Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Kvinnlig könsstympning omfattar alla ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de yttre genitalierna eller annan åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke medicinska skäl.

WHO uppskattar att 200 miljoner kvinnor i världen är könsstympade. Incidensen är 3 miljoner per år. I Sverige är uppskattningsvis 38 000 kvinnor könsstympade och 19 000 flickor lever i riskzon för att könsstympas enligt Socialstyrelsens beräkningar. Den mångtusenåriga traditionen har inga positiva hälsoeffekter men kan medföra flera negativa konsekvenser, både fysisk och psykiska samt ökade risker vid graviditet och förlossning. Det är viktigt att veta att alla könsstympade inte har besvär eller upplever lindrigt besvär.

Könsstympning är också en social företeelse. För den som motsätter sig traditionen kan de sociala konsekvenserna av att avstå ingreppet bli större än de eventuella risker som ingreppet kan medföra.

Besvär och konsekvenser enligt WHO

Omdelbara hälsokonsekvenser Långsiktiga konsekvenser Konsekvenser vid graviditet och förlossning Psykosociala konsekvenser

- Akut smärta

- Blödning

- Chock

- Infektion

- Skador på angränsande organ, såsom ändtarm, vagina och uretra

- Dödsfall har rapporterats

- Miktionsbesvär
med återkommande urinvägsinfektioner, svårighet att tömma blåsan, återkommande urinvägsinfektioner (typ III)

- Bäckeninflammation

- Vaginala besvär med flytning, klåda, bakteriell vaginos

- Keloider

- Abscesser

- Cystor på vulva

- Neurinom vid klitoris
- Menstruations-problem med smärta då blod samlas i vagina eftersom öppningen är för snäv (typ III)

- Fistlar

- Sexuella besvär med dyspareuni, nedsatt tillfredställelse och vaginism

- Smärtsam undersökning

- Svårighet att ta skalpprov

- Utdraget förlossningsarbete

- Ökad risk för postpartumblödning

- Ökad risk för instrumentell förlossning

- Ökad risk för perinataldödlighet (länder utan modern sjukvård)

- Posttraumatisk-stressyndrom (PTSD

- Ångest och/eller depression

- Lågt självförtroende

- Psykosexuella problem med svårighet att känna lust, eller skam

Anamnes vid inskrivningsbesöket

I de länder där sedvänjan praktiseras kan förekomst och typ av könsstympning skilja sig åt. För att minska risken att missa någon bör alla kvinnor tillfrågas om könsstympning eller liknande ingrepp oavsett härkomst. Könsstympning har varierande benämningar i olika kulturer. Ordvalet kan därför behövas anpassas som exempelvis: ”omskärelse”, ”klippt”, ”skuren”, ”traditionen”, ”sunna”, ”prickning ”, ”infibulation/faraonisk omskärelse”. I journaldokumentation används begreppet könsstympning.

  • Fysiska, psykiska och/eller sociala konsekvenser av ingreppet.
  • Tidigare defibulation (öppningsoperation) och reinfubilation (åter sy ihop).
  • Ålder vid ingreppet.

 

Könsstympning ingår i riskbedömningen för eventuellt behov av särskild vårdplanering. Anamnes dokumenteras under sökord Vårdhistoria. Dokumentera i patientnoteringar att kvinnan är könsstympad. Vid läkarbesök används diagnoskod O34.7A.

Undersökning

WHO's klassificering av kvinnlig könsstympning:

Typ 1. Borttagande av klitoriskappa och/eller del av eller hela klitoris.

Typ 2. Partiellt eller total borttagande av klitoris samt labia minora, med eller utan borttagande av labia majora.

Typ 3. Tillslutning/försnävning av vaginalöppningen genom borttagande och hopfästande av labia minora och/eller labia majora, med eller utan borttagande av klitoris (infibulation).

Typ 4. Oklassificerad stympning. Andra skadliga ingrepp, innefattar alla andra ingrepp på de kvinnliga könsdelarna, exempelvis prickning, snittning, skrapning, brännande med flera. 

  • Urinodling erbjuds i början av graviditeten samt frikostigt därefter.
  • Erbjud gynekologisk undersökning av barnmorska eller läkare så tidigt som möjligt i graviditeten. Vid undersökning är det viktigt med god information och varsamhet.
  • Undvik spekulumundersökning och inre palpation om slidmynningen är för trång
  • Bedöm enligt undersökningsmall: klitoris/ klitoriskappan, labia minora, labia majora och vestibulum.
  • Beskriv undersökningsfynd och eventuella förlossningshinder, risk för försvårande av förlossningsövervakning, gynekologisk undersökning och/eller cellprovtagning i journal och eventuell konsultremiss.

Det är inte nödvändigt att dokumentera typ av könsstympning enligt WHO klassificering. Beskriv det som ses!

Information i tidig graviditet

Information ges av undersökande barnmorska eller läkare.

