RPO barn och ungdomars hälsa

Mål och insatsområden 2023-2024

Barnhälsovård

Möjligheterna att följa upp barn i kontakt med barnhälsovården behöver förbättras för att kunna säkerställa jämlik vård. RPO följer den pågående implementeringen av kvalitetsregistret Svenska barnhälsovårdsregistret (BHVQ). Ett kvalitetsregister gör det möjligt att följa prevalensdata och därmed kunna rikta hälsoinsatser för exempelvis preventionen av obesitas för barn i förskoleåldern.

Övervikt och obesitas

Sjukdomen obesitas ökar risken för flera allvarliga följdsjukdomar, till exempel typ 2 diabetes, leverpåverkan, hjärt- och kärlsjukdomar, depression och flera cancerformer. Många barn med obesitas har också neuropsykiatriska diagnoser vilket medför ytterligare utmaningar i barnets vardag och i behandlingsarbetet. Barn med obesitas har sämre livskvalitet och högre risk för avbruten skolgång. Ungdomar med obesitas riskerar socialt och ekonomiskt utanförskap som vuxna. Socialstyrelsen har utarbetat nya riktlinjer för vård vid obesitas och ett nytt nationellt vårdprogram för behandling av barnobesitas har tagits fram.  

För att möjliggöra behovsstyrning och utvärdering av insatser för äldre barn, behöver en epidemiologisk bevakning av skolbarns hälsodata upprättas. Det kan ske genom strukturerad samverkan med skolans huvudmän om informationsdelning av skolbarns vikt- och längduppgifter. Fortbildning och implementering av hälsofrämjande metoder med evidens, som ”Mer och mindre” och ”En frisk skolstart”, behöver tillhandahållas av Region Stockholm och Region Gotland i samverkan med kommunerna. Fortbildning av personal vid husläkarmottagningar, barn och ungdomsmedicinska mottagningar, barnavårdscentraler, barnsjukvård, habilitering och primärvårdsrehabilitering behövs för att förbättra bemötande och behandlingsresultat. Digital vård kan ge möjlighet till tätare behandlingskontakter för barn i behandling. Strukturer för behandling med läkemedel och obesitaskirurgi för ungdomar med svår obesitas behöver stärkas i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland i enlighet med riktlinjer och vårdprogram.

Kognition

Ett flertal barn med svår somatisk sjukdom överlever idag till följd av förbättrade behandlingsmetoder. Dessa barn har en ökad förekomst av kognitiva svårigheter i bred bemärkelse och därmed en förhöjd risk för till exempel ADHD, autism, språkstörning och intellektuell funktionsnedsättning. Flertalet barn faller dock utanför diagnoskriterierna. Vård och behandlingsinsatser saknas idag för en sammanhållen vårdkedja med samlad kompetens om kognitiva funktionsnedsättningar hos somatiskt svårt sjuka barn.

Långvarig smärta

Långvarig smärta förekommer hos så mycket som vart fjärde barn, enligt vissa studier en ännu högre andel. Hos cirka 5 procent av barnen är smärtproblematik av sådan dignitet att vardagslivet påverkas negativt. Skolgång, fritid och familjeliv påverkas ofta. Vanligast är huvudvärk, buksmärta och ont i kroppen. I många fall hittas det ingen orsak till smärtan. Ofta bedrivs det omfattande utredningar som tar tid och resurser och ibland ges behandlingar utan att barnets situation blir bättre. Läkemedel vid långvarig smärta har ofta liten effekt. Ett nationellt vårdprogram för barn och unga med långvarig smärta har tagits fram. Barn med långvarig smärta ska identifieras tidigt och erbjudas behandling genom förklaring av sitt tillstånd på en nivå som är anpassad efter ålder och utveckling och genom multimodala behandlingsinsatser på husläkarmottagningar eller barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. En selekterad grupp behöver vård på specialiserade enheter.

Migrän

I Sverige uppskattas att 12–15 procent av befolkningen har någon form av migrän under någon del av livet. Migränanfallen hos barn har inte så tydliga symptom och en kortare varaktighet i jämförelse med vuxna. Hos framför allt små barn kan migrän ha episodiska symtom som buksmärtor, yrsel, cykliska kräkningar och nackspärr. Obehandlad migrän medför en försämrad livskvalitet medan adekvat behandlad migrän minskar lidandet av svår huvudvärk och bidrar till förbättrad skolnärvaro. En nationell riktlinje för migrän har tagits fram av nationellt programområde, NPO, nervsystemets sjukdomar och NPO barns och ungdomars hälsa. Barn ska erbjudas farmakologisk behandling och multimodal behandling på husläkarmottagning eller barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. En selekterad grupp behöver mer specialiserad vård.

Analys- och uppföljningsområden 2023–2024

Levnadsvanor

Nikotinanvändning under graviditet kan påverka fostret negativt avseende framtida hjärt- och kärlhälsa. RPO kommer tillsammans med RPO levnadsvanor att samarbeta för att kartlägga lämpliga förebyggande insatser av nikotinanvändning hos gravida.

Läkemedel

Avvikelser gällande ordination, färdigställande och administration av morfin till barn med målsättningen att förbättra beslutsstöd finns i det erfarenhets- och evidensbaserade beslutsstödet för säker läkemedelsbehandlingshantering till barn eped.se. RPO planerar att kartlägga i vilken utsträckning så kallade läkemedelsfavoriter för barn används vid ordination samt följsamhet till beslutstöd och vårdprogram. För att analysera konsekvenserna av restnoterade läkemedel för barn kommer en kartläggning att genomföras.

Nutrition med fokus på undernäring

Nutrition med fokus på undernäring är ett prioriterat område inom omvårdnad för flera RPO. I syfte att förbättra för sjukhusvårdade barn kommer RPO att implementera programmet “strongkids” under 2023. Kartläggning av vårdutbudet för barn med ät- och nutritionssvårigheter kommer att fortsätta liksom arbetet med att identifiera behov och problem vid förskrivning av näringsprodukter för barn.

Barnmisshandel och omsorgssvikt

Barnmisshandel och omsorgssvikt är ett prioriterat område på nationell nivå. Ett gap som har identifierats är att det saknas ett strukturerat omhändertagande av pre-pubertala barn som utsatts för sexuella övergrepp.

Självskadebeteende

I samarbete med RPO psykisk hälsa kommer RPO barn och ungdomars hälsa verka för en förbättrad vårdkedja mellan barnmedicin och barnpsykiatri för barn som har försökt ta sitt liv genom överdos av tabletter.

Vårdförlopp tidig upptäckt och behandling av tuberkulos

En nationell arbetsgrupp påbörjar under 2023 utvecklingen av ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för tidig upptäckt och behandling av tuberkulos. RPO infektionssjukdomar bidrar till det nationella arbetet. RPO barns och ungdomars hälsa samarbetar med RPO infektionssjukdomar för att inkludera barn och ungdomar i sjukvårdsregionala insatser.

Prioriterat sakkunnigarbete 2023–2024

Ta fram regionala kunskapsstöd som publiceras på kunskapsstodforvardgivare.se.

Medverka i uppdateringar av kunskapsstöd för barn på Viss.nu och nationelltklinisktkunskapsstöd.se 

Kontakt