Kakor (cookies)

 

På Vårdgivarguiden använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att göra inställningar i din webbläsare kan du välja att blockera kakor.

Så använder vi kakor (cookies)

Frågan om förtroendet för digital vård är ny vilket betyder att det inte finns jämförande data från tidigare år. Hälften av de tillfrågade svarade däremot att de inte vet på frågan om de har förtroende för digitala vårdmöten. Av stockholmare som svarade ansåg 51 procent att de har ”litet eller mycket litet förtroende” för digitala vårdmöten och 25 procent att de varken hade mycket eller litet förtroende. Motsvarande för riket är 54 procent med litet förtroende och 20 procent med stort förtroende för digitala vårdmöten.

Rimliga väntetider

80 procent av stockholmarna svarar att de själva har haft kontakt med sjukvården under de senaste åren.  En fjärdedel av de tillfrågade har ingen åsikt om väntetiderna till behandling är rimliga. Av de som har en åsikt i frågan anser 47 procent att väntetiderna är rimliga, 35 procent att de inte är det och resten svarar ”varken eller”.  Stockholmarna är därmed något mer positiva än genomsnittet i riket. 
Det omvända gäller frågan om väntetider till vårdcentraler. 55 procent av de stockholmare som har en åsikt i frågan anser att väntetiderna är rimliga mot 58 procent i riket.

Förtroendet för vården har minskat

Generellt har förtroendet för vården minskat något i Stockholms län såväl som i riket jämfört med året innan. I en av frågorna ombeds respondenterna ta ställning till påståendet ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. De flesta – 81 procent – av dem som har åsikt i frågan håller med om detta. Det är en minskning med tre procent jämfört med 2017, både för Stockholms län och riksgenomsnittet.

Personer som är 70 år eller äldre är i något högre grad än övriga nöjda med tillgången till hälso- och sjukvård. De som anser sig ha ett bra eller någorlunda bra hälsotillstånd är mer nöjda än de med ett sämre hälsotillstånd. Personer som är födda i Sverige eller övriga Norden är mer nöjda än de som är födda utanför Norden.

Fakta:

Hälso- och sjukvårdbarometern är en årlig undersökning som presenteras av Sveriges kommuner och landsting som visar invånarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård. Undersökningen omfattar alla regioner i Sverige. Totalt har 41 090 personer svarat på frågor. Frågorna ställdes under april och maj, oktober och november 2018. Undersökarna använde både telefon och webbenkäter. 

Läs mer om Hälso- och sjukvårdsbarometern: