Till start

Vårdgivarguiden

Mål och insatsområden 2023–2024

Schizofreni och liknande tillstånd

Schizofreni tillhör en av de tio mest funktionshindrande sjukdomarna i västvärlden med en hög överdödlighet i patientgruppen. Det finns goda behandlingsmöjligheter men Socialstyrelsen konstaterade i sin uppföljning 2022 att följsamheten till nationella riktlinjer är för låg i hela landet.  Det finns nu ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för schizofreni – förstagångsinsjuknade samt ett vårdförlopp för schizofreni – fortsatt vård och stöd. I sjukvårdsregion Stockholm-Gotland pågår ett införande av vårdförloppet som stödjer användandet av evidensbaserade åtgärder. Övergripande mål är att lindra symtom och öka funktion, öka självständighet och delaktighet i samhället, förhindra återinsjuknande, samt förebygga fysisk ohälsa hos invånare som insjuknar i och lever med schizofrenidiagnos.

Brukar- och anhörigperspektiv är viktigt och finns med både när det gäller analyser och prioriteringar, samt i förbättringsarbetet i sjukvårdsregionen. I samverkan med RPO levnadsvanor har insatser gällande fysisk aktivitet för psykospatienter identifierats som ett exempel på preventivt arbete som ska utvecklas. Att en ökad andel patienter erbjuds depotinjektioner som rekvisitionsläkemedel har tillsammans med läkemedelskommitténs expertgrupp identifierats som en viktig förbättring att verka för.

Beroende

Befolkningens konsumtion av alkohol, narkotika och tobak ligger, jämfört med andra riskfaktorer, på topp-tio-listan av orsaker för sjukdom och tidig död. Den största delen av detta uppskattas vara relaterad till individer med en utvecklad beroendeproblematik, en grupp som också ofta har en samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd. Samtidigt är beroende en riskfaktor som det finns goda möjligheter att förebygga och behandla.

RPO stödjer införandet av det nationella vård- och insatsprogrammet, VIP, för missbruk och beroende som syftar till att öka användningen av evidens- och erfarenhetsbaserad kunskap i mötet mellan personal och individ. Exempel på önskvärda förbättringar är att patienter med alkoholberoende i högre utsträckning ska erbjudas återfallsförebyggande läkemedelsbehandling, och som ett led i att identifiera riskbruk av alkohol bör användningen av PEth-test öka, särskilt då insatser för andra psykiatriska tillstånd inte ger effekt.

Inom området läggs också ett särskilt fokus på den så kallade "Samsjuklighetsutredningen", som handlar om vård för personer med både ett skadligt bruk eller beroende och psykisk sjukdom. Om utredningens förslag om att samla ansvaret för vård och behandling hos en huvudman realiseras kommer det att kräva upptrappade insatser de kommande åren. 

Översikt av mål för Regionalt programområde RPO psykisk hälsas samtliga insatsområden

Analys och uppföljningsområden 2023–2024

Gruppen patienter där det finns en misstanke om adhd har ökat under en längre tid. Det nationella vård- och insatsprogrammet och Socialstyrelsens nya riktlinjer flyttar fokus från utredning till stöd och behandling, och de omfattar i hög grad insatser som ska ske både i regional och kommunal verksamhet. Att etablera verksamma samverkansformer är därför centralt inför införandet av riktlinjerna i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Centralt är också att identifiera de indikatorer som går att använda för att analysera, följa upp och utvärdera förväntade förbättringar. Under 2023–2024 kommer en regional gapanalys att genomföras för att landa i gemensamma mål och åtgärder, liksom en plan för uppföljning. En uppdatering av det regionala kunskapsstödet kring adhd kommer också att initieras.  

Att skada sig själv som ett sätt att hantera svåra känslor är ett beteende som ökar på ett oroande sätt, särskilt hos tonårsflickor. I det kommande nationella vårdförloppet för självskadebeteende tydliggörs behovet av rätt bemötande, riktad behandling, samordning och kontinuitet för en personcentrerad och god vård. I sjukvårdsregion Stockholm-Gotland behöver regionalt kunskapsstöd uppdateras utifrån detta och en gapanalys genomföras. 

Personer som drabbas av depression är stora patientgrupper både i primärvården och specialistpsykiatrin. Ett nationellt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för mild till måttlig depression har tagits fram och remissförfarande pågår. I samverkan med RPO primärvård kommer därför det regionala införandearbetet inledas med att en arbetsgrupp tillsätts och att en gapanalys genomförs.

De senaste åren har det i Region Stockholm gjorts stora satsningar på en mer jämlik och tillgänglig vård för psykisk ohälsa i primärvården. RPO psykisk hälsa ser tillsammans med RPO primärvård därför behov av analyser och uppföljningar av vad detta fått för effekter, särskilt när det gäller barn och unga.

Under 2023–2024 är det också, bland annat som en del av det suicidpreventiva arbetet, angeläget att öka kunskapen om vilka tidiga insatser som bäst stöder utsatta grupper i sjukvårdsregionen. Inte minst barn, unga och vuxna som är på flykt undan katastrofer och krig.

Prioriterat sakkunnigarbete 2023–2024

Flera nationella kvalitetsregister inom området, till exempel Bipolär, ECT (elbehandling), Bättre beroendevård och Rättspsyk, har en så pass hög täckningsgrad att de går att använda för öppna jämförelser och förbättringsarbete. Det är angeläget att de används av vårdens verksamheter för att följa upp i vilken utsträckning insatser leder till förbättringar hos patienterna.

En central del i arbetet med spridning av kunskapsbaserad vård är att förvalta och uppdatera innehållet om psykisk hälsa i kunskapsstodforvardgivare.se . Under 2023–2024 kommer en hållbar förvaltningsorganisation etableras, vilket inkluderar samverkan med redaktionen för primärvårdens kunskapsstöd Viss.nu. RPO psykisk hälsa kommer utöver detta också att bidra i sjukvårdsregionens utveckling av kunskapsstodforvardgivare.se genom att vårdförloppet för schizofreni utgör en pilot för publicering av ett kunskapsstöd utifrån roll- och situationsorienterade principer.

En stor del av de övriga aktiviteterna för RPO psykisk hälsa är långsiktigt arbete, som handlar om att skapa strukturer och samarbetsformer mellan olika aktörer, men även att avgränsa och prioritera arbetet i programområdet.


Kontakt

Gäller från och med 8 januari 2024.

  • Uppdaterad: 13 juni 2023

  • Faktagranskad: 13 juni 2023

  • Redaktör: Caroline Olsson

  • Faktagranskare: Malin Vikström, hälso- och sjukvårdsförvaltningen