Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem och en kriminell handling, Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld mellan närstående. Det gäller både i heterosexuella och samkönade relationer samt mellan syskon och inom andra familje- och släktrelationer. Det som kännetecknar den här formen av våld är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren.

Våld i nära relation kan anta många former med allvarliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för den som utsätts.

Barn som bevittnar våld i sin närmiljö löper risk att fara mycket illa. De allvarligaste riskfaktor för barnmisshandel är om det förekommer våld och/eller hot om våld mellan vuxna i hemmet.

Våld i nära relation kan anta många former, det kan vara såväl fysiskt som psykiskt, sexuellt och materiellt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår.
Studier visar att kvinnor som tidigare blivit utsatt för våld av sin partner löper fyra gånger högre risk för att våldet fortsätter under graviditeten.

Många våldsutsatta söker hälso- och sjukvård på grund av olika besvär som exempelvis huvudvärk, smärta i axlar och/ eller nacke, yrsel eller återkommande tarmbesvär. Det framkommer inte alltid att de är utsatta för våld. Socialstyrelsen rekommenderar att alla kvinnor som uppsöker barnmorskemottagning (BMM) bör tillfrågas om erfarenhet av våld.

Handläggning

Alla gravida ska tillfrågas om erfarenhet av våld i nära relation. För att kunna ställa frågan om erfarenhet av våld och ge patienten möjlighet att berätta om känsliga händelser bör ett enskilt besök erbjudas någon gång i tidig graviditet.

Fråga om våldsutsatthet

Använd en formulering som känns naturlig och förklara att våld kan vara fysiskt, psykiskt och sexuellt. Använd till exempel ord som slagen, knuffad, hotad, kränkt, rädd eller utnyttjad (se nedan för förslag på frågor). Vid behov av tolk ska auktoriserad tolk användas. Telefontolkning kan vara att föredra. Använd inte anhörig eller vän som tolk.

Förslag på formulering av frågor om våld

  • Det förekommer att kvinnor har erfarenheter av att bli utsatta för våld och hot, det kan ha negativa effekter på hälsan. Därför tas frågan om våld upp med alla. Är det okej?
  • Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig?
  • Har någon tvingat dig att göra saker du inte vill genom att slå, hota eller kränka dig?
  • Känner du dig begränsad, kontrollerad och/ eller förnedrad av någon i din närhet?
  • Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja?
  • Är du rädd för någon i din omgivning?

Exempel på direkt fråga när du misstänker att kvinnan är utsatt för våld

  • När jag lyssnar/undersöker/tittar på dig ser jag tecken som jag känner igen som skador av våld. Har du blivit utsatt för våld av något slag (fysiskt, psykiskt eller sexuellt)?

Handlingsplan

Varje barnmorskemottagning ska ha en skriftlig rutin för omhändertagande av våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Rutinen ska vara känd av alla medarbetare och innehålla aktuell kontaktlista till samverkanspartners.

Dokumentera

Syftet med dokumentationen är att bidra till en god och säker vård av patienten. Patientjournalen ska även kunna användas vid eventuella rättsliga åtgärder. Skilj på objektiva iakttagelser och vad som är patientens berättelse. Dokumentation ska göras i samråd med patienten. I det fall misstanke eller tecken finns som kan tyda på våldsutsatthets ska dokumentation ändå göras utan patientens samtycke. Av dokumentationen ska då framgå att detta sker utan patientens samtycke.

Barn

Om det finns barn i familjen (0–18 år) och kännedom eller misstanke finns om att de lever med eller bevittnar våld ska en orosanmälan göras till Socialtjänsten enligt socialtjänstlagen (2001:453) 14 kap. Utgå från din egen oro och iakttagelse, det behövs inga bevis eller tydliga tecken. Det går aldrig att frånsäga sig det personliga ansvaret för att en anmälan ska göras. Skyldighet att anmäla finns även om familjen redan har en kontakt med Socialtjänsten.

Varje vårdgivare har också skyldighet att upprätta lokal rutin för hur en orosanmälan ska genomföras enligt SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer.

Om det inte finns tidigare barn i familjen tillåter offentlighets- och sekretesslagen (2009:400; 25 kap 12 §) att orosanmälan görs till socialtjänst och/eller informationsöverföring sker till barnhälsovård om det sker i syfte att skydda det väntade barnet.

Information till allmänheten

Se till att det i allmänna utrymmen finns patientinformationsmaterial om våld i nära relation med kontaktuppgifter till lokala och/eller nationella hjälpresurser, exempelvis kvinnofridslinjen. Informationsmaterial finns även på andra språk.

Utbildning till personal

Regelbunden fortbildning och handledning i ämnet är viktigt för att öka förutsättningen att ge bra vård och upptäcka våld. Inom SLL erbjuder Kunskapscentrum om våld i nära relationer råd, stöd och utbildning till vårdgivare.

Mer information

 

Utfärdat av Mödrahälsovårdsenheten SLL
Datum: 2016-10-13
Reviderat: 2018-11-27
Gäller tills vidare