Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Bakgrund

Psykisk sjukdom är lika vanligt bland gravida som bland de som inte är gravida. Psykisk sjukdom innefattar olika diagnoser. 5 av 100 kvinnor insjuknar i behandlingskrävande depression efter förlossning och betydligt fler får depressionssymtom av mildare grad. Gravida kvinnor med depression i anamnesen bör alltid betraktas som riskpatienter.

Mödrahälsovårdens roll vid graviditet och inför förlossning

Det är viktigt att upptäcka kvinnor med psykisk sjukdom eller hög risk för psykisk sjukdom genom att ta upp en noggrann anamnes inklusive frågor om hereditet och frågor om symtom på psykisk ohälsa och sjukdom.

Lämpliga frågor att ställa är:

  • Hur mår du just nu i graviditeten?
  • Har du under den senaste månaden ofta saknat intresse för att göra saker eller inte kunnat glädja dig åt saker och ting?
  • Har du haft psykiska besvär i samband med tidigare barns födelse eller graviditet?
  • Har du tidigare haft psykiska besvär som t.ex. nedstämdhet, ångest eller panikkänslor och i så fall vilken behandling fick du?
  • Har du eller har du haft någon form av missbruk?
  • Har du någon form av funktionsnedsättning, exempelvis ADHD?
  • Har din partner någon form av psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller missbruk?

Om patienten svarar ja på någon av dessa frågor;

  • Hur tedde sig besvären och hur påverkades du? Vilken behandling fick du?
  • Har du eller din partner någon form av extra stöd eller anpassning p.g.a. eventuell funktionsnedsättning?
  • Har någon av dina föräldrar eller syskon allvarlig psykisk sjukdom och i så fall vilken?
  • Har du eller har du tidigare haft tankar på att skada dig själv? Har du gjort något suicidförsök?

Gravida som behandlas för psykisk sjukdom uppmanas att ta kontakt med sin behandlingsansvariga läkare, psykolog/kurator om sådan kontakt finns. I samråd med patienten planeras besöken på barnmorskemottagningen (BMM) för att stödja den gravida och tidigt kunna ge extra stöd vid tecken dålig anknytning till barnet, nedstämdhet mm. Minst ett extra besök inplaneras, utöver basprogrammet, vid graviditetsvecka 16.


Barnmorska kan använda sig av det tvärprofessionella samverkansteamet samt BUP-kontakt för konsultation och handledning. Överföringssamtal med BVC bör göras med patienten närvarande i slutet av graviditeten. Om detta inte är möjligt skall barnmorskan med patientens samtycke informera BVC om patienten. Vid behov ska även nätverksträffar/planeringsmöten med andra aktuella vårdgivare initieras.

Läkarbesök

Om den gravida tidigare har haft eller har pågående allvarlig psykisk sjukdom ska läkarbesök erbjudas för bedömning, graviditetsplanering och ev. remittering. Behövs extra kontroller till läkare, ev. extra ultraljud? Läkaren på BMM ansvarar tillsammans med barnmorskan för att ett vårdplaneringsmöte kommer till stånd tillsammans med kvinnan och partnern. Det kan också vara aktuellt att kvinnan följs via det lokala Tvärprofessionella samverkansteamet.

Psykofarmaka

Behandling med SSRI under graviditet har inte visats ge ökad risk för missbildningar och är inte kontraindicerat under graviditet eller amning. Till denna grupp räknas idag substanserna citalopram (Cipramil®), escitalopram (Cipralex®), fluoxetin (Fontex®, Seroscand®), fluvoxamin (Fevarin®) och sertralin (Zoloft®). En dosökning under graviditeten kan bli nödvändig. Övergående neonatala biverkningar kan förekomma och en individuell nytta/riskbedömning för SSRI behandling bör göras. Behandling med Litium och antipsykotisk farmaka under graviditet och nyföddhetsperiod ska alltid skötas av specialist i psykiatri.

Se också:

Janusinfo

Icke-kommersiell läkemedelsinformation och informationskanal för Stockholms läns läkemedelskommitté. Här får du också tillgång till flera kunskaps- och beslutsstöd såsom Janusmed kön & genus.

Konsultation

Utifrån den gravidas och/eller barnmorskans oro för problem i anknytningen kan den gravida, efter konsultation med BUP, erbjudas samtal om föräldrablivande med psykolog.

Tecken på psykisk ohälsa

Inskrivningssamtalet ger barnmorskan möjlighet att tidigt identifiera riskfaktorer, aktuell psykisk sjukdom och eventuell behandling som den gravida deltar i. Använd det psykosociala basprogrammet.

Riskfaktorer för prepartum depression och postpartum depression

  • Aktuella symtom på depression och ångest.
  • Tidigare depression efter förlossning eller under annat skede i livet.
  • Saknar socialt stöd och möjlighet till praktisk avlastning.
  • Saknar känslomässigt stöd.
  • Aktuell stressande livshändelse t.ex. nära anhörigs död, skilsmässa, svårt sjukt eller handikappat barn.
  • Svår tidigare förlossningsupplevelse.

Riskfaktorer för utveckling av postpartum-psykos

  • Tidigare anamnes på allvarlig psykisk sjukdom som t.ex. bipolär sjukdom, schizofreni.
  • Gravida som har någon nära familjemedlem med bipolär sjukdom eller psykos i samband med förlossning.

Vårdplanering

Skriftlig individuell vårdplanering skall göras av patientansvarig barnmorska eller läkare på alla gravida med anamnes på psykisk sjukdom. Om patientärendet tagits upp i ett tvärprofessionell samverkansteam eller annan form av nätverksträff eller vid handledning med BUP ska rekommendationer och beslut därifrån också skrivas i vårdplanen.

Vårdplanen skall skrivas på MHV3 .

Vårdplanen ska innehålla följande uppgifter:

  • Diagnos och historik - psykiatrisk diagnos ex. depression, panikångest, hur långvariga problemen varit och hur det varit under graviditeten. Är partnern informerad och införstådd med behovet av extra stöd hemma? Om partnern inte kan vara med finns det någon annan? Syster, väninna osv.
  • Aktuell medicin - ex. SSRI- preparat, ångestdämpande och eventuell sömnmedicin.
  • Aktuell behandlare - psykiater, husläkare, psykologkontakt eller kurator.
  • Förlossning: patientens och partners funderingar och önskemål inför förlossningen. Har patient stor oro inför förlossningen? Varit i kontakt med samtalsmottagning? Har patienten varit utsatt övergrepp?
  • BB-vistelse – behövs särskild planering för BB-vård? Vårdtid, sömnbehov, medicinering, ev. sjukskrivning postpartum?
  • Amning - Är patienten i behov av extra stöd? Skäl till att inte amma?
  • Kontakter före hemgång – Vilket stöd och vilken vård tar vid när familjen lämnar BB. Extra stöd från BVC, socialtjänst?

Vårdprogram

Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod

Vårdprogrammet ska ge kvinnor som lider av olika typer av psykisk sjukdom ett mer sammanhållet stöd inför och i samband med barnafödande, som innefattar ändamålsenlig medicinsk och psykologisk behandling samt tillgång till professionell rådgivning.

Utfärdat av Mödrahälsovårdsenheten SLL
Datum 2015-02-09
Reviderad:2017-03-29
Gäller tills vidare.