  • Gynekologiskt undersökningsfynd.
  • Normal anatomi och funktion.
  • Bedömning och information om vidare rekommenderad handläggning exempelvis konsultationsremiss till Amelmottagningen eller bokat läkarbesök på BMM.

Patientinformation på olika språk

Konsultationsremiss

Konsultremiss skickas av undersökande barnmorska eller läkare. Vid medicinska- och/eller psykologiska besvär erbjuds remiss till Amelmottagningen i tidig graviditet för ställningstagande till öppningsoperation, samtalsstöd och/eller second opinion. Besök på Amelmottagningen är avgiftsfritt under graviditet.

Deinfibulation/öppningsoperation bör utföras i andra trimestern mellan graviditetsvecka 14–20, det är dock aldrig försent och kan vid behov utföras senare i graviditeten. En planerad öppningsoperation ger möjlighet till samtal om kvinnans egna förväntningar och frågor samt för att såret ska hinna läka innan förlossningen. Alla planerade öppningsoperationer utförs av erfaren personal, vilket inte kan garanteras vid ett akut ingrepp under pågående förlossningsarbete. Tidig öppningsoperation minskar risken för att minnen från könsstympningen ska väckas till liv under pågående förlossningsarbete. Informera om eventuella svårigheter till god fosterövervakning om kvinnan avstår öppningsoperation. Patientinformation om öppningsoperation finns på Amelmottagningens hemsida.

Information i förebyggande syfte

Information ges till kvinnan, partner eller annan medföljande under graviditetsvecka 29–32 för att förebygga risken att det väntade barnet blir könsstympad. Samtalet kan föras utifrån följande frågor: Hur har familj/släkt tidigare reflekterat över traditionen? Inställning till könsstympning? Finns det olika synsätt i familjen? Hur går tankarna kring omskärelse av det väntade barnet och eventuella äldre döttrar i familjen? Finns det kännedom om svensk lagstiftning kring könsstympning?

  • Informera om svensk lagstiftning kring könsympning.
  • Medicinska och psykologiska konsekvenser och risker av ingreppet samt eventuella missuppfattningar kring könsstympning som framkommer vid samtalet.
  • Överlämna skriftlig information om svensk lagstiftning och konsekvenser. Dokumentet kan används vid exempelvis resa till andra länder.

Informationsöverföring mellan MHV och BVC

En välfungerande vårdkedja är värdefull i arbetet för att förebygga att fler flickor blir könsstympade. En riskfaktor för barnet är att mor är könsstympad. Åldern när flickor könsstympas varierar, i vissa länder förekommer könsstympning av spädbarn redan från en veckas ålder. I riktlinjen om informationsöverföring till BVC finns könsstympning med som en riskfaktor som ska överrapporteras.

Sammanfattning i graviditetsvecka 35–37

Anamnes: Ange att kvinnan är könsstympad och om medicinska och/eller psykiska besvär förekommer, tidigare öppningsoperationer eller reinfubilation.

Graviditet: Gynekologiskt status i tidig graviditet, åtgärder under graviditet exempelvis kuratorkontakt, konsultationsremisser, kirurgiska ingrepp med mera.

Inför förlossningen: Sociala aspekter som kan medföra förlängd BB vistelse med utökad information till familjen. Vald BVC: Ange att informationsöverföring till BVC är utförd.

Riskbedömning: Ange eventuella risker inför kommande förlossning samt risk för att väntat flickebarn kan komma att bli könsstympad då sedvänjan finns i släkten.

Eftervårdsbesök

Vid öppningsoperation under förlossningen är uppföljning viktigt. Sköra och tunna slemhinnor är normalt under puerperiet och amningsperioden, inte ett resultat av öppningsoperationen. Skavningskänsla kan dock besvära kvinnor som har genomgått öppningsoperation. Relevanta frågor vid eftervårdsbesöket: Funktioner kring blåstömning, urinstrålen, kontinens, sex, samliv, smärta, skavningskänsla och/ eller stramhet?

Om behov av öppningsoperation kvarstår post partum tas frågan om remiss upp vid eftervårdsbesöket.

Anmäla om oro när barn far illa

Vid misstanke eller oro om att det föreligger risk för att det väntade/nyfödda barnet kommer att könsstympas ska en anmälan göras enligt socialtjänstlagen (14 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453, SoL)

Preventivmedelsrådgivning och screening för gynekologisk cellprovskontroll

Ställ frågan om könsstympning vid preventivmedelsrådgivning. I den organiserade screeningen för cervixcancer kan tidigare könsstympning vara en faktor som påverkar deltagandet. I vissa fall kan provtagning vara svår eller omöjlig att genomföra, avvakta då med spekulumundersökning och cellprovtagning. Informera och tala med kvinnan om öppningsoperation, erbjud konsultationsremiss. Erbjud återbesök för cellprovtagning

Utfärdat av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm
Datum: 2019-05-31
Gäller tills vidare.