Terrorhotnivå

Beredskapsarbetet pågår både före, under och efter en allvarlig händelse. Det innebär exempelvis utbildning och övning, riskbedömningar inför händelser och evenemang och säkerställande av korrekt säkerhetsutrustning och rutiner. Regionen har stor erfarenhet av att hantera flera allvarliga händelser sedan tidigare.

Regionens funktion Tjänsteman i beredskap (TiB) tar emot larm dygnet runt årets alla dagar gällande händelser och stora samhällsstörningar. När allvarliga händelser inträffar aktiveras krisledningsorganisationer på regional och lokal nivå som hanterar händelsen.

Larm om händelse i er verksamhet

Larm om pågående händelseförlopp i er verksamhet eller frågor om händelsen kan påverka er verksamhet – ring tjänsteman i beredskap.

Förhållningssätt för hälso- och sjukvården vid förhöjd terrorhotnivå

Beredskapen för terrorhot ska vara långsiktig och bidra till att invånarna känner sig trygga och kan leva sina liv som vanligt. Det innebär:

• Verksamhet drivs som vanligt. Ett samhälle som fungerar som vanligt ger trygghet och motverkar oro.

• Samordning och konsekvent information. Vid behov ska vi göra välavvägda, säkerhets- och trygghetshöjande åtgärder och vi ska samordna oss inom hälso- och sjukvården och med andra samhällsviktiga verksamheter och myndigheter.

• Trygga medarbetare. Våra medarbetare ska ha god kännedom om nuläget och hälso- och sjukvårdens arbetssätt, både för sin egen trygghet och för att kunna möta frågor från invånarna.

• God beredskap. Våra verksamheter och medarbetare ska ha god beredskap för ytterligare förhöjd terrorhotnivå och eventuell terrorhändelse. Beredskapen ska omfatta både förberedelser och planer för hur verksamheten ska fungera vid en allvarlig händelse.

Planering och rutiner för dig som vårdgivare

Det är viktigt att alla vårdgivare i Region Stockholm har god beredskap och förbereder sig för hur de kan agera både i vardagen och vid allvarliga händelser. Som en del i detta rekommenderas du som vårdgivare att:

• Göra verksamhetsöversyn. Se över berörda verksamhetsområden och identifiera behov av säkerhets- och trygghetsskapande åtgärder i syfte att hantera såväl den upplevda säkerheten som den reella säkerheten.
• Ha planer för hur ni kommunicerar med berörda medarbetare och patienter vid en allvarlig händelse för att stärka kunskap och trygghet. Även det externa kommunikationsbehovet bör omfattas.
• Ha god beredskap och rutiner. I Region Stockholm finns på övergripande nivå Krisberedskapsplan och Regional Katastrofmedicinska beredskapsplan samt riktlinjer gällande katastrofmedicinsk beredskap. Vårdgivare ska medvetandegöra dessa samt ha egna lokala beredskapsplaner och rutiner för sina verksamheter. Se över larmlistor till medarbetare, ledning och TiB om en allvarlig händelse skulle inträffa. Diskutera gärna vad det skulle innebära för just er verksamhet och vilka åtgärder som skulle behöva göras om er verksamhet var med i insatsen vid en allvarlig händelse. Öva kontinuerligt.

• Rutiner för fysisk säkerhet – besökare, kvarglömda saker och försändelser. Ha rutiner för att uppmärksamma och hantera avvikande beteenden hos besökare, kvarglömda föremål och avvikande postförsändelser.

• Rutiner för it- och informationssäkerhetsrelaterade avvikelser och händelser. Ha rutiner för att uppmärksamma och hantera olika typer av säkerhetsrelaterade avvikelser/händelser i er it-miljö samt i er informationshantering.

• Rutiner för källkritik och för att förhindra desinformation. Följ myndigheternas rekommendationer. Tänk på att vara noga med att inte sprida obekräftade uppgifter. Var källkritisk.

Mer information

Beredskapsplanering

Inom Region Stockholm

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Stöd för oroliga medarbetare och patienter

Lägesinformation

Polisen

Fysisk säkerhet

Rekommenderade åtgärder

It- och informationssäkerhet

Åtgärder väpnad attack

Åtgärder vid misstänkta föremål

Om källkritik och desinformation