Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Syftet med remisskravet är att neuropsykiatriska och kognitiva utredningar ska ingå i en vårdkedja som börjar med bedömning på specialistnivå av patientens hela symtombild och avslutas med behandling. Bakgrunden till beslutet som togs på hälso- och sjukvårdsnämnden den 4 december är att det inte har funnits någon ansvarig för vårdkedjan när patienter har utretts utan remiss hos fristående vårdgivare som enbart gör utredning. Remiss kan skrivas av specialistpsykiatri eller annan verksamhet där neuropsykiatrisk utredning och behandling ingår som en del i uppdraget.

Kravet på remiss bidrar till att patientsäkerheten ökar, dels genom att alla utredningar som görs har samma kvalitetskrav och att utredningen ingår i en vårdkedja. Det ska alltid finnas en vårdgivare som först bedömt behovet av utredning och som sedan tar hand om resultatet och ansvarar för fortsatta insatser. Remisskravet gör även regelverket tydligare för patienter, vårdgivare och fristående aktörer.

Remisskravet innebär ingen förändring för invånarnas möjlighet att precis som idag direkt kunna kontakta specialistpsykiatri vid oro för att man själv eller ens barn har neuropsykologisk funktionsnedsättning. Detsamma gäller för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar med tilläggsuppdrag ADHD.