnått målen, medan andra har en tuff utmaning framför sig. I områden med hög andel barn med fetma behöver tidiga förebyggande insatser prioriteras. Hur ser det ut med barnens vikt där du arbetar?

Andelen 4-åringar födda år 2012 med övervikt och fetma, fördelat på stadsdel/kommun

Källa: Barnhälsovårdens årsrapport 2017.

Regionalt vårdprogram övervikt och fetma

Fetma har stark ärftlighet och barn med övervikt och fetma har ofta en eller två föräldrar med samma problematik, även om föräldrarna ofta kan berätta att deras övervikt kom senare i livet. För de allra flesta barn och ungdomar beror övervikt och fetma på en kombination av ärftlig benägenhet reglerad av många olika gener och levnadsvanor där intaget av kalorier överstiger behovet. Vårdprogrammet beskriver hälso- och sjukvårdens arbete med behandling av fetma.

Eftersom det oftast är i barnhälsovården övervikt först uppmärksammas är BVC mycket betydelsefullt i det hälsofrämjande, preventiva och identifierande arbetet vid övervikt och fetma, även om barnhälsovården inte har i uppdrag att behandla fetma.

Övervikt och fetma

Det regionala vårdprogrammet är ett stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet vid behandling av övervikt och fetma.

Remittera vidare

Om barnet har fetma vid 4 års ålder (iso-BMI >30) bör barnet remitteras till BUMM. Remiss kan ske tidigare vid mycket snabb viktökning, misstanke om viktökning som del i syndrom eller monogen fetma.

Akademiskt primärvårdscentrum, APC, stödjer vårdaktörer i länet i arbetet med att förebygga övervikt och fetma. Se hur i intervjun nedan:

Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet

Det som är bra mat för barn är också bra mat för övriga familjen. För barn, precis som för vuxna, är det bra att äta varierat. Då får barnet i sig den näring det behöver – protein, kolhydrater, fett, olika vitaminer och mineraler. Målet är inte att försöka få varje måltid perfekt utan att i det stora hela erbjuda bra mat.

Hos barn i förskoleåldern finns det positiva samband mellan fysisk aktivitet och psykosocial utveckling (självkänsla, interaktion med andra barn, frånvaro av aggressivitet) och kognition. Det positiva sambandet gäller även den fysiska utvecklingen (motorik, kroppssammansättning) och den framtida hälsan (hjärt-kärlhälsa, skeletthälsa, viktstabilitet).

Hälsosamma matvanor

Genom att servera olika sorters mat kan barnet vänja sig vid många smaker. Många barn är skeptiska till ny mat och kan behöva pröva ett nytt livsmedel många gånger för att vänja sig vid den nya smaken. Det kan vara lättare att ta till sig en ny smak om den serveras tillsammans med mat som barnet redan tycker om.

Vad ska barn äta för att ändra sin vikt?

För att ändra ett barns vikt måste matvanorna ändras. Det finns många sätt att ändra vanor. Olika saker fungerar för olika barn. Om inte en sak fungerar går det att prova med något annat. De viktigaste kostråden för barn är att:

  • Äta regelbundna måltider
  • Äta mycket frukt och grönsaker
  • Äta grovt bröd, potatis, pasta och ris
  • Äta mindre mättat fett, som smör, grädde och ost
  • Äta mindre socker, glass och godis
  • Dricka mindre av söta drycker
  • Äta lagom stora portioner.

Rekommendationer för fysisk aktivitet

Forskning har visat att barn är som mest aktiva i förskoleåldern och att pojkar rör sig mer än flickor. Idag finns många stillasittande aktiviteter som konkurrerar med barns ofta naturligt aktiva rörelsemönster.

Daglig fysisk aktivitet hos barn 0–5 år ska uppmuntras och underlättas. Detta kan ske genom att erbjuda intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer och för åldern anpassad social interaktion.

Socialstyrelsens riktlinjer för arbetet med levnadsvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor omfattar rekommendationer för barn och unga under 18 år.

Enligt Socialstyrelsens rekommendation kan hälso- och sjukvården erbjuda familjestödsprogram till barn 2-5 år med ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet. Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad samt att åtgärden kan bidra till ett högre intag av grönsaker och ett minskat intag av sötade drycker och snabbmat.

Stöd och verktyg för ditt arbete

Här hittar du olika stöd och verktyg för ditt arbete med övervikt och fetma. Det finns material som broschyrer och affischer, manualer, metodbeskrivningar, utbildningar, goda exempel och mycket mer.

Råd till föräldrar med barn som är 2-5 år gamla, förutom mat- och rörelsevanor finns råd om TV- och datortittande samt sömn.

Tips på bra, näringsrik och mättande matsäcksmat för utflykten eller friluftsdagen.

Säsongsguiden syftar till att göra det lättare att välja frukt och grönsaker efter säsong.

Broschyr som stöd i det hälsofrämjande samtalet, men även att dela ut direkt till personer som ber om hälsotips.

Hur mycket socker äter och dricker du?

Affisch med bilder på vanliga ”sockerfällor”. Den kan även kan användas som samtalsunderlag. Budskap finns på engelska, arabiska, persiska, somaliska och turkiska.

Artiklar och rapporter

Evidensöversikt

Hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma inom bland annat barnhälsovården uppdateras kontinuerligt. Evidensöversikten omfattar olika åtgärder för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet, minska stillasittande och förebygga övervikt och fetma.

Metoden Mer och Mindre

Mer och Mindre (MoM) är en pågående studie med syftet att utvärdera två olika behandlings­metoder av fetma hos barn fyra till sex år. Deltagande familjer har antingen randomiserats till ett föräldrastödsprogram med fokus på föräldratekniker eller till standardbehandling vid BUMM. Familjerna följs under ett år och datainsamling pågår. Rekryteringen till studien är nu avslutad. En fyraårsuppföljning av studien är planerad till 2017.

Utbildningar

Nu börjar utbildning av personal inom barnhälso- och sjukvården inom Stockholms län i att hålla Mer och Mindre-grupper i samarbete med Akademiskt Primärvårdcentrum, APC. Höstens utbildningstillfälle blev snabbt fulltecknat. Är du som BVC-/BUMM-personal intresserad av att gå 4 dagarsutbildningen under våren eller hösten 2019 kontakta:

anna.ek@ki.se

Akademiskt primärvårdscentrum (APC) har i uppdrag att stödja implementeringen av HPÖ inom Stockholms läns landsting och erbjuder utbildningar om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. APC erbjuder också handledning och skräddarsydd utbildning för olika verksamheter.

Centrum för Epidemologi och samhällsmedicin (CES) utbildar olika aktörer. Till exempel inom vård, skola och intresseorganisationer, eller som politiker eller tjänsteman inom landsting, kommun och stat.

Beställ material och kontakt