Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

EVA FLYGARE WALLÉN
Med Dr. och specialistsjuksköterska

 

I min roll som skolsköterska för särskolor under 80- och 90-talen insåg jag att eleverna jag träffade hade större problem med fetma än andra elever. Eleverna tillbringade mycket tid i stillasittande och hade svårare att få till någon fritidsaktivitet. Ensidiga matvanor med bristande intag av frukt och grönt var inte heller ovanligt. Jag ville ta reda på om en hälsosam struktur på skolan med daglig fysisk aktivitet, bra mat och begränsning av ohälsosamma kaloriintag kunde påverka hälsan hos eleverna. Och det gick! Mina planer resulterade i en forskningsstudie som ledde till ett avhandlingsarbete. Idag deltar jag i ett flertal internationella sammanhang inom området intellektuell funktionsnedsättning och hälsa.

Fetma vanligt hos personer med intellektuell funktionsnedsättning

Internationell forskning visar att redan hos förskolebarn innebär intellektuell funktionsnedsättning en ökad risk för fetma. Resultat från den forskning som jag presenterar i min avhandling på ungdomar på gymnasiesärskolan visar att fetma och låg kondition är vanligare hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning jämfört med de på praktiska och teoretiska gymnasieprogram. Ungdomarna följdes sedan upp fem år senare som unga vuxna. Då hade skillnaden utökats, hela 35 % av de unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning hade nu fetma. I en annan forskningsstudie där vuxna med intellektuell funktionsnedsättning boende på gruppbostad deltog hade nästan hälften fetma till skillnad från förekomsten av fetma hos befolkningen generellt som är 14 %.

I en nyligen publicerad registerstudie ser vi att förekomsten av både fetma, diabetes och högt blodtryck är vanligare hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Data från VAL-databasen (sjukhusvård, specialistvård och primärvård) har använts och där ingår alla som varit i kontakt med hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting under den senaste 17-årsperioden. Alla med någon diagnos som representerade en intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumstörning jämfördes med befolkningen i övrigt. Resultatet visar att fetma var 2.8 - 3.4 gånger vanligare i denna grupp, diabetes var upp till 2.4 gånger vanligare och högt blodtryck var 20 % vanligare hos männen.  

Stödet till dessa patienter behöver anpassas

Att vanliga folkhälsosjukdomar som fetma, diabetes och högt blodtryck förekommer oftare hos personer med intellektuell funktionsnedsättning innebär en utmaning för hälso- och sjukvården och inte minst för patienten. Hälsosamma levnadsvanor både förebygger och är en central del i behandlingen av dessa sjukdomar. En förutsättning för att kunna erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård är att stödet att leva mer hälsosamt anpassas till olika patientgrupper.

Vi i vården behöver försöka ta reda på hur dessa patienter bäst kan öka sina kunskaper, sin motivation till förändring och egen kraft att förändra. Även kunskap om vilka nätverk som finns och vilka insatser som behöver sättas in för individen behövs. Ett sätt att öka den fysiska aktiviteten kan vara att ordinera ett ”tandem-FaR”. Med det menar jag att Fysisk aktivitet på recept ordineras och där den person som patienten får stöd av i sin vardag är delaktig. Detta för att öka möjligheten att den fysiska aktiviteten som ordineras faktiskt genomförs. Detsamma gäller vid kontakt med dietist.

Konkreta tips i samtal med patienten

I samtal med patienter med intellektuell funktionsnedsättning är bildstöd ofta värdefullt. Även att rita och berätta. Att informera i korta meningar, ta god tid på sig och inte använda för abstrakta ord är andra bra sätt att nå fram. Glöm inte att låta patienten återberätta vad du försökt förmedla om det är möjligt – då får du kvitto på hur det du sagt har uppfattats.

Kontakt

Eva är förutom Med. Dr, specialistsjuksköterska:

  • Projektledare för implementeringen av Handlingsprogram övervikt och fetma (HPÖ) och Fysisk aktivitet på recept (FaR) vid Akademiskt Primärvårdscentrum.
  • Forskningsanknuten till enheten för allmänmedicin och primärvård vid Karolinska Institutet.

Läs mer

Rrgionalt vårdprogram övervikt och fetma

Syftet med regionalt vårdprogram övervikt och fetma är både att vägleda vårdgivare och att motivera för den roll som hälso- och sjukvården har i arbetet med övervikt och fetma.