Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Bakgrund

Psykisk ohälsa är lika vanlig bland gravida som bland de som inte är gravida. De vanligaste diagnoserna är depression och ångest. 5 av 100 kvinnor insjuknar i behandlingskrävande depression efter förlossning och betydligt fler får depressionssymtom av mildare grad. Gravida kvinnor med psykisk ohälsa i anamnesen bör alltid betraktas som riskpatienter.

Barnmorskemottagningens roll vid graviditet och inför förlossning

Hos kvinnor med tidigare psykisk ohälsa eller som löper hög risk för psykisk ohälsa bör en fördjupad anamnes tas.

Exempel på frågor att ställa:

  • Hur mår du just nu i graviditeten?
  • Har du under den senaste månaden ofta saknat intresse för att göra saker eller inte kunnat glädja dig åt saker och ting?
  • Har du haft psykiska besvär i samband med tidigare barns födelse eller graviditet?
  • Har du tidigare haft psykiska besvär som till exempel nedstämdhet, ångest eller panikkänslor, hur tedde sig i så fall besvären och fick du någon behandling, i så fall vilken?
  • Har du eller har du haft någon form av missbruk?
  • Har din partner någon form av psykisk ohälsa?
  • Har någon av dina föräldrar eller syskon allvarlig psykisk ohälsa och i så fall vilken?
  • Har du eller har du tidigare haft tankar på att skada dig själv? Har du någon gång försökt ta livet av dig?

Handläggning

I tidig graviditet:

  • Gravida som behandlas för psykisk ohälsa uppmanas att ta kontakt med sin behandlingsansvariga läkare, psykolog/kurator om sådan kontakt finns.
  • I samråd med patienten planeras besöken på barnmorskemottagningen (BMM) för att stödja den gravida och tidigt kunna ge extra stöd vid tecken på dålig anknytning till barnet, nedstämdhet med mera. Minst ett extra besök inplaneras graviditetsvecka 16.
  • Om den gravida tidigare har haft eller har pågående allvarlig psykisk ohälsa ska läkarbesök erbjudas för bedömning, graviditetsplanering och eventuell remittering.

Vid behov under graviditeten:

  • Barnmorskan bör använda sig av det tvärprofessionella samverkansteamet samt BUP-kontakt för konsultation och handledning.
  • Utifrån den gravidas och/eller barnmorskans oro för problem i anknytningen kan den gravida, efter konsultation med BUP, erbjudas samtal om föräldrablivande med psykolog.
  • Vid behov ska även nätverksträffar/planeringsmöten med andra aktuella vårdgivare initieras.

I slutet av graviditeten:

  • Överföringssamtal med patienten och BVC bör göras i slutet av graviditeten. Om detta inte är möjligt ska barnmorskan med patientens samtycke informera BVC om patienten. Om hon inte samtycker till informationsöverföring tillåter ändå offentlighets- och sekretesslagen (2009:400:25 kap 12§) att detta sker om det sker i syfte att skydda barnet.
  • Skriftlig individuell vårdplanering ska göras av patientansvarig barnmorska eller läkare med alla gravida med anamnes på psykisk ohälsa, se nedan.

Vårdplanering

Vårdplanen ska skrivas på MHV3 och innehålla nedanstående uppgifter. Om vårdplan gjorts på förlossningskliniken kan man hänvisa till den.

  • Diagnos och anamnes.
  • Aktuell medicinering.
  • Aktuella kontakter utifrån psykisk ohälsa.
  • Nuvarande graviditet.
  • Förlossning: Funderingar och önskemål inför förlossningen. Förlossningsrädsla? Varit i kontakt med samtalsmottagning? Har patienten varit utsatt för övergrepp?
  • BB-vistelse: Ange eventuell särskild planering för BB-vård såsom vårdtid, sömnbehov, medicinering, behov av eventuell sjukskrivning postpartum?
  • Amning: Behov av extra stöd? Eventuell medicinering som kan påverka amning?
  • Samordning: Vilket stöd och vilken vård tar vid när familjen lämnar BB?

Psykofarmaka

Behandling med SSRI under graviditet har inte visats ge ökad risk för missbildningar och är inte kontraindicerat under graviditet eller amning. Till denna grupp räknas idag substanserna citalopram (Cipramil®), escitalopram (Cipralex®), fluoxetin (Fontex®, Seroscand®), fluvoxamin (Fevarin®) och sertralin (Zoloft®). En dosökning under graviditeten kan bli nödvändig. Övergående neonatala biverkningar kan förekomma och en individuell nytta/riskbedömning för SSRI-behandling bör göras. Behandling med Litium och antipsykotisk farmaka under graviditet och nyföddhetsperiod ska alltid skötas av specialist i psykiatri

Se också:

Janusinfo

Icke-kommersiell läkemedelsinformation och informationskanal för Stockholms läns läkemedelskommitté. Här får du också tillgång till flera kunskaps- och beslutsstöd såsom Janusmed kön & genus.

Riskfaktorer för utveckling av postpartum-psykos

  • Tidigare anamnes på allvarlig psykisk sjukdom som till exempel bipolär sjukdom, schizofreni.
  • Gravida som har någon nära familjemedlem med bipolär sjukdom eller psykos i samband med förlossning.

Utfärdat av Mödrahälsovårdsenheten SLL
Datum: 2015-02-09
Reviderad: 2019-06-24
Gäller tills vidare.