Katastrofmedicinsk organisation

Regionen har stor erfarenhet av att hantera flera allvarliga händelser sedan tidigare. Beredskapsarbetet pågår både före, under och efter en allvarlig händelse. Det innebär exempelvis utbildning och övning, riskbedömningar inför händelser och evenemang och säkerställande av korrekt skyddsutrustning och rutiner. Enheten för katastrofmedicinsk beredskap ansvarar för den beredskap som krävs av hälso- och sjukvården vid en särskild händelse.

Beredskapslägen

Region Stockholm använder samma organisationsstruktur för olika typer av allvarliga händelser och kriser. Är händelsen allvarlig och av större karaktär beslutas det om att en krisledningsorganisation ska startas. Beredskapsläget inom hälso- och sjukvården kan vara av tre typer beroende på händelsens konsekvenser: stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge.

• Stabsläge: en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.
• Förstärkningsläge: en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner.
• Katastrofläge en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.

Krisberedskapens principer

Region Stockholm arbetar efter krisberedskapssystemets principer för krishantering:

• Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer har också motsvarande ansvar vid störningar i samhället. Aktörer har också ett ansvar att agera i osäkra lägen. Den utökade ansvarsprincipen innebär att aktörerna ska stödja och samverka med varandra.
• Likhetsprincipen: Aktörer ska inte genomföra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Verksamheten under samhällsstörningar ska fungera som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt.
• Närhetsprincipen: Samhällsstörningar ska hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga.

Övning, utbildning och samverkan

I Region Stockholm utbildas och övas samtliga verksamheter på både lokal och regional nivå kontinuerligt. Kris- och katastrofmedicinska utbildningar ges årligen till regionens vårdverksamheter.

Region Stockholm är också medlem i Samverkan stockholmsregionen, SSR, som är en etablerad samverkan mellan aktörer i Stockholmsregionen och som tillsammans ansvarar för att hantera störningar och krissituationer i Stockholms län. Inom SSR sker en kontinuerlig samverkan med aktörerna för att planera beredskapen Stockholms län samt skapa och dela gemensamma lägesbilder.

Tjänsteman i beredskap

Varje region ska, enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2013:22, vara bemannat för att dygnet runt kunna ta emot larm vid en särskild händelse. Funktionen kallas Tjänsteman i Beredskap, TiB.

På regional nivå finns i normalläget alltid TiB som inom fem minuter ska kunna påbörja samordning och ledning av regionens insatser på regional nivå.

TiB är larmmottagare, den katastrofmedicinska beredskapsjouren samt första linjens beslutsfattare och larmas av SOS Alarm enligt särskild instruktion.

Vid behov ska TiB initiera och samordna det inledande krisledningsarbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid särskild händelse.

TiB larmas bl a vid olyckor med mer än 10 drabbade, hot eller händelse som kan utvecklas till en särskild händelse, allvarlig smitta, händelser som kan få stort massmedialt intresse, allvarliga funktionsstörningar som kan påverka sjukvården, när annan region begär bistånd.

Mer om TiB-funktionen och RSSL finns i den katastrofmedicinska beredskapsplanen.

Kommunikationsberedskap och kriskommunikation

När händelser eller kriser inträffar som kräver särskilda insatser, är det av extra stor vikt att kommunikationen fungerar för att regionen ska kunna fullgöra sitt uppdrag och minimera negativa effekter för våra invånare.

Enheten för press och kommunikationsberedskap ansvarar för, samordnar, leder och utvecklar regionens övergripande pressarbete och kriskommunikation. Enheten arbetar åt både regionstyrelsens förvaltning och hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Psykologiskt omhändertagande

Det psykologiska omhändertagandet är en viktig del av det katastrofmedicinska arbetet. Det handlar om medmänskligt stöd och information samt bedömning av individuella och gruppmässiga behov. Inom regionen finns psykologisk/psykiatriska katastrofledningsgrupper, PKL-grupper, som ansvarar för det psykologiska stödet till drabbade och personal vid en olycka eller katastrof.

Samverkan Stockholmsregionen

Vid särskild händelse har enheten för katastrofmedicinsk beredskap, EKMB etablerat och utvecklat tillsammans med andra aktörer i länet en effektiv samverkan när det gäller krisberedskapen som stärker den gemensamma förmågan att hantera händelser i Stockholmsregionen från vardag till kris. Samverkan Stockholmsregionen är ett forum för omvärldsbevakning, analys och koordinering, som skapar samlade lägesbilder och underlag för beslut för samverkande aktörer och vid behov bidra till samordnad kommunikation och information.

Enheten katastrofmedicinsk beredskap

Enheten för katastrofmedicinsk beredskap, EKMB ansvarar för den beredskap som krävs för att hälso- och sjukvården ska kunna ta hand om drabbade och minimera de fysiska och psykiska följdverkningarna vid en särskild händelse.

Arbetet med kris- och katastrofberedskap utförs under ledning av regionstyrelsen och regiondirektören.

EKMB:s uppgifter är bland annat att

• ta fram och säkerställa katastrofmedicinsk beredskapsplan
• samverka vid särskild händelse
• utbilda och öva personal inom beredskapsorganisationen
• tillse att robusta lokaler finns för katastrofmedicinsk ledning
• tillse att adekvat utrustning finns
• delta i framtagandet av regionens kriskommunikationsplan
• vid en särskild händelse säkerställa att intern och extern kommunikation finns
• säkerställa att det finns en krisstödsorganisation
• ansvara för funktionen Tjänsteman i Beredskap (TiB)
• ansvara för att det finns särskild sjukvårdsledning på regional nivå, RSSL samt på lokal nivå
• planera inför evenemang som t ex statsbesök, festivaler och konserter, idrottsevenemang och demonstrationer
• bistå Socialstyrelsen med personal till insatser utomlands
• ansvara för uppföljning och utvärdering
• verka för att den katastrofmedicinska beredskapen finns med i de avtal som skrivs.

Enheten för katastrofmedicinsk beredskap, EKMB, ansvarar för att utbilda och öva personal inom beredskapsorganisationen.

EKMB utbildar bland annat i ledning och stabsmetodik, prehospital sjukvårdsledning (PS), farliga ämnen samt PDV (Pågående dödligt våld).

Krisberedskapsplaner

Kontakt